Iwars

Finns det bara en president?

2012-02-04T16:22:00.010+01:00

Presidentvalet får ingen uppmärksamhet. I alla fall inte här i Norge.

Jo,den amerikanske nomineringsprocessen hos det republikanska partiet får enorm uppmärksamhet. Här beskrivs detaljer om personer som aldrig kommer att vara i närheten av ett ens bli kandidater. Mer eller mindre alla kan namnet på de 3-4 mest aktuella republikanska kandidaterna, och vem som har vunnit i vilka delstater. Men presidentvalet där är ju inte förrän till hösten.

Men i morgon är det ju faktiskt ett spännande presidentval, i grannlandet Finland. Pinsamt nog kom jag på att jag inte en gång visste namnet på de två kandidater som nu har chansen i andra valomgången. Så jag var tvungen att repetera med hjälp av nätet.

Samlingspartiets Saulo Niinistö och utmanaren från De gröna, Pekka Haavisto, var det ja.

Vad kommer det sig att vi inte bryr oss om ett riktigt val i grannlandet, men följer detaljer på några partimöten i USA? De har ju en spännande ordning over there, men ändå. Här behöver vi absolut hjälp av våra medier. Rapportera mer från Norden. Rapportera mer från Finland. Skriv gärna något om Island som inte bara handlar om krisen.

Eller vad med det kommande presidentvalet i Kina? De flesta vet inte att presidenten i världens folkrikaste nation heter Hu Jintao. Och det har heller inte skrivits så himla mycket om att han slutar och en ny skall väljas.

Nu är inte alltid val så väldigt spännande i diktaturer, så lite grann får väl kineserna skylla sig själva. Länge innan det kinesiska kommunistpartiet har sin 18:e kongress är det klart att Xi Jinping kommer att bli vald. Borde vi inte få veta lite mer om han som skall styra det extremt viktiga landet Kina?

Ett annat viktigt presidentval kommer att gå av stapeln i Frankrike.

Det är möjligt att rapporteringen är bättre i Sverige än i Norge? Men kära medier, det finns mer än ett land som skall välja president 2012.

Eller är det vi läsare som inte bryr oss. Vad tror du?

Under tiden kan vi ju lyssna på Imperiet:
Imperiet - Du ska va President

Kampen om kampfly

2012-01-30T17:51:00.005+01:00

I deler av Forsvars-Norge samt i Trøndelag og Bodø er det stenhard debatt om hvor basen for de norske kampflyene skal være. Ørland eller Bodø, det er spørsmålet.

Noen ganger slår NIMBY-effekten (Not In My Back-Yard) inn i lokaliseringsdebatter. Men da er det som regel smutsige virksomheter med relativt få arbeidsplasser.

I kampen om kampfly er det motsatt. Trønderne slåss vilt for Ørland og nordlendingene for Bodø.

Innleggene oven er bare to meget tilfeldig utvalgte eksempler. De lager utredninger og filmer og møtevirksomheten er stor.

Personlig synes jeg disse lokaliseringsdebatten er kjedelige fordi de er så forutsigbare. De lokale heltene er forpliktet til å gå for sine arbeidsplasser. Alle argument for den egne favoritten brukes, motpartens argument blir aldri noe verdt. Troverdigheten blir ikke så stor.

Derimot er det for lite debatt om lokaliseringspolitikken generelt. Nå bygges det museum og infrastruktur som aldri før i Oslo. Skattekronene sentraliserer landet.

Alt for mange statlige arbeidsplasser ligger i Oslo. Hvis de ble desentralisert ville det skape ny vekstkraft andre steder. Samtidig så ville en del av Oslos problem løses. Kortere køer og lavere prisvekst, ikke minst på boliger.

Jeg unner både fosninger og nordlendinger arbeidsplassene fra kampflyene og jeg klarer ikke å engasjere meg i den debatten. Nå vil jeg høre trøndere slåss for utflytting av statlige arbeidsplasser til Bodø og nordlendingene argumentere for nye utdanningsplasser, ikke bare i nord, men også på Vestlandet.

Vil det være mulig?

P.S. en helt annen ting er kostnadene for disse kampfly og Forsvarets generelle regnestykker.

Kanskje finnes det alternativ til EØS?

2012-01-21T13:51:00.004+01:00

En Europautredning har i uken lagt fram en analys av Norges merklige forhold til EU. Det er jo en merklig ordning at denne så viktige avtalen har medført så lite debatt. Jeg tror at forskjellen mellom EØS-avtale og EU-medlemskap er mindre enn forskjellen mellom en frihandelsavtale og EØS-avtale.

At det er så lite debatt om at andre vedtar sentrale lover for Norge beror nok på at vi har så vanvittig god økonomi her i landet. Vi velger isteden å ha evigvarende debatter om Plumbo-uttalelser og sms-trafikk mellom statsråd og en styreleder. Og da nevnte jeg nesten ikke lav-karbo...

Vi kan bare håpe på at det nå blir litt mer debatt.

Sven Egil Omdal er min favoritt blant skribenter. I dagens regionaviser har han kronikken "Det fjernstyrte folket". I vanlig ordning er han velformulert om et viktig tema. Han skriver:

"Siden EØS-avtalen trådte i kraft i 1994 er 6000 EU-rettssakter inkorporert i norsk lovverk. Det har vært debatt om 17 av dem. 287 ganger har Stortinget forpliktet Norge overfor EU på nye felt. I 265 av tilfellene skjedde det enstemmig, de 22 siste gangene med klart flertall. I nesten hver tredje av Norges rundt 600 lover er regler fra EU bygget inn. EU er i alt vi gjør.
Men vi vil ikke snakke om det. Det står ingenting i norske lærebøker om EØS-avtalen. Norske elever lærer ikke at våre lover vedtas i Brussel og sanksjoneres i Oslo. På nær sagt ethvert samfunnsområde øker EUs innflytelse over norske virkelighet, men medieomtalen avtar og politikerne lister seg på tå forbi elefanten i rommet."

Han peker på at det ikke ser ut til å finnes noen alternativ til EØS-avtale da "ingen" er for norsk EU-medlemskap. (Høyre og Ap tør ikke å dra i gang en slik debatt for da mister de mengder av velgere.)

Det er velkjent at Sveits har frihandelsavtale med EU, uten å ha de samme forpliktelsene som EØS-avtalen fører med seg.

Omdal peker på at Sveits er et unntak som aldri vil gjenta seg. Kanskje det? Det jeg ikke visste før nylig var at Tyrkia også har en omfattende avtale med EU.

Tyrkia har siden 1995 en velfungerende tullunion med EU. Varer kan transporteres fritt over grensen, men jordbruksprodukter omfattes ikke av denne. Der er det likevel laget flere overenskommelser for handel.

Kanskje kjenner du til om flere land har lignende avtaler. Kanskje finnes det alternativ til EØS-avtalen, som samtidig ikke gjør det norske Storting til en ekspedisjon for å si ja til lover fra Bryssel?

Jeg har aldri vært i Syden

2012-01-15T12:59:00.008+01:00

Derimot har jeg mange ganger vært i store kulturnasjoner som Spania, Hellas, Italia, Tyrkia og Egypt. Land som for 5 000 år siden hade rike kulturer. Land som levde i bronsealderen 1 000 år før oss oppe i Nord-Europa. Land som bedrev handel når vi var samlere og jegere, land som i århundrede hentet ny teknologi til Europa, land som utviklet demokrati og laget systemer vi har utviklet på vår egen måte.

Alle disse er land som det er fantastisk å feriere i. Der man kan kombinere sol, bad med opplevelser og herlig mat.

Charterturer har jeg også prøvd, og har ikke så mange dårlige erfaringer med det. Jeg har solet, badet og belget i meg vin i for store mengder. Dessverre har jeg aldri fått med meg noen grise-fest... Nå har jeg også prøvd "all-inclusive", selv om det ikke inkluderte mitt ønske.

Jeg har vandret turistløyper på gater uten sjel. Men også mange som lever og heldigvis fortsatt har sitt lokale særpreg.

Syden er et sted som ikke finnes og da blir det ganske naturlig at man ikke reiser dit.

P.S. Till svenska läsare som inte förstår något av detta; I Norge säger folk ofta att de reser till Syden. Ett begrep som används för att beskriva att man reser till värme, bad etc. Tabloidavisen Dagbladet har naturligtvis ett eget menypunkt för Syden. Man kan lugnt säga att det inte är mitt norska favorit-ord.

Til støtte for gode nyttårsforsetter

2012-01-02T20:54:00.006+01:00

Churchill sa at han fikk ut mer av alkoholen enn hva alkoholen fikk ut av ham. Likevel... Mellom jul og nyttår går det mye øl, vin og sterkere varer. Jeg stoler aldri helt på meg selv - og tror egentlig ikke noen går sikker. Jeg har sett mennesker utvikle alkoholisme i de fleste aldre. Fra 17 år til 70.

Alkoholisme er jo aldri planlagt. Ingen har slått neven i bordet og sagt at: Nå skal jeg bli alkoholiker. Enda skjer det ofte.

Spørreundersøkelser og forskning tyder på at det er mellom 80 000 og 120 000 stordrikkere i Norge.

Til støtte for alle nyttårsløfter om et roligere liv, mindre alkohol og bedre omsorg for andre anbefales forfattaren Ingvar Ambjørnsens gode blogginnlegg.

Ungern håller på att avskaffa demokratin

2011-12-30T14:45:00.004+01:00

Ungern genomför nu en rad ändringar som strider mot alla demokratiska principer. Det är sorliga saker og värre än euro-krisen.

I Skandinavien har vi alltid haft en slags relation med ungrarna. Efter revolten 1956 flydde 100 000? Ungrare landet. Bara till Sverige kom det ca. 8 000. De fanns i min närhet. Familjen hade bekanta som kom till oss ett par gånger i året. Min närmaste granne i radhuset i Trollhättan var ungerska.

Nu sker det skrämmande saker i Ungern på flera fronter. Bak det står det så kallade liberala Fidesz. Innanför domstolarna håller de på att utveckla en modell som lägger til rätta för att domarna kan väljas ut från vilka regeringen gillar. Det strider mot maktfordelingsprinciperna.

Om jag förstår det rätt kommer en regeringsutpekad tjänsteman att föreslå vem som skall få bli domare och sedan är det regeringen som formellt utser dem. Få tvivlar på att de kommer att utnyttja detta för att se till at inga regimkritiska domare blir valda. Samma person skall, om jag har förstått mina ungerska vänner riktigt, bland annat att ha makt att sätta i gång disciplinära undersökningar mot domare. Han eller hon skall också kunna flytta på domare och kunna påverka vem som bestämmer i en bestämd sak. Allt detta strider mot rättstatens principer.

I New York Times skrev nyligen Paul Krugman en interessant artikel om Europa och Ungern. Där pekar han bland annat på att valsystemet nu förändras så att Fidesz lätt skall kunna få egen majoritet – också i fortsättningen.

Baroso har skrivit brev till EU-medlemslandet Ungern där han uttrycker oro för den nya konstitutionen. Statsminister Orban säger att ingen annan kan bestämma vilka lagar Ungern skall anta.

Min norska favoritskribent Sven Egil Omdal skrev också en krönika om Ungern häromdagen: ” Ungarn tar farvel med demokratiet”

Han pekar också på att Fidesz håller på att ta makten över media. Detta är skrämmande saker i ett viktigt och ganska stort centraleuropeiskt land. Nu blir det intressant att se hur EU och Europarådet svarar på avdemokratiseringen i Ungern. Det borde inte vara möjligt för länder som är medlemmar i de organisationerna att ta dessa odemokratiska steg.

Energi- og klimapolitikk, nå og i fremtiden

2011-12-02T08:03:00.001+01:00

Det diskuteres nå hva regjeringen bør mene om energi- og klimapolitikken. Det framstår som det er stor avstand mellom for eksempel Kristin Halvorsen og Ola Borten Moe. Jeg mener energipolitikken bør ha tre hovedmål og jeg håper at det er samme innstilling som regjeringen har.
1. Energi skal fram til de som behøver den.
2. Vi må bruke energien smartere og på den måten redusere energiforbruket.
3. Fornybare, klimanøytrale energikilder må ta andeler av energiproduksjonen fra fossile brensler og atomkraft.
Norge kan selvsagt ikke se bort fra klimautfordringene. Heller ikke når det påvirker olje- og gassutvinning. Det regner jeg med at heller ikke Ola Borten Moe mener. De norske klimautslippene øker samtidig som målet er at de skal ned og de faktisk går ned i Sverige.
Vi kan ikke prioritere oljeutvinning foran klimautfordringene. Det ville være å ta parti for Norge mot Verden. Det ville være å si at grådighet og egoisme i dag er viktigere enn hvordan det går med kloden i framtiden.
Er det egentlig noen som ønsker det?

Andre penger for Forsvaret

2011-11-15T18:32:00.004+01:00

Gang etter gang skjer det store overskridelser i Forsvaret. Gang etter gang ser det ut som at de blir tilgitt. Når sykehusene overskrider utbyggingsprosjekter blir det ramaskri. Det gjelder for de fleste sektorer og slik skal det være. Budsjettene skal holdes for når de ikke gjør det er det noen annen del av samfunnet som må svi.
Tenk hva vi kunne gjort med skoler eller jernbaneutbygging hvis Forsvaret hadde holdt sine kostnader nede. Denne uken kom det fram at det norske forsvarsbudsjettet er nesten dobbelt så stort som det finske og danske, og betydelig større enn svenskenes.

Det er de seneste tiår brukt mange, mange milliarder på innkjøp av utstyr – og oppbygging av anlegg til Forsvaret som aldri er blitt brukt. Det er jo bra at de ikke må brukes på alvor, men ikke en gang til øvelser etc. Noen eksempler:
Koster 5 milliarder, men kan ikke brukes Sjøforsvarets seks nye MTB-er har fått seilingsforbud. Dermed blir prestisjeprosjektet ytterligere forsinket.

Oppbyggingen av nye forsvarsanlegg til erstatning for Jåttå og Madlaleiren ved Stavanger beregnes å koste nærmere 2 milliarder kroner. Det er en dobling av tidligere anslag.
Ytterst ute på en halvøy i Troms har Forsvaret svidd av 300 millioner kroner - ved å investere i to til dels dødsdømte kystfort, som man ikke har råd til å drive.

Forsvaret brukte 10 milliarder uten å følge innkjøpsrutinene Manglende internkontroll og innkjøp uten konkurranse er blant avvikene som påpekes i Riksrevisjonens gransking av forsvarssektoren.

Krise: Årlige driftskostnader på 3,4 milliarder for det planlagte Joint Strike Fighter-prosjektet kan føre til nedleggelser over hele linja i Forsvaret

Hvis dette hadde skjedd i en hvilken som helst annen sektor hade hoder rullet på løpende bånd. Statsråder og sjefer hadde fått gå, men for Forsvaret gjelder tydligvis helt andre regler.

Det er bestandig fascinerende å se hvor forskjellig ting kommer ut i debatten. Små saker kan bli kjempestore nyheter. Det kan gjelde en statsråd som har glemt å melde noe til kommunen. Det gjelder absolutt hysterien som oppstår rundt flått (sv. fästing), karbohydrater og så fort noen som kalles for kjendis finner på noe uintressant. Eller hvordan de riktig store nyhetene får liten eller ingen oppmerksomhet.

Bara debatt kan begränsa girighet

2011-11-13T15:31:00.007+01:00

De allra flesta tycker att de förtjänar högre lön. Det märkliga är att de gäller oavsett vilken lön man har. Det finns ju alltid någon annan som tjänar mer, och som med ens egna ögon kanske inte förtjänar det.

På 1990-talet rusade chefslönerna i väg, också i Norden. För att kunna motivera detta hade man infört en ny argumentation. Chefslönerna utomlands var mycket högre och om vi inte följde efter kom våra chefer att försvinna till bättre betalda jobb där.

Det var naturligtvis bara bullshit. Det är inte många som någon gång hade haft chansen på ett sådant jobb utomlands. Vi har några få som har fått möjligheten, men jag tror inte vi kan säga att det varit någon succé.

I Svenska Dagbladet i dag har Andreas Cervenka en bra analys om detta i kommentaren "Därför skenar elitens löner". Bland annat citerar han Klaus Schwab, grundare av World economic forum. Denne skrev i en debattartikel att kapitalismen spårat ur och att överdrivet höga löner sabbat chefernas moraliska kompass. Varför ska en framstående lärare tjäna mindre en medelmåttig chef, undrar han retoriskt?

Ett annat poäng är att de krafsar åt sig helt onödvändigt stora delar av kakan bara för att de inte vill hamna efter andra chefer på lönelistan. Fånig prestige alltså.

Girigheten behöver diskuteras. Ju mer den diskuteras desto mindre klarar de att roffa åt sig. Om det blir obekvämt att begära mer kommer de att avstå. Annars inte.

Min argumentation kanske låter väldigt vänster? Jag menar att den inte är det. Att hushålla med resurser hör till vanligt sunt förnuft. När toppchefens löner rusar i väg så gör det något med lönenivået, mentaliteten i hela verksamheten och det går faktiskt ut över resultatet. Därför bör aktieägare pressa styrelser till att hålla igen chefslönerna. Samuel Goldwyn står bakom citatet: "Vi betalar honom för mycket, men det är han värd". Kanske gällde det under hans levnad på mitten av 1900-talet, men inte nu.

En helt annan sak är att vi som samhälle inte mår bra av att ha för stora skillnader mellan folk.

R-E-S-P-E-C-T

2011-10-26T20:48:00.002+02:00

Aretha Franklin hade rätt

I en mer än läsvärd artikel i New York Times (också publicerad i norska Innsikt) skriver Kwame Anthony Appiah om hur traditioner kan förändras. Artikeln bygger på boken The Honour Code - How Moral Revolutions Happens.

Författaren beskrivet hur missionärer i Kenya för 80 år sedan misslyckades med en kampanj mot kvinnlig könsstympning. Traditionen var på väg att försvinna, men när folk utifrån prövade detta tog befolkningen och försvarade sin tradition och det blev en del av den nationella frigörelsen att hålla på traditionerna. De kände att respekten för deras traditionen inte fanns. Så könsstympningen blev vanligare igen.

I Senegal 65 år senare lyckades man genomföra denna viktiga ändring. De startade inte med kampanj mot något, men hade generellt folkbildande om mänskliga rättigheter. Ut från det kom invånarna i en byn Tostan fram till att könsstympning var oönskad. Regeringen följde upp efter en tid, med lagstiftning, mot könsstympning. Då kände invånare att respekten för deras traditioner försvann och det blev ett tillbakaslag. Men i Tostan tog de på nytt initiativet och männen där bestämde sig för att bara vilja gifta sig med de som inte var lemlästade. Då funkade det.

På samma sätt var det i Kina där det makabra fotbindandet var tradition. Tårna skulle traditionellt bindas under fötterna så blev så små som möjligt. Det var tortyr, men också hög status som markerade att man inte behövde att gå långt, men också försvårade otrohet. Detta var väldigt vanligt.

Förändring var möjlig först när aktivister framhöll sin respekt för den kinesiska civilisationen samtidigt som de förespråkade förändring. Detta beskrivs på en övertygande.

Appiah uppsummerar artikeln med att de som vill ha ändring måste börja med dialog baserad på ömsesidig respekt. Därefter måste man få lokala ändringsvilliga att förplikta sig och andra till förändring.

Jag tror att receptet gäller för mycket här i livet. Om jag har förstått startade den nu fruktansvärda afghanska islamificeringen bland annat med att kommunistregimen förbjöd kvinnor att bära traditionella slöjor. God tanke, men ingen smart strategi som har förstört landet i nästan 40 år.

Kanske var det också det som gick snett med de så kallade
Muhammed-karikatyrerna. När folk kände att något som var heligt för dem blev trampat på så svarade de inte med att älska yttrandefrihet. Är inte det ganska enkel psykologi och något vi borde lära av - i stora och små frågor?

När man ska påverka medmänniskor, sina barn, sina kollegor etc. så hjälper det att visa dem respekt. Jag tror i alla fall att jag själv funkar så. Gör du?

Til forsvar for Oslo Vest

2011-10-09T16:37:00.005+02:00

Blant de jeg følger på Twitter er det en artikkel som i dag går sin seiersgang. Aslak Nore har i VG skrevet om ”Hat på Oslo Vest”. Der beskriver han ”de dannede islamkritikernes stemmeleie var nasalt, manerene høflige og den stripe skjorten uklanderlig”. Han tar også opp spenningen mellom disse og ”alliansen mellom arbeiderbevegelsen og sentrale embetsmannsfamilier og nevner naturlig nok familiene Brundtland og Stoltenberg.

Nore skriver ”Det er mot dette bakteppet Breviks dype selvforakt og rabiate hat mot Arbeiderpartiet må forstås”. Hmmm.

Jeg kjenner ikke Oslo godt. Men jeg kjenner kommentarskrivere brukbart. En oppgave for standen er å søke forklaringer på hva som skjer i samfunnet. Og det må være lov å prøve.

Det er vanskelig å tro at hatet er koblet til en geografisk del av en by. Hvis denne terrorgalningen hadde kommet fra Oslo øst, ville kommentarorer også prøvd å forklare det med geografi. ”Avmakten i Oslo øst skaper hat” kunne vært tittelen. Jeg er helt sikker på at om terroristen hadde kommet fra Bygde-Norge så hadde det vart spaltekilometer om fremmedfientlighet på bygdene. Hvis han hadde kommet fra en småstad så hadde det blitt koblet på som en naturlig forklaring på dådet. O.s.v.

Kronikken gjør også noe mer, som forfatteren ikke nødvendigvis ønsker. Den deler ut en skyld. Hvis du bor på Oslo Vest så tenk på at det er fra ditt miljø terroristen kommer. Hvis du føler tilhørighet til din bydel så ta inn over deg at terroristen gjennomførte sine handlinger fordi han kom fra din bydel.

Jeg som bor på bygda kjenner meg igjen. Hver gang noen skriver om at folk på bygda er slik og slik så føler jeg det som at noen anklager meg – bare for det jeg har valgt å bo utenfor byen.

Det er riktig å prøve å finne svar - å forklare hva som har skjedd. Men jeg tror ikke ugjerningen går å koble geografisk. Hvis det hadde vært slik, burde slike ting skje oftere. Heldigvis gjør de ikke det.

Utrolige fiskesubsidier i EU

2011-10-04T18:23:00.006+02:00

Det er kjent at fiskebestanden beskattes hardt. Samtidig så gis det store subsidier for å holde fisket i gang. Flere EU-land, uten kyst, får store beløp til å holde fiskeflåten i gang. Det gjelder land som Ungarn, Tsjekkia og Slovakia. I følge rapporten "European Union and Fishing Subsidies" gikk det i 2009 $ 4,5 milliarder doller til EUs fiskeflåte.

I følge rapporten er det slik at omtrent halvparten av mottakerlandene får mer i subsidier enn verdien av fangsten.

Subsidiene har også noen groteske deler der folk har fått støtte for å investere i sin fiskeflåte for å straks etterpå ha fått erstatning for å legge båtene på land. En rekke virksomheter etterforskes for illegalt fiske får også støtte. En gruppering som flere ganger er blitt tatt for illegalt fiske har fått 15 millioner euro i subsidier, skriver The Independant.

Kanskje går noen av subsidiene til å opprettholde et småskalig fiske og en kystkultur? Jeg vet ikke, men det kunne man ha forståelse for. Men mesteparten går nok til store industrifiskebåter som truer flere fiskebestand.

Vilken förebild önskar DN?

2011-09-18T08:27:00.005+02:00

Under rubriken "Farligt tal i Turkiet" kritiserar Dagens Nyheter Turkiet på ledarplats. Det är helt ok. Alla land och alla regeringar har precis som var en av oss gjort något som förtjänar kritik. Det gäller inte minst Turkiet som får kritik från Amnesty för att de använder tortyr och t.ex. inte skyddar homosexuella tillräckligt bra.

Men den rädsla som kommentaren visar för att Turkiet skall vara en förebild för vaknande demokratier runt Medelhavet är ändå märklig.

Jag tycker det är stiligt, och hoppingivande, att den turkiska premiärministern Erdogan tas väl emot på sin resa till Egypten, Libyen och Tunisien. Som utgångspunkt är det positivt att det är Turkiet som blir förebilden för dessa land. Vilket land tycker DNs ledarskribenter att det borde vara.

Det ser ut som att det är relationen med Israel som gör DN så skeptisk. ¨Varför? Israel och Turkiet har varit kompisar i många år. Men när Israel skjöt i hjäl nio turkar som var på väg med en hjälpsänding till Gaza 2009 ändrades detta snabbt. Är det Turkiets fel?

DN tar också upp att Turkiet vill ha Palestina som en FN-stat. Det skulle bara fattas, och det kommer många länder att rösta för. Det hoppas jag att Sverige också gör - och om Israels regering var klok så gjorde de detsamma. Då kunde de för en gångs skull göra något som förbättrade relationen till sina grannländer. De brukar vara experten på det motsatta.

Mycket har hänt runt Medelhavet på ett halvår. Det är en fantastisk utveckling som vi får hoppas fortsätter och det finns absolut många värre förebilder än Turkiet för dessa nya regimer.

Hva valget kunne ha dreid seg om

2011-09-15T00:01:00.005+02:00

Når nå valgnattens seierchampagne og gravøl er drukket opp, de fleste kabaler lagt og våre valgte representanter forbereder seg til fire års tjeneste bør vi kanskje reflektere over valget.

Det startet forferderlig, fortsatte så imponerende verdig og sluttet med ett gjesp.

Jeg tror ikke vi er tjent med mer personangrep for å få en interessant valgkamp. Jeg tror heller ikke vi trenger mer negativ omtale om forslagene til de politiske motstanderne. Politikens hovedproblem tror jeg er at "alle" egentlig er så enige.

Alle vil ha god eldreomsorg Og ingen kommer noensinne å kunne levere det til absolutt alle. Det finnes ingen politiker, eller noen annen,som ikke ønsker seg en god og, ja, bedre skole. Men vi kommer aldri å ha 100 prosent topp motiverte lærere og elever. Etc. Etc. Det forhindrrer selvefølgelig ikke at vi må prøvea, at modeller prøves ut og at det er tema med både bevilgninger og om offentlig eller private aktører driver det best. Men...

Politikerne representer folket, og de gjør det litt for godt. Derfor er det få som setter spørsmålstegn ved hovedtrekkene i dagens samfunn. Kan vi fortsette på vår ekstremt materialistiske vei? Hvor mange nordmenn tåler kloden? Hvor lenge kan vi drive på med å bruke stadig mer energi?

Er det slik at vi, mitt i uværet, har glemt av klimaproblematikken og tenker at det var SÅ 2007? (Og når jeg skriver dette sitter jeg på ny i ett fly)

Skal vi fortsette å øke tilførselen av kjemikalier på feil plass i kretsloppet?

Er det et mål å kunne overlevere kloden i en bedre stand til neste generasjon og hva vil det i så fall bety?

Jeg hørte ikke noe om dette i valgkampen og det gjorde meg skuffet. Det jeg hørte var hvor mange som elsket at Ola Borten Moe ga miljøbevegelsen noen stikk. Kritikken min går ikke i første hånd mot energiministeren. Han torgførte kun det som er den gjengse politikk, og som har vært det i lang tid.

Hovedproblemet er at vi allesammen bryr oss om miljø en gang iblant og ellers bruker vår politiske energi på hvordan vi skal få brukt opp mer av jordens ressurser, hvordan vi skal få lavere energipriser, bedre tilrettelegging for trafikkvekst, lavere skatter og hvordan vi skal kunne øke vårt materielle forbruk enda mer.

Den som vil ha mer av dette vinner valg og i valgkampen er det vanskelig å gå særlig på tvers av velgerne.

Samtidig så synes jeg at de aller fleste mennesker er fornuftige. De ser at det ikke er materielt velstand som gir lykke. De er gla i naturen. De stiller opp på dugnader. De vil, presis som våre folkevalgte, vel. også for kommende generasjoner.

Men kombinasjonen velgere, kandidater og valgkamp fungerer ikke så bra. Men finnes det noen alternativ? Jeg tror løsningen ligger i at vi alle tenker mer på miljø, mer på de som kommer etter oss, i våre daglige handlinger og når vi skal stemme frem kandidater. Då kommer også mediene på banen. Og dyktige politiske kandidater må prøve å være våre ledere i disse spørsmål.

Dette er hva jeg mener, men hva syns du?

Jeg liker ikke krim (=sv.deckare)

2011-09-09T22:48:00.005+02:00

Bokhandelen er fyllt opp av kokebøker og krim, men romanene får mindre og mindre plass. Grunnen er selvfølgelig at de forrige selger så bra. Folk må selvfølgelig få like både kokebøker og krim, men...

Årsaken til at jeg har trøttnet på krim er at jeg mener de er kjedelig forutsigbare. Det starter med at noen blir myrdet og slutter med at helten finner ut hvem som gjorde det. Thats it.

En kokk dølger sine misstak i mayonaise. En musikker kan dølge sine i volym og en dårlig krimforfatter dølger sine i seriemord og gjennom å fleske på med blodige scener.

En roman derimot. Ingen vet hvordan den begynner, ingen vet hvordan den fortsetter, ingen vet hvordan den slutter. (Noen unntak da!)

Er du enig?

Fotballen lever - live og lokalt

2011-09-02T17:55:00.005+02:00

Visst er det fascinerende når landslag skal ut i kvalikk. Og å se Barcelona spille fotball på sitt beste er for meg bedre enn det meste av kunst her i verden, men....

Det er jo noe latterlig over at bare de engelske fotballklubbene svidde av over 4,2 milliarder kroner på to måneder. Og det er bare i England. De fem største klubbene, Arsenal, Chelsea, Liverpool, Manchester City og Manchester United, stod for rundt 66 prosent av summen. Det blir ikke direkte konkurranse på like villkår.

Eller at spillerlønningene når nye høyder, når de allerede var for høye. Samuel Eto har nå en lønn på 3,1 millioner kroner i uken! Han kommer fra et fattig land i verden og spiller i et annet.

Jeg kommer ikke til å slutte å følge mitt lag, et av de verste i denne sammenheng, men....

For alle oss som elsker fotball finnes det et godt alternativ, og det er å følge amatørfotballen. Her er det lag uten ansatte og uten spillerlønninger med med et utrolig engasjement.

Jeg synes det er utrolig hyggelig å gå ned til min lokale arena, Framnes, og følge I.L. Fram i 4. divisjon. Det skal jeg gjøre nå i kveld. Da kan man følge de lokale heltene, få seg en kopp kaffe og høre på rekker av ekspertkommentarer fra sidelinja.

Mange foreldre og besteforeldre følger sine kjæres første trinn på fotballbanen. Aldri er det så fullt på parkeringsplassen som når 6-7-åringene har sine første turneringer. Men jeg har en anbefaling om å også ta med dem på det lokale lagets hjemmekamper. Det er et godt alternativ til TV-kamper.

Og du vet at her er det ikke er noen penger de spiller for. Det er ekte vare.

Bullshit av Kirkegaard

2011-08-08T13:51:00.005+02:00

"Det är inte alls förvånande att det var just i Norge som det första radikaliserade kristna extremistiska terrorangreppet i Europa skedde. Norge är sedan länge splittrat, vilket inte minst dess starka regionpolitik visar. Åsikterna går vitt isär mellan höger och vänster, mellan kristna och sekulariserade, mellan nationalistiska och humanistiska värden. Breivik har stöd mitt ibland oss och alldeles öppet." Det skriver freds- och konfliktforskare Ane Ørbø Kirkegaard i en krönika i Dagens Nyheter.

Hon lägger ut en massa om hur speciellt Norge är - samtidigt som hun beskriver väldigt universella politiska konflikter. Konflikten mellan periferi och centrum finns i de flesta land, också i land med relativt korta avstånder.

Höger och vänster har varit en central konfliktlinje i över 200 år. Det går rykten om att det också finns religiösa och sekulära konflikter utanför Norge, men Kirkegaard menar kanske att det är ett särnorskt fenomen?

Och nationalister som skapar konflikter är ganska utbrett, men är extremt ovanligt i Norge.

Det finns osund nationalism, religiös fanatism etc. i Norge, Sverige och de flesta land. Att den skulle vara speciellt utvecklad i Norge är, med all respekt, bullshit.

Kirkegaard skriver att norska kusten utvecklats genom sin öppenhet mot omvärden, men att "Samtidigt är de inre delarna av landet fortfarande slutna samhällen, där man bevakar varandra och andra noggrant". Det är möjligt att Kirkegaard har träffat på några sådana personer någonstans, men en sådan generalisering ger ingen som helst mening.

Hon prövar att beskriva det som att norsk regionalpolitik är allmosor från den centrala makten. Det är i alla fall ett uttryck för att hon dyrkar den regionala konflikten. Norsk ekonomi är naturligtvis ett samspel mellan regionernas råvaror, innovativa bygder, forskning och utveckling, stor tjänsteproduktion, en hyfsat duktig offentlig sektor och ett ganska riskvilligt näringsliv.

Hon citerar Hylland-Eriksen med att Norge antagligen hade röstat ja till att bli medlemmar i USA. Det var kanske ett kul inlägg en gång, men det finns ju ingen som helst sanning i det.

Att efteråt komma och pröva att förklara tragedien i Oslo med att det var helt naturligt att det hände och att det kom i Norge är oseriöst.

P.S. två dagar senare: DN har nu i en kommentar själva påpekat hur ologisk krönikan är.

En vecka efter 22. juli 2011

2011-07-29T19:55:00.002+02:00

En vecka efter terrordåden på Utøya och i Oslo har jag problem med att läsa artiklarna, intervjuerna och se bilderna utan att bli illamående. Vi är säkert många som måste ransonera hur mycket vi orkar att följa med på. Och foto på den fanatiska terroristen ger spykänslor.

Samtidigt har det varit en fantastisk vecka. Sällan har så mycket humanism visats fram. Klokskapen har präglat politiska ledare från alla läger. Folket har visat sin omsorg och sin avsky mot sådana dåd.

Som så ofta verkar det fundamentalisterna gör, mot sin avsikt. Det de bekämpar med fega våldsdåd blir starkare. Terroristen har gjort att folk har blivit mer positiva inte bara till de demokratiska partierna generellt, men till Arbeiderpartiet speciellt. Folk har faktiskt också blivit mer positiva till de muslimer han har uttryckt ett sådant hat mot. Aldrig har fundamentalismen stått svagare i Norge.

När en ensam människa kan utföra så mycket ondskap så kan man också känna en stor tacksamhet för att sådana handlingar nästan aldrig genomförs. Vi är så många människor på Jorden att det på något sätt är vackert att vi klarar att leva utan att göra sådan skada.
"Hvis én mann kan skape så mye hat, kan man bare forestille seg hvor mye kjærlighet vi kan skape sammen." Det är bara ett av alla de kloka saker som har blivit sagt under denna vecka. Det är humanistiska sånger snarare än hämnd som gäller.

Lika djävlig som handlingen för en vecka sedan var, lika vacker har reaktionen efteråt varit. Tron på människan är starkare än någon gång.

Behring Breivik - noe om jussen

2011-07-25T17:01:00.007+02:00

Når det skjer noe så katastrofalt og djevlig som det på Utøya og i regjeringskvartalet er behovet for informasjon uendelig. Ikke bare om hvorfor, men også om praktiske ting. Jeg er ikke jurist, men jobber med domstoler og får en del spørsmål om slikt. Her er noen slike - og kommentarer.

1. Lukkede dører i retten
Fengslingsmøtet gikk for lukkede dører. Det er ikke regel, men skjer relativt ofte. I kjennelsen fra Oslo tingrett heter det: "Det vises til at det foreligger konkrete opplysninger om at et offentlig rettsmøte, med siktede til stede, fort kan utløse en ekstraordinær og ytterst vanskelig etterforsknings- og sikkerhetsmessig situasjon.

Når det gjelder hovedforhandlingen, i forkant av selve dommen, er det strengere krav for å lukke dørene. Det står nærmere beskrevet i Domstolloven kapitel 7.

Loven tar utgangspunkt i at rettsmøter skal være offentlige. Det er ikke lagt opp til noen unntak fordi en tiltalt ikke skal få sin mening. Tvertimot er det en viktig forutsetning for rettssikkerhet. Jeg tror heller ikke det er realistik, og vet ikke om det er mulig, å forandre en prosesslov ut fra dette tilfellet. (Det er i strid med grunnloven å gi lover tilbakevirkende kraft, men jeg er usikker på om det er mulig å forandre en prosesslov i forkant av en rettssak.) Dette selv om han ønsker å bruke rettsmøtet for å gjøre seg til martyr.

Det vil overraske meg om selve hovedforhandlingen vil gå for lukkede dører. Og ærligt talt tror jeg det er bra også at det er åpenhet. Vi tåler å høre forskrudde hjerner. Det vil også gjøre oss mer bevisst på hvor galt han resonerer. Det vil styrke alt han er imot.

2. Forsvarer
Noen er nå i ferd å bygge opp ett hat mot forsvareren i saken. Det kanskje kan forstås, men er ikke mer rett for det. Alle skal ha en forsvarer. Samfunnet skal svare på slike angrep gjennom å oppføre seg sivilisert. Også nazistene hadde i Nürnberg-rettergangene forsvarere. At en advokat tar jobben med å forsvare noens rettigheter beyr ikke at de forsvarer hva denne har gjort. I denne saken er det veldig klart at han ikke forsvarer den tiltalte handlinger.

3. Lengre straff - dødsstraff - forvaring
Behring Breivik er siktet for overtredelse av straffelovens § 147a. Som med all kriminalitet er det fastsatt en straff i loven. Det er i dette fallet 21 år.

Noen mener det er alt for mildt. De vil ha lengre straff og flere roper nå på dødsstraff. Uten å gå inn på argumentene mot dødsstraff og lengre straff er det soleklart at det er i strid med grunnloven å forandre på en lov slik at det får tilbakevirkende kraft.

Uansett betyr ikke dette at Behring Brevik (ABB) blir løsslatt etter 21 år, eller ett to tredjedeler. Det er tvertimot meget sannsynlig at han får en forvaringsdom.

Forvaring kan idømmes i opp til 21 år og kan forlenges med fem år i gangen.

Jeg tror det er soleklart at ABB får 21 års forvaring. Jeg tror også det er svært sannsynlig at den som har gjennomført noe så grufullt - og så som han har motivert det han har gjort - får forlenget forvaringen.

Det som har skjedd er ufattelig. Stoltenberg har på en god måte talt for at vi skal møte dette grufulle med åpenhet og verdighet. Det gjør folk nå i massetall på gater, i sosiale medier og i samtaler seg i mellom. Det skal også gjøres i rettssystemet.

Drunknar vi inte snart i läckra recept?

2011-07-04T21:05:00.004+02:00

Squash med sitron- og soyamarinert portebellosopp? Tomatsallad med turkisk tahinisås?

Hur filéar och styckar man en hel lax? Imponera med en snygg dekoration till desserten eller gör en härlig hemgjord dressing - det är inte svårt att göra. Här har du möjligheten att lära dig från grunden. Se på en matlagningsfilm eller följ en steg-för-steg beskrivning Internett ger nya möjligheter att lära sig laga mat från grunden, och det är väldigt användbart.

Dessutom är ju halva bokhandlarna, och metrar i våra hem, fyllda av kokböcker som visar hur man lagar såsen från grunden, och hur man med läckra råvaror skall få till den perfekta måltiden.

Som om inte det vore nog finns för säkerhets skull också en himla massa matlagningsprogram på TV som visar precis hur vi skall göra. För att uttrycka sig försiktigt är det goda möjligheter att kunna laga en sund och god måltid absolut
där.

Så där sitter vi i våra hem, surfar på internett, med hyllmetrar av kokböcker och tittar på matlagningsprogramen som visar hur man bygger upp den läckra måltiden. Och vad gör vi? Kastar i oss mer och mer Toro, Santa Maria, frusen pizza och annan färdiglagad mat.

Paradoxalt är väl bara förnamnet?

Årets beste dokumentar

2011-04-20T21:04:00.005+02:00

Det føles som jeg ikke har hatt handen på fjernkontrollen på ti år. Huset er fyllt av unger som kjører sitt daglige multimedia-show der TV-program kombineres med lekser, facebook og et eller annet spill samtidig. Ikke sjelden med musikk til.

Og jeg er ikke så utrolig hypp på TV heller. Men jo mindre man ser på TV, desto større inntrykk kan det man ser gi.

I begynnelsen av april gikk programmet "Til evig tid" på NRK 2, den kanalen jeg liker best. Du har mulighet til å se dokumentaren her. Jeg advarer. Det tar en time, det er ingen komedi og følgaktlig brukes heller ingen innlagde skratt hver 12. sekund.

Derimot er det en film til ettertanke. Det er en kanadisk dokumentar, innspilt i Finland og dreier seg om radioaktivt avfall. Uansett hva man mener om kjernekraft og den slags, så er det en film som trekker opp de lange linjene. Vi snakker om 100 000 år.

Så lenge kommer avfallet å være livsfarlig for de som kommer i kontakt med det. Den beste løsningen, mener man i Finland som i Sverige, er å stoppe avfallet ned i det nordiske fjell. Men hva kan skje på 100 000 år? Blir det en ny istid? Blir det krig? Kan råstoffet bli så verdifullt at folk kommer til å ofre seg for å hente opp bly, eller plutonium? Og hvordan skal man meddele seg til fremtidige generasjoner? Hvilke språk snakkes det om 100 år, om 500 år, om 1000 år?

Det er en så ufattelig lang tid. Hva vil man tenke om vår generasjon?

Jeg har ikke sett noen sterkere film i år. Ønsker du å flire? Se noe annet. Ønsker du å tenke og bli klokere, se filmen:

Her kan du se programmet "Til evig tid".

Etter ulykkene i Japan 2011 er det ikke så mange som snakker varmt om kjernekraft lengre. Det vill snart gå over. Manns minne er et par uker. Her er uansett noen tidligere blogger fra meg om kjernekraft:

http://iwars-iwar.blogspot.com/2009/02/ar-det-dags-att-bygga-ut-karnkraften.html

http://iwars-iwar.blogspot.com/2009/11/det-finns-manga-argument-for-och-emot.html

50 är inte bara ett tal

2011-04-14T22:31:00.004+02:00

Jag har lagt på mig. 50 år har jag blivit och för att vara ärlig känns det ganska overkligt. 50-åringar var en gång i tiden otroligt gamla. Perspektiven förändras.

Är dagens 50-åringar yngre än de var förr? Vi klär oss annorlunda och har väl lov att leka lite mer. Men inuti är det svårt att veta om vi är så himla annorlunda. Vad tror du?

Några kommer med vänliga bemärkningar om att de verkligen inte trodde att jag var 50 år. Det är ju snällt, men samtidigt så bekräftar det hur himla gamla 50-åringar de verkligen tycker att 50-åringar är.

Andra säger att 50 bara är ett tal. Det är 20 också, men det är ganska stor skillnad på talen.

I de latinska landen säger de inte att de är si och så många år. En vänlig kollega påpekade att de har år istället. Det är vackrare. Det blir med som årsringar i ett träd.

Hur det nu än är, tack alla för gratulationer i massor.

Er du med og eier milliarder?

2011-04-08T11:37:00.005+02:00

Nå sitter jag på Gjensidigestiftelsens generalforsamling i Bergen. Det er landets i særklasse største finansstiftelse med en verdi på ca 32 milliarder kroner. Hvis du er kunde i Gjensidige så kan du være med på å styre virksomheten.

Det er tre hovedoppgaver for stiftelsen.

1. Utøve eierskap i Gjensidige forsikring. Stiftelsen eier over 60 prosent av aksjene i Norges største skadeforsikringsselskap.

2. Gavevirksomhet. I 2010 kommer ca 140 millioner kroner å utbetales til prosjekter. Profilen er trygghet og helse. Har du et prosjekt, ikke drift, på det området så er det gode muligheter for å få støtte. Se mer på www.Gjensidigestiftelsen.no
3. Utbytte til kundene. De år Gjensidige forsikring går bra vil det bli utbetalt utbytte til kundene. I fjor var det 10 prosent av premien som kundene fikk tilbake. I år blir det enda bedre. Et sted mellom 11-12 prosent vil du få tilbakebetalt. Hvis du har bil og hus forsikret i gjensidige kan det bety ett par tusen kroner. I andre selskap ville disse pengene gå til aksjeeiere. Gjensidige eies til over 60 prosent av kundene og det er derfor du får pengene.

Din måte å utøve innflytelse på er gjennom å delta i valg, neste runde er i juni. Du kan også foreslå kandidater bland andre kunder som kan bli valgte representanter til Gjensidigestiftelsens generalforsamling. Ur den forsamlingen velges de som skal sitte i styre og andre organ.

Selv er jeg styreleder i Gjensidige Stjørdal brannkasse som har gjensidiges forsikringer i Stjørdal, Malvik og Meråker. Det er en spennende virksomhet som bidrar til gode forsikringsløsninger for kundene, lokal næringsutvikling og støtter opp om frivillige lag og kulturvirksomhet. Nok selvskryt nå. Men det er artig å være en del av en kundestyrt virksomhet.

Hva mener du?

För 25 år sedan gick jag på biopremiär

2011-02-27T22:07:00.004+01:00

För 25 år sedan bodde jag i Stockholm. Det var två bra svenska biopremiärer 28 februari 1986. "Älska mig" av Kay Pollack och "Bröderna Mozart" av Susanne Osten. Jag gick på nio-föreställningen av "Älska mig". Olof och Lisbet Palme gick på "Bröderna Mozart vid samma tid. På vägen hem blev han skjuten. Jag var bara ett par gator bortanför, men visste inget förrän nästa dag. Här kan du höra nyhetssändningen från 1. mars.

Jag var aldrig någon Palme-fan. Han var smart och intelligent, men kunde också vara nedlåtande mot sina politiska motståndare. Den fråga som var viktigast för mig som ung, kärnkraften, var han ivrig förkämpe för. Det påverkade säkert min bild av honom negativt. Respekterade honom gjorde vi nog nästan hela svenska folket.

Men den chocken det var att vakna upp 1. mars och höra att han var mördad var overklig. Och den serie av klantiga polisuppträdanden, oj-oj-oj. Om jag har förstått det rätt så bestämde sig Hans Holmér redan på väg ner från Dalarna att det var PKK som stod bak attentatet. Det är klassiskt dåligt polisarbete att bestämma sig för en teori tidigt. Som tur är - är inte detta så vanligt. Men att det skulle ske vid ett sådant tillfälle är otroligt.

Det finns många teorier. Leif GW Persson har lagt sig på polisspåret. Det låter otroligt att en grupp poliser skulle klara det - och hålla tyst i alla år. Jag tror faktiskt att det var Christer Petterson, men jag håller med Svea Hovrätt om att de inte hade tillräckligt med bevis för att döma honom. Så då får vi fortsätta att leva med traumat att det största attentatet mot en svensk ledare - i alla fall sedan maskeradbalen - är ouppklarat.
(Bilden är tagen av Bernt Sønvisen)

Slik lærer du deg å bli korrupt.

2011-02-17T18:45:00.005+01:00

Vi kan med viss stolthet si at vi i Norden ikke har utbredt korrupsjon. Sjekk korrupsjonsindeks her. Det gir oss store fordeler sammenlignet med andre land. Tilliten til hverandre, myndigheter og næringsliv gjør det ikke bare hyggeligere å leve her. Det er også en stor konkurransefordel. Korrupsjon er ineffektivt.

Ugandian anti-corruption sign)

Men nå finnes flere eksempler på hvordan viktige fremtidige ledere skoleres til å bli korrupte.

1. Russestyrene drilles til å ta imot personlige gaver for å velge bedrifter.
"Russeservice og Russedress driver en knallhard kamp om russestyrenes penger og oppmerksomhet. Adresseavisen har kartlagt og funnet ut at leverandørene av russeutstyr, tilbyr medlemmene av russestyrene personlige gaver, mot at skolen velger dem som hovedleverandør."

2. Bloggere får, og tar seg, betalt for å skrive pent om produkter. Dette gjelder ikke minst i moteblogger. "Unge overøses av produkter og tjenester for å blogge pent om produkter." Det sier Forbrukerombudet.
- Jeg omtaler gjerne andre produkter og tjenester i en artikkel mot betaling, sier en blogger til BT.

Personer, som vi kan ha grunn til å tro havner i ledende posisjoner, blir lært opp til å selge seg til de som betaler best. Ikke helt bra, eller hva mener du?

Når historien skrives

2011-02-01T20:53:00.006+01:00

I disse dager skjer noe som vil havne i historiebøkene. Historien om arabverden må trolig skrives om. Det har faktiskt allerede startet.

For en måned siden var det ikke mange som skrev annet enn president eller Egypts leder om Hosni Mubarak. Nå omtales han nesten overalt som diktator.

Mange er urolige over utviklingen i de nordafrikanske land og Midt-Østen. På børsene er de livredde for at noe skal forandres og oljeprisen går på ny til himmels. Det kortsiktige markedet bryr seg ikke om demokrati. Men på lang sikt bør markedet tjene på at deler av arabverden nå frigjør seg.

Vi vet ikke helt hva som kommer etterpå, men jeg gleder meg med endringene som har skjedd i Tunisia, som ser ut til at skje i Egypt og som jeg håper skjer i Marocco, Iran, Libya, Syria Jordania og andre land.

Det vi ser nå er et mye riktigere bilde av arabverden enn de små minoriteter av islamister som preger deler av nyhetsbildene. Arabene vil ha frihet, brød og demokrati som nesten alle andre.

Foto:giaitri59

Minimalistisk versjon av fantastisk reise til Sør-Afrika

2011-01-13T20:10:00.009+01:00

Hjemme igjen etter 14 dager i Sør-Afrika. Den beste reise jeg har vært på - i hvert fall siden jeg var på min første interrail som 17-åring og planløst irret frem og tilbake på kontinenten.

Nå var det meste planlagt. Men alt gikk bedre enn planen. Et reisebrev ville bli for langt for denne bloggen, men noen raske highlights kommer her.

- Å plutselig være ved en damm der 30 gigantiske elefanter leker i vannet - og stamper forbi et par meter fra bilen.

- Å sitte på hestryggen oppfor en sansløst vakker dalgang i Kwa-Zulu Nathal.

- Å se løvejakt på gnu.

- Å nesten gå seg vill i mørkret i et område med livsfarlige flodhester.

- Stranden ved Cape Vidal på østkysten med mil etter mil av strender for snorkling, fiske, surfing etc. Og uten å være forberedt treffe på nesehorn og zebraer på veien dit.

- Å overraske kompisen Vidar i Cape Town til hans 50-årsdag.

- Å få innsikt i livet i en township.

- Å lytte på Hot Water live og i bilen.

- Mange gode familiemiddager med gode samtal.

- Hyggelige folk.

- Samuels stadige strøm av ordspill.

- Elvesafari i St. Lucia.

- Sol og varme.

- Å få være i det vakreste land jeg noen gang har sett.

Dagens I-Landsproblem

2010-12-22T18:47:00.002+01:00

Humor som sätter perspektiv på saker och ting är bra saker. Hipp Hipp-gänget hade många bra varianter. Några av de sketcher som ofta kom överraskande i serien var Dagens I-landsproblem.

Några av oss använder det som ett begrepp - och det kan göra att man tål en del saker lite bättre. Det är faktiskt bara ett i-landsproblem, om det nu är en långsam server, parkeringsproblem eller att det är svårt att välja i överflödet.

Nu är det flygproblem över Europa. När jag sist fredag äntligen skulle komma hem, efter en vecka på jobbresa, så kom jag inte fram till hemmaflygplatsen förrän 0130 på natten. Det blev en annorlunda fredagskväll, men det var ju faktiskt bara ett i-landsproblem.

På resan läste jag dessutom Mandelas "Conversations with myself" och om du nu läser om en kille som oskyldigt satt fängslad i 28 år så blir ju sex timmars försening inte så himla farligt.

Glöm nu inte att spana in Hipp Hipps i-landsproblem.

Varför inte låta Gud ordna upp?

2010-12-12T16:03:00.003+01:00

Det är märkligt att det genom historien och nu är radikalt religiösa som står för terrordåd och skall döma folk på egen hand. Det är ju samma folk som menar att Gud kommer att bestämma ens öde på dommedagen. Då behöver de väl inte själva rycka in och sabotera livet för palestiner, karikatyrtecknare, ateister eller andre religiösa? Det kommer ju Gud att fixa.

Både i Judendom, Kristendom och Islam resonerar man om en dommedag då alla människor vill bli belönade utifrån sin tro och sina handlingar. Jonas Gardell skriver om detta i "Om Gud".

I Koranen 2:82 heter det att de som tror och lever rättskaffens, dessa är Paradisets folk och där skall de upphålla sig för evigt. Det samma gäller i många andra religioner. Har man inte levt schysst så blir man bestraffad på dommens dag.

"Förbannade vare de andliga ledare som lär ut något sådant om Gud! Förbannade vare de för att de inte förstår att när människor sprängs i bitar, bränns ihjäl eller störtar mot en säker död, så dör också Gud med var och en av dem!

Livet är dyrbart och sårbart. Var och en av oss är en dimma som syns en kort stund och sedan försvinner. Vi har inte rätt att handskas med vårt och andras liv på ett så vårdslöst sätt."

Mitt råd är att låta Gud dömma de som de menar är blasfemiska eller på andra sätt är taskiga mot Gud eller skapelsen.

Vad skall man mena om Wikileaks?

2010-12-06T22:40:00.003+01:00

Den sista tiden har jag ställt mig - och många jag träffat på - den frågan. Det verkar som de flesta inte har något behov för att ha någon mening om fenomenet.

Men jag tycker det är en himla intressant fråga så jag kommer nog att fortsätta att plåga omgivningen med frågan. Vad tycker jag själv då?

Jo, hittills har jag kommit fram till följande:

1. Det är bra att en massa saker avslöjas och blir kända för många. Det kan gälla allt från att al-Jazeera delvis blir styrd och finansierat från Qatar, eller om det är så att norska staten inte följde spelreglena när de skulle köpa stridsflygplan. (Om det nu är sant)

2. Jag ogillar om de lägger ut dokument utan att känna till innehållet. Om de bara från USA har lagt ut 250 000 dokument så räknar jag med att de inte har läst allt. Det är oseriöst att lägga ut saker på nätet som man inte har kvalitetssäkrat. Här blandas ryktesspridningar med diplomatiska anteckningar och folks säkerhet sätts i fara.

3. Jag har ännu inte bestämt helt vad jag skall mena om detta med de diplomatiska anteckningarna, men jag tror det kommer att leda till att en skriftlighetskultur kommer att ersättas med en muntlig och det tror jag egentligen inte är bra. Det är både ineffektivt och mindre säkert eftersom informationen inte kan kollas upp på samma sätt.

4. Men viktigast av allt; Nu undrar jag vad du menar?

Bruk mindre er løsningen

2010-11-18T21:52:00.003+01:00

Den viktigste løsningen på alle miljøutfordringer er å bruke mindre. Ta energi for eksempel.

Jeg er for vindkraftverk, bioenergi, kraftoverføringsledninger og solvarme. Protester fra hytteeiere som ikke vil se vindkraftverk eller kraftmaster bryr jeg meg ikke mye om. De kunde ha låtit bli å bygge sine ekstrahus så hadde ikke strandlinjen eller fjellet blitt påvirket av dem.

Men den beste løsningen er å bruke mindre energi. Lag energieffektive løsninger og øk strømprisen så at folk

Få vil betale for å spare energi melder VG. Vi er i ferd med å isolere et 170 år gammelt hus fra å kun ha hatt tømmer og plank til et hus med god isolasjon. Det er ikke økonomisk fornuftig. Det koster en formue og en til. Med dagens energipriser kunne vi isteden ha fyrt opp med strøm i 100 år og det hadde likevel blitt rimeligere. Det er et mikroeksempel, men det finnes mange eksempel.

Utelyset står på hele døgnet, hele året. Kasseroller kokes opp uten lokk, folk installerer varmekabler i garasjeoppfartet etc. Strøm er alt for rimelig.

Men at vi burde bruke mindre finnes det flere eksempel på. Bort med forpakningshysteriet. Å spise alt mat vi kjøper isteden for å kaste 30-50 prosent er viktigere enn all økologisk matproduksjon og kortreist mat.

Kjøp mindre - bruk mer.

Hvordan kan Høyesterett frifinne de som har skimmingutstyr?

2010-11-02T12:51:00.004+01:00

Hvordan kan Høyesterett frifinne de som tar med skimmingutstyr til Norge? Et slikt utstyr brukes kun til kriminelle gjerninger så det blir helt ubegripelig at de skal få gå frie. Vel som mediene rapporterer er det resultatet av en dom i Høyesterett forrige uke.

Dommen har ført til en rekke leserinnlegg og harme over at rettsvesenet lar forbrytere gå frie. Hvordan kunne det bli så galt? Vi kan stoppe der, ved å bli sinte, eller vi kan prøve å se hvordan Høyesterett kom til den konklusjonen.

Utgangspunktet er at ikke noe er straffbart uten at det står i loven. Grunnlovens § 96 uttrykker det slik: ”Ingen kan dømmes uden efter Lov, ellers straffes uten efter Dom.” (Interesserte kan lese mer om lov, straff og bevis her på domstol.no) For at domstolene kan dømme må Stortinget altså først ha gitt lov. Dette uttrykker vi med at det må finnes lovhjemmel for å straffe. I Straffeloven har Stortinget gjort en rekke handlinger straffbare, og ellers i lovgivningen finner vi på en rekke områder handlinger som Stortinget har gjort straffbare.

I denne saken ble de to involverte dømt først i tingretten og deretter i lagmannsretten for brudd på straffelovens § 186. ”Den, som til Forberedelse af Dokumentfalsk forfærdiger eller anskaffer falsk Segl, stempel eller merke eller andre Gjenstande, der tilkjendegiver sig som bestemte til at benyttes til Eftergjørelse eller Forfalskning, eller i saadan Hensigt tilvender seg et ægte Segl, Stempel eller Merke, eller som medvirker hertil straffes med bøter eller med Fængsel indtil 3 Aar.”

Men saken ble anket til Høyesterett. Forsvareren hevdet her at domstolen ikke brukte loven riktig på to punkt.

1. For at saken ikke omfattes av den brukte lovparagrafen. Høyesterett beskriver i sin avgjørelse noe som vi kan tolke som at skimmingsutstyr må regnes som en viktig del i forberedelse til forfalskning.
2. For det at når utstyret er anskaffet og tilverket i utlandet av en utlending kan det ikke straffeforfølges i Norge da det ikke står i loven. Dette tolker jeg slik at Høyesterett er enige i.

Det kan jo synes merkelig. Er utstyr eller narkotika eller våpen som er produsert utomlands er ulovlig å bruke i Norge? Jo da, det er det, men på et vilkår. Det må framgå av loven. I straffelovens § 12 kan man lese at loven gjelder i Norge, men også i utlandet hvis det gjelder en rekke paragrafer som listes opp. Her står ikke § 186 med - som disse mennene var dømt for.

Høyesteretts dommere mener helt sikkert at det burde være straffbart. Ja, de går langt i å beskrive det i dommen. Men de våker over grunnloven, som sier at ingen kan dømmes uten lov.

Dermed har Justisdepartementet indirekte fått klar beskjed om at loven raskt må endres, hvilket selvfølgelig kommer. I tillegg sier Tollvesenet at de fortsatt kan beslaglegge skimmingutstyr, selv om de som innehar det ikke alltid kan straffes.

Hele dommen kan leses her.

Hvem skal forvalte velferdssamfunnet?

2010-10-24T16:55:00.001+02:00

Min hyllest går i dag til de som stiller som fritidspolitikere i kommunene. Når en ny runde nominasjoner nå er i gang så er det bare å ta av seg hatten for at noen vil.

Det ser ut til at det mange plasser er vanskelig å få folk til å stille. I min kommune Stjørdal så ser det ut til at det største partiet, Arbeiderpartiet, ikke har noe lokkende å komme med. Ingen hets mot Joar Håve – det er greit at han stiller, men det pinlige er jo at de ikke har noe bedre å komme med. I Senterpartiet ser det ut til at Johan Arnt Elverum fortsetter som ordførerkandidat, 72 år gammel. Det er bra at vi også har noen rutinerte kommunepolitikere, men jeg tror han fortsetter for at det p.t. ikke finnes noen annen åpenbar ordførerkandidat i Stjørdal Sp.

I Trondheim ser det heller ikke så lyst ut. Høyre sliter med å få en samlende ordførerkandidat og i Ap er det heller ikke noe overflod å velge blant. Og dette er i de to sterkest voksende kommunene i Trøndelag.

Vi behøver absolutt en debatt om rekruttering av kommunepolitikere. Hvorfor skal folk stille til valg, slite ut seg og få kjeft mesteparten av tiden? Eller, hvordan skal man gjøre det meningsfylt for folk å bruke store deler av sin tid på slike oppdrag?

Selv om administrasjonene er dyktige og ordner stadig mer så er det til slutt kommunepolitikerne som bestemmer i de store sakene. De forvalter ikke bare milliarder, men også velferdssamfunnet.

Vi må være åpne for å diskutere alternativ til dagens ordninger. Vil det være riktig å redusere antallet politikere og konsentrere oppdragene til et fåtall heltidspolitikere – eller er det helt feil vei?

Kan man reformere innholdet slik at det blir enda tydeligere hva som er politikers ansvar lokalt, hva som hører til administrasjonen og hva som er rikspolitikernes ansvar?

Burde vi i mindre grad organisere kommunepolitikerne gjennom partier, eller er det bare det som sikrer engasjement?

Hvordan kan vi gjøre det mer morsomt å drive på med politikk.

Uten å konkludere i debatten om kommunesammenslåinger så tror jeg i hvert fall ikke at det er noen løsning på rekrutteringen av politikere. i Min erfaring er at det er omvendt. Jo større område, jo flere mennesker, desto vanskeligere er det til få folk til å ta ansvar.

Hva mener du?

Kan guld och diamanter stoppa europeiska protester?

2010-10-19T18:46:00.004+02:00

De franska demonstrationerna mot sänkt pensionsålder är antagligen bara början på en serie protester vi kommer att få se. I flera land startar nu en kraftig instramning som vi inte sett maken till.

Förra veckan snackade jag med domare i Storbrittanien som har fått besked om att domstolarna måste räkna med 20-25 procents nedskäringar. Det går inte att genomföra utan att säga upp folk.

The Guardian rapporterar om att 490 000 offentliga jobb nu skall bort i U.K.

Den spanska regeringen har tidigare varslat liknande besparingar, men har nu sagt att de inte behöver genomföras fullt ut.

Men Grekland, Irland, Italien, Portugal och andra är i samam sits som UK.

Det senaste året har Grekland, Spanien, Finland, Estland och Litauen höjt sin moms. En anledning till detta, skriver KPMG i en internationell skatterapport, är att bolagsskatterna har sjunkit dramatiskt i många land. Mellan 2009 och 2010 sjönk den genomsnittliga bolagsskatten i världen från 24,03 till 23,45 procent. Då måste staterna hitta något annat att beskatta. Ihop med momsen är det då fastighetsskatter och miljöskatter man ser på.

När jag var barn klagade farsan alltid på att skatten var för stor. Jag begrep ju inte att någon kunde klaga på för stora skatter. Jag såg för mig skatter av guld och diamanter.

Jag gillar i grunden den skandinaviska välfärdsmodellen. Den måste ständigt utvecklas, men när den gör det visar den sig vara en god bas både för jämlikhet och för stark ekonomi. Ett högt skattetryck är en del av den modellen. Jag tror vi måste leva med det, och ï alla fall i mitt nya hemland Norge, tror jag det vore riktigt att höja den.

Här är den privata förmögenheten och rikdomen stor, mens det fortfarande finns stora brister innanför den kommunala sektorn. Allt kan inte lösas med mera pengar, men i dag är skevfördelningen för stor.

Hata spam

2010-10-15T21:21:00.003+02:00

Kan vi inte alla, alla, lova varandra att aldrig köpa något från de som förpestar nätet med Spam?

Min blogg har nu fått plenty kommentarer till olika artiklar om fantastiska produkter som förmodligen är crapp eftersom de tror att de kan sälja dem med hjälp av Spam in blogg.

Det mest välförtjänta pris någonsin?

2010-10-05T18:26:00.006+02:00

Vi tror att vi vet otroligt mycket och att utvecklingen har gått fort. Men vi har bara börjat. Läs om det fantastiska material som Andre Geim och Konstantin Novoselov vid University of Manchester har utvecklat och som de nu fått Nobelpriset i fysik för. The Guardian skriver för övrigt att Novoselov är den yngsta nobelpristagaren sedan 1973.

Från grafit ( ja ungefär som i blyertspennor / blyanter / pencils) har de utvecklat materialet Grafen.

Grafen är det tunnaste materialet och samtidigt mycket starkt. Det leder elektricitet lika bra som koppar, men är så tunt att det nästan är helt genomskinligt. Samtidigt är det så tätt att inte ens den minsta gasatomen kan ta sig igenom.

Grafen väntas spela en stor roll i framtiden, inte minst inom elektroniken. Grafentransistorer förväntas till exempel bli mycket snabbare än dagens transistorer, vilket kan ge ännu effektivare datorer. Grafen kan också göra plaster elektriskt ledande samt värmetåliga.

Eftersom grafen både släpper igenom ljus och leder ström lämpar sig materialet till att användas i exempelvis genomskinliga pekskärmar, ljuspaneler och kanske solceller. Materialets hållfasthet kan utnyttjas i nya superstarka material som samtidigt kan bli tunna och elastiska. Satelliter, flygplan och bilar skulle i framtiden kunna byggas med hjälp av de nya materialen.

Jag har tidigare bloggat om hur fånigt jag tycker det är med alla priser och kåringar av Årets ditten och datten. Det mesta av sådant är bullshit, men här snackar vi om ett pris som är poetiskt vackert och ger enorma utvecklingsmöjligheter.

Tänk vad mycket vi ännu inte vet, och som väntar på att bli upptäckt. Hur många material som inte är utvecklade. Så många möjligheter som ligger i geologiskt och biologiskt material. Det är också en väckarklocka på att vi måste rädda det biologiska mångfaldet, om inte annat så för att kunna rädda oss själva. För varje växt som utrotas försvinner en möjlighet att det där finns t.ex. viktiga medicinska egenskaper.

Fakta om grafen har jag snott från Svenska Dagbladet.

Det svenske valget - sett fra Norge

2010-09-21T18:22:00.002+02:00

Alle er opptatt av Sverigedemokratene som i valget fikk 5,7 prosent och kom seg inn i Riksdagen. Og det er jo både interessant og skremmende. At et parti, med en ideologi noe sted midt imellom Frp og Djengis Khan, kommer in i Riksdagen er ille. Men jeg skal ikke her utdype min avsky for dem. Mer gi noen tenkbare sammenhengende forklaringer.

1. De fikk faktisk 2,9 prosent ved forrige valg og var derfor ikke så langt unna 4-prosentssperren den gang heller.

2. I Sverige finnes det ikke noe Frp. Fordi som vil lengre til høyre enn Moderatene har Sverigedemokratene vært det eneste alternativet.

3. I Sverige finnes problem som ikke er der i Norge. En sak er at mange føler seg utenfor. Ungdomsarbeidsledigheten i Sverige er høy. 25 prosent, flere enn i EU-området er arbeidsledige, og slik har det vært i flere år. Det finnes folk som sliter økonomisk og sammenlignet med Norge er det absolutt en forskjell.

4. På valgdagen ba de store avisene Expressen og Aftonbladet over hele forsidene folk om å ikke stemme på Sverigedemokratene. Jeg mener (og det er ikke etterpåklokskap for jeg skrev det på twitter på valgdagen) at det var utrolig uintilligent. I et slag prøvde de å gjøre riksdagsvalget til et valg mellom alternativet Sverigedemokratene og Resten. Jeg tror at SD fikk en prosent ekstra på den kampanjen. I følge valundersøkelsen ValgU bestemte seg 30 prosent siste uken. Mange av dem siste dagen.

5. Det fører oss over på problemet at partiene er så like hverandre. De er alle sammen, mer eller mindre, fornuftige i de fleste spørsmål. Vi kan stole på at det ikke går helt åt "¤#&"&%¤#" uansett hvem av dem som styrer. Så kommer det noen som er annerledes. I Reykjavik ble et tullparti ledet av en komiker størst etter forrige valg. De gikk til valg med løfter om gratis håndklær i svømmehallene, isbjørn til dyrehagen. Her ser det ut til at jo bedre partiene blir - jo mindre interessante er de for en stor del av befolkningen. Hva vi skal få gjort med det vet ikke jeg. Men kanskje du?

Dyrt att slita ut sig och betalt för att lata sig...

2010-08-30T22:00:00.002+02:00

Det är ju något märkligt att många betalar hutlösa priser för att slita livet ur sig på gym och annat. Samtidig får många av oss bra betalt för att sitta på kontor och lata oss hela dagarna.

Jag menar ju inte att vi sitter och latar oss på kontoren egentligen. Vi står på, har tidsfrister, startar upp och genomför projekt till verksamhetens nytta. Men om man ser det ur ett lite längre perspektiv så har ju alltid kroppsarbete varit någon man prövat att undgå. Det hade inte behövt vara stenåldersmänniskor som hade häpnat över att folk frivilligt gick in och svettades på löpband (tredemölle) eller genom att lyfta skrot upp och ned. Om de fick reda på att folk betalade för det så…..

Och om de sedan följde med in på ett kontor där de såg att folk satt och pratade, knotade försiktig på maskiner med skärm med kaffekoppen framför sig och hörde att det var detta vi fick betalt för så hade det inte blivit mer förståligt.

Det är ju härligt att få röra på sig, men det är ju också ett konstigt samhälle vi lever i. Eller vad tycker du?

En City-supporters bekännelse

2010-08-24T18:39:00.003+02:00

Man kan inte byta lag. Har man en gång bestämt sig är man fast. Så ser jag det. Det spelar ingen roll om man märker att ett annat lag mera står för det man gillar, eller som nu att ens lag sprider pengar runt sig som fulla sjömän.

Jag gillar inte att det kommer utländska ägare in med obegränsat av pengar. Jag gillar inte att det skall köpa så många duktiga spelare att de kunde ha ställt upp med två lag i Premier Legaue och att reservlaget antagligen hade klarat sig utmärkt. Jag gillar inte att spelare från den egna akademin kastas ut för att ge plats åt etablerade stjärnor. Jag gillar inte lag som byter tränare en gång per säsong. Men det spelar ingen roll. Man byter helt enkelt inte klubb bara för att de beter sig som svin. Man är fast för den klubb man en gång tillfälligt valde.

Jag skulle tro att jag var cirka sju år när jag började hålla med Manchester City i engelsk fotboll. Om mitt minne stämmer så var det för att jag gillade namnet. Manchester var bekant och för en lantis som mig var kanske City lockande?

Sedan den gång har det i stort sett varit en evig plåga. City har resultatmässigt alltid varit lillebror i Manchester. De har rasat igenom divisionerna, men alltid haft många trogna supporters.

Jag minns artikeln jag läste i The Guardian för ca tio år sedan när City var i den tredje högsta divisionen. Efter att de förlorat mot Stockport eller något annat uselt lag gick en av alla de trogna supportrarna och ställde sig framför lagledarbänken, tog upp sitt säsongskort och rev det i strimlor som han kastade framför dem. Två dagar senare fick han det tillbaka, ihoptejpat med en lapp där det stod: “There’s no reason you shouldn’t suffer as much as we do”.

Jag tror det var 1986 de gjorde tre mål på de sista fem minuterna i en final på Wembley - och förlorade 5-4...

En sådan resa har det varit med Manchester City, ibland hopp, men oftast förtvivlan.

Jag gillar alltså inte sättet de nu beter sig på, men jag kan ju inte sluta heja på dem. Och det är ju lite skönt att de efter alla dessa år också vinner flere matcher än de förlorar. Och de har trots allt några egna produkter som får spela. Joe Hart, Shaun Wright-Phillips, Micah Richards.

Nu siktar jag på en tredjeplats i år. Det har jag aldrig kunnat göra förut.

Vilse i valtester

2010-08-14T10:46:00.002+02:00

Även om jag bor i Norge sedan 15 år har jag tänkt att rösta i svenska riksdagsvalet. Det brukar vara enkelt. Jag har varit aktiv i Centerpartiet både i Sverige och Norge.

Men jag är inte helt säker. Centerpartiet gör ett bra jobb på många områden. Andreas Carlgren är en lysande miljöminister och många av sakerna de jobbar med är viktiga. Maud Olofssons försök att förnya arbetslivet har jag stor respekt för. Men mycket av det regeringen gör gillar jag inte. Det handlar bland annat om den skandinaviska välfärdsmodellens grundstenar.

Jag tycker att den egentligen fungerar ganska bra och i alla fall bättre än andra system jag känner till. Inte på varje enkelt område, men samlat. Jag tror att kvalitet i skola och sjukvård går att utveckla i offentliga lösningar. Förut trodde jag att privata skolor skulle ge bättre kvalitet på utbildningen. Det gör den bara för de som går i de skolorna där föräldrar och ekonomiska ressurser ger de förutsättningarna, men inte för eleverna samlat.

Jag gillar tanken på att ungar från alla samhällsklasser och med alla förutsättningar går i de samma offentliga skolorna. Detta var den korta versionen.

På linande sätt tror jag det är bra för samhället att det inte är stora skillnader i vilken sjukvård folk har möjlighet att få etc.

För mig är det inget viktigt mål att sänka skatterna. Jag betalar gärna för att upprätthålla en skandinavisk välfärdsmodell, som stadigt utvecklas. Därför håller jag heller inte med om regeringens skattepolitik.

Det skulle aldrig falla mig in att proklamera att jag skall rösta på alliansen. Det är fortfarande troligt att jag röstar på Centerpartiet, men på Alliansen? Aldrig!

Vad gör en rådvill väljare då? Tar till partitesterna, valkompasserna på nätet, förstås. Nu har jag testat tre; Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets och Aftonbladets. Resultatet är att de har pekat ut tre olika partier till mig. Det var inte så himla mycket hjälp. Vad tycker du jag skall göra?

Ola Borten Moe og Israel

2010-07-20T09:08:00.000+02:00

Ola Borten Moe er en stortingspolitiker som tenker selv. Det er bra at han ofte tilfører andre perspektiv inn i debatten. Slikt behøver vi mer av.

I Adresseavisen 20.7.2010 har han skrevet en kronikk ”Variasjoner over Midtøsten” der han peker på en meget viktig utfordring, spredningen av kjernevåpen i regionen. (Kronikken er enda ikke tilgjengelig elektronisk) Han peker på at både Iran, Egypt og Saudi-Arabia kan komme til å skaffe seg kjernevåpen og at det vill innebære en betydelig endring av maktbalansen i regionen med stor risiko.

Bra så langt. Men Borten Moe neglisjerer hele årsaken til at land i regionen er ivrige til å skaffe seg kjernevåpen; at de har et naboland som allerede har kjernevåpen – Israel.

Og når noen vil diskutere Israels atomvåpen så vil de ikke delta. Det beste muligheten til å forhindre kjernevåpenspredning i Midt-Østen ville være at Israel avskaffet sine kjernevåpen. Da ville arbeidet mot kjernevåpen / kjernekraft i Iran ville bli forstått av innbyggerne i Midt-Østen.

Ola Borten Moe skriver også om en rundreise i Midt-Østen og den store forskjellen mellom Israel og nabolandene. Landene bar preg av søppel, fattigdom og manglende infrastruktur. Kontrasten mot velferd, orden og den sterke grønnfargen fra veldrevet landbruk i Israel ble stor. Det er forståelig. Men det er vel ikke utenkelig at det har en sammenheng med de gigantiske bistandsmidler som Israel mottar. De har vært den største mottakeren av bistand fra USA. Washington Report on Middle East Affairs beregnet i 2006 bistanden til 108 miljarder dollar siden 1949. Det går å få til noen veier og bevattnede åkrer av det.

Urytmisk værdikt

2010-06-24T12:03:00.001+02:00

Solen har gått i streik.
Den mener at det var bedre før, når alle sendte en bønn til den.
Nå krever den 7,5 timers tilbeding om dagen.
Jeg er beredt på en time.
Avstanden er stor, 6,5 time eller 149,6×106 km.
Inn fra siden kommer månen som megler.

Skyene arbeider overtid
De er et hardjobbende arbeidslag, som sliter for null og ingenting.
Nå kommer det enda et velvillig lag og trår til
Jeg ønsker dem vekk.
Det er noe de prøver å dekke for.
Kanskje de mørklegger en krevende konflikt?

Gi utbytte fra streikekassene

2010-06-22T13:09:00.003+02:00

Er årets streiker over? Kanskje, og i år var det ganske mange av dem. Noen lange også. Jeg hører ikke til dem som ble mest rammet, men er den egentlig god denne streikeordningen?

Etter hva jeg forstår har ikke lønnsutviklingen over flere år vært spesielt mye høyere hos grupper som har streiket enn hos andre. Det kan gi noe mer til neste år, men på lang sikt tror jeg ikke det gir den effekten.

Men hvorfor blir det streiker? Det er jo opplagbt at dte som regel beror på at det kjempes for høyere lønn. Men jeg tror også det ligger en automatikk i at det med jevne mellomrom blir streik. Automatikken ligger i streikekassene.

Når streikekassene er proppfyllt med penger så må de jo før eller siden brukes. Fellsforbundet hadde 1,7 milliarder i kassa sin. Når det er mye penger der så prøver noen å få en statue, får være i sentrum av oppmerksomheten eller føler muligheten til å utøve makt. Da kan det bare være ekstra lokkende hvis mange blir rammet fordi skolene eller flyplassene må stenge. "Så viktige er vi - så viktig er jeg".

Jeg synes det skulle være et system for å betale tilbake midler til medlemmene fra streikekassene. Når de kommer opp til en viss størrelse så har man registrert inn hvor mye medlemmene har betalt inn og dette återbetales til medlemmene. Alternativt la ILO eller annen internasjonal virksomhet gi støtte til fagforeninger i andre land som ikke har streikekasser og som virkelig har store behov. For eksempel i Kina der rettighetene behøver å styrkes betydelig.
Så lenge vi har dagens system med streikekasser så blir det før eller siden alt for lokkende å bruke dem for de som vid den tid sitter ved makten.

Hva skal vi spise?

2010-05-24T10:07:00.003+02:00

Fra før vet vi at storfe ikke er spesielt bra ur klimasynspunkt. De raper og fiser klimaaggressiv metangas. Kylling og svin bidrar til biologisk enfold gjennom at de ikke spiser direkte fra naturen, men kun korn.

Og jevnlig har vi fått rapporter om at utfisking er et problem. Noen ganger har stammene, som med sill, blitt restituert, men mye går feil vei. Nå kommer en av de minst optimistiske rapportene:

Havene tømmes for fisk, rapporterer FN-organet UNEP.

- Dette er ikke noe science-fiction-scenario. Dette kan skje i levetiden til et barn født i dag, advarer Achim Steiner, direktøren i FNs miljøorgan (UNEP), ifølge BBC News.

Det er ikke kystfisket, men industritrålerne, som er problemet. Men bak dem står vi og skal ha stadig rimligere mat. Derfor er vi medskyldige.

Og oppdrett er ikke løsningen - det bidrar - etter hva jeg forstår - til problemet med utfisking.

Svaret på spørsmålet hva vi skal til middag i dag er ikke enkelt. Jeg tror svaret ligger noen stans mellom å være mer bevisst og det å ta bedre vare på maten vi har gjennom å kaste mindre. Hva tror du?

Vannmangel: Verden tørster - Skatval kan bidra

2010-04-29T22:33:00.001+02:00

Jo da, det regner en del i Skandinavia. Men 880 millioner mennesker i verden mangler rent drikkevann.
Kan vi gjøre noe med det? Ja, nå starter vi Vanntanken Skatval. Tanken med ”tanken” er at vi i vår bygd skal gjøre noe for en annen bygd. Vi skal samle inn penger for å bygge en brønn i en annen bygd som behøver det mer enn noe annet. Vi vet ennå ikke hvilken bygd det er, men et sted i Afrika, trolig i Mali blir det. Vi skal ikke bygge brønnen med egne hender. Men sammen med bistandsorganisasjonen Care kan vi sørge for at det blir gjort. Planen er å finansiere hele brønnen fra bygda Skatval.
Da vil vi bidra med noe viktig. Samtidig er det hyggelig å gjøre noe viktig i lag med andre. Kjenner jeg Skatvals-bygda rett kommer vi å få det til.
Inspirasjonen kommer fra Vanntanken Hemne. Det har lovet å bistå oss med praktiske ting som hvordan vi kan samle inn og kanalisere midler samt en web-site. Vi kan også bruke deres nettsted: www.vanntanken.no
Mer om vatten:
I årene som kommer, vil akutt vannmangel bli en test på menneskenes evne til å forvalte denne livsviktige fellesressursen. Vannfordeling er i virkeligheten et fundamentalt sikkerhetspolitisk spørsmål, mener Rasmus Hansson, generalsekretær i Verdens Naturfond (WWF) i Aftenposten.

Vannmangel og klimaendringene henger tett sammen. Klimaendringene påvirker vekstsesonger, regn- og tørketid og århundrer med gammel erfaring og kunnskap om natur- og værtegn gjelder ikke lenger. Hansson venter seg voldsomme konsekvenser for svært mange, men frykter likevel at menneskeheten vil tilpasse seg ødeleggelsene, i stedet for å forsøke å stoppe dem.
–Det som skjer ved akutt vannmangel, er at mennesket dør, det samme gjør dyr, avlinger og naturen rundt oss.
FNs klimapanel mener mellom 400 millioner og 1,7 milliarder mennesker vil mangle vann innen 20 år.

FN advarer nå mot global vannmangel, noe de mener skyldes en kombinasjon av “befolkningsvekst, høyere levestandard, forurensning, økt kjøttforbruk og produksjon av biodrivstoff”. Innen år 2030 allerede kan 47 prosent av verdens befolkning leve i områder med vannmangel.

Se video her:

Fakta om vannmangel i verden
· Omtrent en tredjedel av verdens befolkning bor i land med vannmangel
· 1.1 milliarder mennesker, eller en sjettedel av jordens beboere, har ikke tilgang til rent vann i det hele tatt.
· 42 000 mennesker dør hver uke av sykdommer forbundet med dårlig vannkvalitet og mangel på grunnleggende sanitære forhold
· 980 millioner barn mangler fortsatt rent vann og toaletter
· Bedrede forhold er nødvendig både for å minske personlige lidelser og for å oppnå bærekraftig utvikling
· Hvert år trengs det 1250 milliarder kroner for å møte de fattige landenes behov for vannforsyning, rensing og irrigasjon. Dette er over dobbelt så mye som investeres i dag
(Kilde: FN-sambandet)

Pinlig om Erna Solberg i Adressa

2010-04-15T20:09:00.002+02:00

I dag var det noe som lignet på en partiannonse på kommentarplass i Adresseavisen. Og en av de merkligste piruetter jeg har sett.

En reklamavisprodusent ved navn Petter Stocke-Nicolaisen har skrevet om hvorfor Erna Solberg er en vinner og hvorfor hun kommer til å bli statsminister. "Erna har lært seg å snakke. Hun skyter verbalt fra hoften, treffer velgerne i hjertet – og de faller for henne." Se artikkel.

Den så kalte kronikken var nermest utformet som en annonse i sitt innhold. En annonse for Høyre og Erna Solberg. Jeg ble litt overrasket over at Adressa i 2010 på kommentarplass tok inn den type stoff på kommentarplass.

Derfor googlet jeg opp skribenten og fant fort ut han var en tidligere Unge Høyre-leder fra Oslo. Men nå starter det morsomme. De ganger han er blitt lagt merke til er det fordi han har gått beinhardt ut mot Erna Solberg.

For mindre enn et år siden skrev han:

27.3.09 i Dagens næringsliv: "Svakt politisk lederskap karakteriseres først og fremst av at intet nytt skjer. Skal man gjøre noe nytt, må man nemlig ta sjansen på ikke å lykkes:. Det kunne ikke Jan Petersen, og det kan ikke Solberg" Videre: "Jeg har ikke noe personlig imot Erna Solberg. Men hun eier ikke karisma, hun fremstår som en kommunegrå byråkrat, som er god til å holde orden - men som ikke får saker på dagsordenen. "

Videre: Kast Erna Solberg, råd: «Velg Kristin Clemet til ny leder på vårens landsmøte».

"Høyre-bølgen er blitt et mageplask. Erna må gå."

23.7.09 i Dagens Næringsliv, om hvorfor Kristin Clemet og ikke Erna Solberg må være statsministerkandidat for Høyre: "Den eneste i Høyre som kan detronisere Jens Stoltenberg og Siv Jensen i debatt."

Jeg har ikke sterke meninger om Erna Solberg. Hun er nok en grei Høyre-dame. Men jeg har meninger om debattanter som gjør piruetter- Hvis man ikke klarer å stå for hva man har sagt så bør man holde kjeft.

På tide at spekulantene også får betale

2010-04-14T17:47:00.006+02:00

Når bankene går bra går det utbytte til eierne. Men når finanskrisen kom var staten nødt til å garantere for dem. Er det på tide å betale tilbake for den subsidieringen og andre kostnader?

Det er mange gode grunner til at statene gikk inn og garanterte for bankenes virksomhet i forbindelse med finanskrisen. Hvis sparene er redt for å miste sine penger blir fullstendig kaotisk - grunnlaget for lån til næringsliv og boliger forsvinner.

De fleste land håndterte krisen fornuftig - etter hva jeg forstår. Men det er blitt brukt vanvittige beløp for å bøte på finanskrisens effekter. Det får alle andre satsinger, på bistand, på næringslivsutvikling og innovasjon, på miljø- og energiteknologi til å bli småpenger. Mer om beløpene her under for de som liker tall.

Er det ikke rett og rimlig at spekulasjon nå betaler tilbake? Er det ikke bedre å skattlegge spekulasjon enn arbeide? Det mener mange, inklusive meg. Ingen kan påstå at det blir enkelt. En skatt på valutatransaksjoner vil bare slå på spekulasjon - ikke på varehandel og turisme. De utgjør bare promille av all valutahandel.

EU ber Det internasjonale pengefondet (IMF) utrede muligheten for å innføre en global skatt på finanstrans-aksjoner såkalt Tobin-skatt for å begrense muligheten for en ny finanskrise.

Les om økonomen Tobin her.

Premierminister Gordon Brown er en av de som nå ivrer for en slik skatt som mest Attac har vært opptatt av.

Massor av tall for deg som liker det.

5410 milliarder kroner bare i USA
Den endelige versjonen av krisepakken er på 798 milliarder dollar, og innebærer skattelette, samt andre tiltak som skal redde den skakkjørte økonomien. Det utgjør 5410 milliarder norske kroner i dagens kurs.

Tiltakspakker i Norge
Den 7. oktober 2008 la regjeringen frem sitt budsjettforslaget for 2009. Dette var et ekspansivt budsjett med en økning i det strukturelle, oljekorrigerte underskuddet på om lag 14 milliarder kroner fra 2008 til 2009.[1]
Den 24. oktober 2008 vedtok Stortinget, basert på forslag fra regjeringen, en tiltakspakke der bankene fikk anledning til å bytte obligasjoner med fortrinnsrett (OMF) - i realiteten obligasjoner basert på boliglån med maksimalt 60 prosent lån - mot statsobligasjoner. Ordningen hadde en ramme på 350 milliarder kroner og skulle sikre kredittilførsel til bankene.
Den 23. november 2008 foreslo regjeringen å utvide den alminnelige garantiordningen i Garanti-instituttet for eksportkreditt (GIEK) med inntil 50 milliarder, til 110 milliarder kroner. Hensikten var å sikre eksportbedrifter kontrakter og øke investeringene i Norge.
Den 26. januar 2009 foreslo regjeringen nye finanspolitiske tiltak for 20 milliarder kroner. Av dette var nesten 17 milliarder kroner nye tiltak på budsjettets utgiftsside og drøyt 3 milliarder kroner målrettede skatteletter for næringslivet. Mange av utgiftstiltakene var rettet mot å øke vedlikeholdsarbeidet i offentlige bygg.
Den 8. februar 2009 foreslo regjeringen å etablere to nye fond med en samlet kapital på 100 milliarder kroner - Statens finansfond og Statens obligasjonsfond. Finansfondet skulle støtte kapitalstrukturen i bankene, mens obligasjonsfondet skulle støtte markedet for selskapsobligasjoner.

Den 15. mai 2009 presenterte regjeringen det reviderte nasjonalbudsjettet. For å dempe oppgangen i ledigheten økte bruken av oljepenger i økonomien med ytterligere 9,5 milliarder kroner, i forhold til tiltakspakken fra januar

Vackra eller pene språk (och några avarter)

2010-04-06T20:05:00.003+02:00

Vilket språk är vackrast? Som barn tyckte jag det var franska, så gled jag över på spanska och nu tycker jag italienska.

Jeg har blivit överraskad över att många norrmän (speciellt kvinnor) säger att svenska är det vackraste språk de vet. Jag tänker mer på hur den svenska kocken i Muppet show lät. Men det är ju kul att någon gillar detta språk. Och många i Sverige säger att de blir glada av att höra folk prata norska. Det är ju inte så illa det heller.

Men ingenting är fullkomligt. Några saker irriterar mig. En sak är att vi i svenska språket skall byta namn på en massa länder och platser i världen. På norska behåller man, stort sett, orginalnamnet. Det finns ingen anledning att säga Spanien, Venedig, Lissabon, Florence, Grekland, Brasilien när det heter Spania, Venezia, Lisboa, Firenze, Hellas och Brasil både i orginalspråk och till exempel norskan.

En motsvarande norsk märklig och dålig vana är att döpa om figurer i böcker och filmer. Här förstår jag heller inte poängen. Varför kan Harry Potter-figurerna inte få rektor Dumbledoor och Snape styra på Hogwart, men istället nedvärdigas med att dra på namnen Humlesnurr och Slur på Galtwort? Blir det bättre av det? Nix. Eller vad är meningen med att byta namn på Astrid Lindgrens Madicken till…. Marikken? Wow!

Svenska är överlägsen norskan när det gäller att hitta bra slang-ord. Men norskan har å andra sidan oändliga mängder dialektord.

Några favoritord jag har på norska och svenska är
Nydelig
Dugnad
Lagom (Som ju kommer från att dryckeshornet skulle sändas runt och att alla skulle ta så att det räckte laget om)
Imbelupet (Synd att det bara används i sången)
Och en himla massa andra ord som jag inte kommer på just nu. Vilka är dina favoritord i svenska och norskan?

Efter att ha flyttat från Sverige för snart 15 år sedan är jag numera osäker på vad som är svenska och vad som är norska. Du har säkert redan upptäckt att det har smugit sig in några norska formuleringar i denna text. I så fall är det omedvetet. Eftersom jag alltid har jobbat med texter kunde man tro att jag nu skulle vara tvåspråklig, men när du blandar i hop språkena så ligger det istället nära till hands att säga att man är nollspråklig.

Man lär sig i alla fall att saker kan heta olika och ändå vara rätt. Det trodde jag aldrig när vi som barn skrattade åt att Kalle Anka hette Donald Duck i Norge och Anders And i Danmark. De är inte kloka tänkte vi….

Jordan / Jordanien

2010-03-22T21:35:00.003+01:00

"Den som ikke har ligget i et telt om natten og hørt kamelen grumse - den har ikke levd". Det arabiske utsagnet fikk jeg fra en god venn for mange år siden. Det fastnet og det jeg akkurat nå angrer på er at jeg i forrige uke ikke benyttet muligheten.

Jeg og Eli var i Jordan og vi var i en helt fantastisk ørken der det fanns både kameler og mulighet til å sove i et telt. Ørknen var Wadi Rum som kombinerer klassiske sanddyner med flotte klippberg og halvørken der kameler og gjeter beitet. At vi bommet overnattingen kan delvis kompenseres av at vi satt og såg solen går ned og når mørkret kom så fikk vi i lag med en argentinere og en fransos et godt beduinmåltid.

Før den tid hadde vi en guide, Mosa, som kjørt oss rundt i jeep (ganske store avstander) og forklart det meste vi ville vite. Han er beduin og hadde valgt bort et mer moderne liv for å bo naturnært. Etter å ha vært i Wadi Rum kan jeg bedre forstå ham. Det var klassiskt vakkert, men også en helt spesiell stemning.

Ett annet heftig sted vi besøkte var Petra. Det står på Unescos verdensarvsliste og regnes nåmer som et av de syv underverk. Jordan har lagt opp turismen slik at jobb og inntekter går til de lokale beduinene.

I det hele tatt ser det ut som at det halvdemokratiske Jordan har hatt gode ledere. Det er, etter hva jeg kan forstå, relativt små forskjeller i velferd. Jordan har klart å balansere og samarbeide med alle sine naboland som Israel, Syria, Irak og Saudi Arabia.

De har jo også tatt imot mengder av flyktinger fra alle naboland (60 prosent av befolkningen er palestinere) på tross av at de er et litet og fattig land.

Vi bodde i Aqaba, der hele Jordans kyst på 28 kilometer ligger. Bra klima, hyggelige folk, god mat. Jeg merker at jeg ligner på en turistbrosjyre. Så det er vel best å legge til at det nok ikke var verdens håll-i-gang-sted.

Men du kan få inntrykk for alle sanser. Som å sitte på et utekafé med plenty av folk (nesten bare menn) som spiller backgammon, kort, snakker høyt, arabisk musikk på høytalere, tyrkisk kaffe i munnen, og den herlige lukten av Nargileh (vannpipe)i nesen.

Jordans store eksportartikler er som kjent basketspillere og tannbørster. Nei faktisk ikke, de har ikke mange naturressurser. Fosfater, litt gass, men turismen er faktisk ganske viktig. Til det siste kan du bidra. For hvis du ikke har forstått det enn så kan jeg si at Jordan anbefales.

Lönsam svininfluensa

2010-03-09T21:50:00.004+01:00

Det var ju en våldsam hysteri runt svininfluensan i en symbios mellan myndigheter, media och experter som fick sina 15 minuter av berömdhet. Se min blogg från april 2009.

Polen var det enda land i Europa som inte köpte in vaccin. De har inte fler dödsfall än andra land, rapporterar danska Politiken.

Flera lokalradiokanaler rapporterar om hur många miljoner det har kostat de olika landsting att bli med. 20 miljoner här, 20 miljoner där. Det blir det fort pengar av. Som kunde användas på bättre sjukvård.

Vart tog pengarna vägen?

Glaxo Smith Kline drar in över en miljard euro på sitt vaccin i år och lika mycket nästa år. Marginalerna kan inte vara dåliga eftersom det är säljarens marknad, säger Nordeas analytiker Sami Sarkamies. Det rapporterade Hufvudstadsbladet redan i desember.

Lär vi något av detta?

De viktigste nyhetene kommer som notiser

2010-03-02T17:49:00.006+01:00

Jeg har en teori om at de viktigste nyhetene kommer i notisform - et sted mellom familienytt og nedprioriterte utenriksnyheter.

Nylig skjedde det igjen. Jeg fant en bitteliten notis i avisen. "Oljeproduksjonen på norsk sokkel er nesten halvert siden 2002. Nå ber det statlige selskapet Petoro om hurtig omstilling i bransjen".

Hva er dette? Er oljeproduksjonen nesten halvert på syv-åtte år?

På nett fant jeg en eneste avis, Teknisk ukeblad, som hadde tatt inn artikkelen i litt lengre form:

Det ser altså ut til å være riktig. SSB:s tall er slik: Oljeproduksjonen har synkit ti strake år. Er det ikke dette som utgjører den store forskjellen mellom norsk økonomi og resten av verden? Kunne man tenke seg en viss politisk debatt om dette fenomen? Burde ikke bloggere og TV-debattanter stå i kø for å lufte hva dette vil føre med seg?

Åpenbart ikke.

Nå skal det sies at gassproduksjonen vokser veldig i samme periode. Men likevel - vi snakker om O L J E N.

Det er litt typisk at de virkelig store nyhetene kommer i denne form. Jeg husker andre. Bittesmå notiser om at kvaliteten på sædesceller har gått ned dramatisk. Notiser om forskere som har sagt at golfstrømmen kan stanse. Hallo! Vi snakker dramatiske nyheter.

Jeg har i det hele tatt ikke sett noen notis om den fantastiske nyheten at utslippen av det superfarlige miljøgiftet dioksin i luft er redusert til en tredjedel de siste 13 årene.

Jeg er klar over at det selvfølgelig ikke kan måle seg med nyheter som hvem som skal få det første hoppet i den nye Holmenkollenbakken, om krompen skal være med i utvalg eller ikke, de siste klesnyheter fra Melodi Grand Prix eller hva Petter Northug forteller om seg selv eller hvordan Gunde Svan kommenterer det.

Men likevel. Kanskje en halv side neste gang?

Obama går fel vei

2010-02-18T16:33:00.002+01:00

Det rapporterers at president Barack Obama vil bruke over 300 milliarder kroner på atomkraft. Dette for å få republikanerne støtte til hans klimalov i Kongressen.

Hvorfor skal kjernekraften alltid få subsidier? Det finnes et godt svar på det. Uten subsidier ville aldri kjernekraften være lønnsom.

Problemet er at disse pengene skulle kunne brukes til a) å redusere energiforbruket og b) produsere alternative energikilder. Og ikke nok med det. Når de subsidierer kjernekraften vil de også bidra til å konkurrere ut tiltak for energieffektivisering og alternativ energiproduksjon. Bad, bad, bad.

Noen som bruker få amerikaner til å tenke til er terrortrussel. Er det noen som ser bedre objekt for terrorvirksomhet en atomkraftverk? Med den amerikanske fanatiske redselen for terror - som har etablert køer av sikkerhetsvakter over hele verden - burde atomkraften avvikles raskt.

En annen viktig subsidiering av kjernekraften gjelder at flere land begrenser skadestandsansvaret for eierne. Alt annet skal forsikres, men ettersom en atomkraftsulykke kan få så katastrofale følger så skal den liksom unntas. Les mer om dette i et tidligere blogginnlegg.

Men fra Sverige rapporteres i dag at "Det ekonomiska ansvaret för kärnkraftsägare vid en olycka fyrfaldigas från dagens tre miljarder kronor till tolv miljarder, föreslår regeringen i en lagrådsremiss.". Dette i følge Dagens Nyheter. Bak står miljøminister Andreas Carlgren. Bravo!

Minimalistiskt om Muhammed-teckningar

2010-02-12T18:53:00.002+01:00

I Norge har debatten om Muhammed-teckningarna fått fart igen efter att tidningen Dagbladet i et dödsryck tydligen har publicerat sådana. Här kommer min minimalistiska syn på saken. Men vad menar du?
1. Det är löjligt att trycka teckningar med målet att provocera / kränka. Vi snackar dagisnivå.

2. Det är ännu löjligare att protestera mot att de gör det. Rätten att göra det har de självklart.

3. Varför skall religiösa extremister, som tror på helvete och liknande ting, straffa de som gör "onda ting"? Enligt de flesta religioner kommer de ju att få sitt straff - efter döden.

Vad tycker du?

Glad att vi inte har euro

2010-02-11T18:21:00.003+01:00

Om jag har förstått det rätt så ær ordet Euro snarlikt urin på grekiska. Just nu är det nog en del greker som tänker så om sin valuta.

Det är ingen tvekan om att de grekiska statsfinanserna är usla och att de långt tidigare borde ha stramat inn. Problemena de har är till största delen självförvållade. Men när länder hamnar i svåra situationer så antar jag att ett stort gemensamt valutaområde är piss.

Jag är ingen ekonom så jag vill gärna att någon rättar mig om jag har fell. Men jag antar att om de inte hade haft en gemensam valuta så hade den grekiska valutan sjunkit i värde. De hade fått flera effekter. En är att utlandsskulden hade blivit ännu större i den egna valutan. En annan att utländska varor blir dyrare. Men viktigare är antagligen att konkurrenskraften till den grekiska ekonomin hade förbättras i takt med valutaändringen.

Det är naturliga valutaändringar som vill vara till hjälp i situationer som den grekerna och andra har. De starkare ekonomiernas valutor vill stiga motsvarande i värde. Det hade Grekland behövt nu.

Ett nytt borgerligt argument för en svensk EMU-anslutning är solidaritet med länder i valutaunionen som har det svårt. Men tvärtom skulle vår starkare valuta göra länder som nu är illa ute en riktig björntjänst, skriver nationalekonomen Stefan de Vylder.

EU-landen skall hjälpa Grekland rapporteras det i dag från EU.

Men efter vad jag förstår är det mest krav till vad de måste göra som paketet innehåller. Länder som Tyskland och Frankrike är naturligtvis livrädda för vad som kan hända med euron.

Jag tror att skillnaderna i EU-ländernas ekonomi är för stor för att de skall ha gemensam valuta. Och jag är själaglad just nu för att Sverige inte har euro.

Vi behøver melkebønder

2010-01-29T22:34:00.003+01:00

Jeg har aldri blogget om landbruk tidligere, men en gang må være den første. Grunnen er en bekymring for en utvikling jeg ikke liker. SSB forteller at antallet melkeprodusenter har gått ned med syv prosent på bare et år. Det er drastisk. I dag viser landbruksdirektør Kirsten I. Værdal til en ny undersøkelse om krisen hos melkebønder. Trønder-Avisa skriver om saken.

Problemene står i kø:
- Store investeringsbehov men ingen økonomisk evne til investeringer.
- Timelønnen er på 80 kroner
- Antall melkebruk har siden 1970 gått fra 6 000 til 1 000.

Den nedgangen i antall bruk har sikkert vært nødvendig. Men nå begynner en å nærme seg smertegrensen.

En tid trodde man at løsningen var samdrift der flere bønder gikk i lag for å få større enheter og samtidig litt regulert arbeidstid. Det har ikke slått vel ut.

Kvar står en igjen med det vi kan kalle livstilsbønder. Mennesker som har bestemt seg for å leve av jordbruket, men som ikke teller timer. Folk som går opp tidlig på morgenen uansett om det er hverdag eller søndag. Mennesker som vet at selv om de er på fest til tre på natten så skal de opp klokka seks eller syv for å melke.

Det er flott, men det blir færre av dem. Jeg har kamrater som lever slik og som trives godt med det. Bra. Men jeg tror det blir vanskeligere å rekruttere nye bønder til en slik livsstil. Tar jeg feil? Jeg håper det.

For vi behøver melkebøndene. Vi behøver deres produkter. Næringsmiddel er ikke det som egner seg best for lange transporter og frihandel over grensene. Kvantitene er store og utslippene fra transporten blir deretter.

Vi behøver disse melkebøndene for å ta vare på kulturlandskapet. Det pene Skatval, Inderøy eller Byneset blir ikke det samme uten det grønne landskapet som er et resultat av blant annet melkebøndene.

Mange områder av landet behøver rett og slett heltidsbønder for å kunne være befolket. For at det skal finnes grunnlag for skole, butikk og idrettslag.

Er vi beredt på å betale for det? Jeg mener at maten må få koste mer. I dag bruker vi kun 11 prosent av vårt budsjett på mat. SSB skriver at:

Norske husholdninger bruker en stadig mindre del av budsjettet på mat. En gjennomsnittshusholdning bruker i dag bare 11 prosent av budsjettet til mat, sammenliknet med 40 prosent i 1958. Samtidig spiser og drikker vi mer på restaurant i dag enn i 1958. Bolig og transport utgjorde henholdsvis om lag 14 og 7 prosent av budsjettet vårt i 1958. Til sammenligning bruker vi i dag rundt 31 og 17 prosent av budsjettet til bolig og transport.

Det gjelder ikke bare at vi må tåle høyere matpriser - ikke minst på melkprodukter. Vi må sannsynligvis også være beredt til å betale mer over skattseddelen. Jeg mener i hvert fall at det er verdt det.

Du savner ikke kua før båset er tomt, heter det. Snart er det tomt.

Ett år sedan jag köpte kläder

2010-01-20T17:49:00.001+01:00

För exakt ett år sedan satt vi några stycken och snackade på jobbet om hur vi egentligen har alt vi behöver. Men ändå fortsätter vi köpa saker vi inte behöver. Kläder till exempel, sa någon, har vi ju mycket mer av än vi klarar att använda. Fyra av oss bestämde oss för att inte köpa kläder på ett år. Huvudmotivet var miljöskälen. Det blev en liten snackis på jobbet, vilket var bra för det har satt mer press på oss att hålla löftet.

Nu har det gått ett år, och hur har det gått? Jo, ganska bra. En av de fyra sprack på en resa, efter ca två månader. En annan sprack efter 361 dagar. Kanske var det ett utslag av självbestämmanderätt? Kanske tyckte han att han hade klarat det? Kanske var det inte så viktig för honom? Jag begriper egentligen inte varför man spricker fyra dagar innan man är i mål och fick ingen god förklaring.

Men vi är två som har fixat det. Och min kära kollega har gjort det på ett strålande vis. Inte bara för att hon är en välklädd kvinna – och kanske normalt har större inntresse för det än en slusk som mig. Hon har dessutom fått med sig två andra som nu skall starta samma grej. Bra va?

Här är några tips om du funderar på det samma:
1. Det är skojigare om man är flera som gör det till en grej.
2. Bestäm vad ni tycker räknas som kläder. Vi hade en diskussion och kom fram till att skor, vantar, sockar är kläder. Det är också underkläder, men i nödfall får man köpa mindre fancy varianter.
3. Bestäm vad som ingår i köpa. Second hand menade vi var att köpa. Det var heller inte tillåtet att låta andra köpa till oss. Men om någon som inte visste att vi hade detta löfte gav oss ett klädplagg så kunde vi ta emot det.

Det har inte varit någon stor uppoffring detta. Några saker var minus:
· Jag har i vanlig ordning tappat mina handskar och har nu gått med min dotters gamla vantar som är alldeles för små för mig.
· Strumporna börjar ta slut.
· Några plagg har gått sönder – eller försvunnit i löpet av året. De har jag saknat. Varför skulle jag gå över ett fårstängsel med mina favoritjeans, och riva sönder dem? Nu har jag gått utan riktiga jeans i nästan ett halvt år.

Andra saker har varit fördelar.
· Du sparar tid när du vet att du inte en gång skall gå innom klädaffärer.
· Min kollega upptäckte att resor blev himla mycket trevligare när man hela tiden kan göra saker i hop istället för att gå på shopping.
· Du hittar gamla kläder du av någon anledning har slutat använda. Favoriten är min farfars eller farbrors tunga svarta vinterrock. Härlig i vinterkölden och stilig enligt sonen.
· Du sparar pengar och miljö.
· Det blir en kul grej att hålla löftet.
· Det smittar och påverkar din generella inställning till förbrukande och konsumerande.

I eftermiddag har jag varit ute och handlat. För att det var en del saker jag behövde.

Vill du ha lite extra inspiration? Här kommer Per Lagerkvist:

En gång skall du vara en av dem som levat för länge sen.
Jorden skall minnas dig så som den minns gräset och skogarna,
det multnade lövet.
Så som myllan minns vindarna.
Din frid skall vara oändlig så som havet.

Goda råd är gratis

2010-01-13T22:58:00.002+01:00

Vi satt vid en släktmiddag med folk från 14 till 85 år och började diskutera goda livsråd. Så skulle vi pröva att samla två var från alla de ca 15 som satt där. Kriteriet var att de kunde vara mindre viktiga, men alla råd skulle vara seriösa.Men vi blev naturligtvis aldrig färdiga. Här kommer ändå några av de livsråd som man valde att dela med sig.

1. Man klarar mer än vad man tror, bara man väljer att göra sådan man tycker är roligt.

2. När det gäller tvättning av olikfärgade kläder, var försiktig. Var speciellt försiktig med blåa och röda kläder och tro aldrig att ett plagg har slutat färga av sig. Om du är osäker, chansa inte.

3. Om man har ont i gommen vid förkylning så skall man smörja in gommen med tandkräm.

4. Utnyttja din styrka och träna på dina svaga sidor.

5. Ljuvligt färskt bröd till frukosten får du om du gör degen på kvällen och formar till brödbullar direkt. Låt jäsa svalt hela natten, helst färdiga direkt på plåten. Sätt inn dem direkt i kall ugn och slå på 250 grader. Ta ut när de har fått rätt färg.

6. Försök hela tiden göra så lite skada som möjligt på världen och människorna runt omkring dig!

7. Fällhugg med motorsåg! Kvista stammen till midjehöjd. Såga ett skär vågrätt in i stammen nära markytan. Skäret skall gå in ca 1/5 av trädets diameter. Såga sedan ett skär snett uppifrån (ca 2-3 dm upp), på samma stamsida så att det möter det vågräta skärets slut. Vinkeln på skäret bör ligga på ca 70 grader.
Sedan är det bara att såga ner trädet. Såga vågrätt från motstående stamsida mot det första skäret. Når sågen kommit så långt in i stammen att du får plats med en kil eller ett brytjärn bakom sätter du in detta. Såga sedan till någon centimeter är kvar mellan de båda vågräta skären och putt eller bryt ner trädet.

8. Om du nödvändigtvis måste peta näsan så snyt dig direkt efteråt så får du kanske ut ovälkomna baciller / virus.

Har du några livsråd att dela med dig av? Kom ihåg kriterierna om en viss seriösitet.

Bedre klima gjennom riktige matvalg

2010-01-01T11:52:00.002+01:00

Kanskje har du satt opp ett nyttårsløfte om å redusere ditt bidrag til drivhuseffekten? Uansett så er det jo noe vi alle bør tenke på. The Guardian har laget en oversikt over hvordan du gjennom dine matvaner kan redusere bruken av CO2. Ikke alt er like relevant for oss som ikke bruker gassovner etc. Men noen tips går det ta med seg:

- Mindre kjøtt - mere grønnsaker.

- Mikro bruker mindre energi enn enn stekeovn.

- Fryst mat er relativt energieffektivt.

- Kylling er bedre enn biff.

Det siste er sant. Men her mener jeg det må være lov til å ha mer enn en tanke i hodet.

Kylling og gris lever av kornproduksjon, mens storfe og aller mest lamm lever av grass som holder engsmarker åpne og reduserer igjengroingen av skog og utmark. Det er utrolig viktig for biologisk mangfold. Det er ikke mange planter og dyr i en kornåker, mens det er av hav av dem på engsmark.

Men det aller viktigste vi kan gjøre for å redusere CO2-utslippene fra vår mat er å kaste mindre av den.

Der finnes det masser å spare. Det gjelder bare å bruke fantasin på å sette ihop en meny utfra hva vi har i våre skap.

Saab-lar

2009-12-18T17:07:00.002+01:00

Så är det klart att Saab blir lagt ned. För en trollhättegrabb är det inget kul. Jag har kompisar som jobbar där och vet hur många, i och utanför fabriken, som är beroende av Saab.

Huvudproblemet är att för få har köpt Saab i många långa år. Saab har inte varit lönsam sedan jag flyttade från Sverige, i 1995.

Jag har hela tiden haft inntryck av att GM inte har velat ha kvar fabriken. Då menar jag inte bara att de inte vill äga den själv. Det är inte flere konkurrenter GM behöver. Dem gör de nog inget att slutet blev som det blev. Koenigsegg och Spyker kändes aldrig seriöst.

Jeg vet inte om den svenska regeringen borde ha gjort mer. GM hävdar att de har haft bra stöd av regeringen.

Regeringen har också varit ganska tydliga på att de inte vill gå in och ta över, vilket låter som en orealistisk lösning. Själv tycker jag inte man skall subventionera bilindustrin och annat som är starkt förorenande. Men nu djävlar behövs regeringen.

Det handlar om många tusen som blir utan jobb och alla de i serviceindustrin runt. Inte bara i Trollhättan, men också i städer, orter och bygder i 5-6 mils omkrets. Nu behövs alla paket, omställningar, utbildningar och andra satsningar. Nu godtar vi inget tjafs om att staten inte skall störa marknaden. Staten skall inte driva butikerna, men här måste det läggas till rätta på alla tänkbara sätt.

Själv kan jag ju gå med dåligt samvete för att jag inte kört Saab på många år. Min egen karriär på Saab varade i ca. tio dagar ett jullov. Jag matade en robot och drack mycket te. Nu kan det bli väl mycket tid till tedrickande för många.

Vad tycker du man borde göra?

Moskéer her - kirker der.

2009-12-17T21:01:00.006+01:00

Hver tredje nordmann vil forby nye minareter i Norge, i følge Aftenposten. Det er selvfølgelig folkeavstemningen i Schweiz som utløser debatten.

Det kan en tenke mye om, men la oss snu på det. Burde kristne kirker være forbudt i muslimske land? Noen kanskje tror at de er det, men de har de alldeles utmerket.

Den syrisk-ortodokse kirke har ca 2,5 millioner medlemmer.

I Midt-østen beregnes det å være ca. 15 millioner kristne.I Egypt beregnes det være over ti millioner kristne. De sliter i Iran, men finnes også der. I Irak er den assyriske kirken godt etablert Saddam Husseins utenriksminister og vise premierminister, Tariz Aziz, var kristen.

Jeg har ikke funnet noen tall på antall kirker eller kirketårn i muslimske land. Men de er mange. Her er nettside med flotte bilder av kirker i Syria.

Kristne er i noen land som Libanon og Jordan garantert plasser i parlamentet. I Syria er de som regel både i parlament og regjering.

Noen irriterer seg også over at muslimene er uenige mellom shia och sunni. Da kan det være på sin plass å minne om at det bare i Syria finnes over ti forskjellige kristne trosretninger.

Noen vil kanskje mene livet vore enklere uten kirker, moskéer og andre religiøse hus. Kanskje det? Men de er en del av vår kultur, og det er en menneskerettighet å utøve sin religion, være seg det er kristendom, islam eller noe annet.

Det brinner hos Anders Petter

2009-12-16T15:03:00.004+01:00

Det finns många konstiga julsånger. Varför är det till exempel så himla viktigt eller kul att räven raskar över isen? Men den konstigaste är kanske att man jublande glatt skall dansa och sjunga om att Anders Petters stuga står i ljusan låga?

Inte mycket empati där. I över hundra år har det glatt folk att sjunga om stackars Anders Petter.

Branner har tatt livet av så mange som 3.345 personer i Norden de siste ti årene. Det är fler som dör av dödsbränder än i mord. Och värst blir det nu mellan jul och nyår. Nu skall det bli en nordisk offensiv mot dödsbranner. Det är bra.

Utöver en massa tragiska dödsfall så är det också en massa som blir skadade och som får sina hus och saker förstörda. Och det kostar pengar. Om vi inte hade bränder så hade försäkringskostnaderna varit mycket lägre. Efter elfel så är levande ljus den viktigaste orsaken till bränder.

Här kommer årets tips för att undgå en brand i jul, nyår och annars, snodd från Vi i Villa.
-Placera levande ljus i stadiga ljusstakar utom räckhåll för brännbart material.
-Håll alltid uppsikt över tända ljus och lämna inte barn eller husdjur ensamma med dem.
-Ställ inte ljus eller annat brännbart ovanpå teven.
-Ha koll på det som står på spisen så det inte torrkokar.
-Dra ur sladden på elektriska apparater så som brödrost och kaffekokare när de inte används och stäng av teven på strömbrytarknappen.
-Dammsug regelbundet bakom tvättmaskin, kylskåp, teven och annan värmealstrande elektrisk utrustning.
-Köp endast godkänd el-utrustning.
-Förvara brandfarliga produkter så som tändvätska, gasol och fotogen i originalförpackning och utom räckhåll för barn

Här var det en del jag inte följer. Så jag får börja med mig själv.

Hilsen Iwar
Lakej för ett lokalt försäkringsbolag, Gjensidige Stjørdal Brannkasse

P.S. Anders Petters stuga står fortfarande. Och om du undrar varför texten rimmar så himla dåligt så var orginalet på skånska. Anders Petters stua står i ljusan lua.

Glädjen över att kryssa i fel ruta

2009-12-09T19:17:00.001+01:00

Kl 0614 ringer väckarklockan på mobilen. Nästan varje dag. Och nästan varje dag ångrar jag på att jag inte gick och la mig tidigare kvällen innan. Sängen är god att ligga i.

Så fortsätter det med rutiner. På tåget med frukost och Adresseavisen från pärm till pärm. En bra start på dagen, men %”&%¤#”& mycket rutin.

Arbetsuppgifterna varierar och jag gillar dom, men rutinerna är oftast de samma. Första kaffekoppen efter en halvtimmes jobb, ca kvart över åtta. Så följer första prillan o.s.v.

Dagarna varierar med resande, möten och kontorsarbeten. Men jag tar som oftast det samma tåget hem, läser några sidor och prövar att sova. En massa saker upprepas varje dag eller varje vecka.

Jag trivs med rutinerna. Det är väl därför jag har lagt mig till med dem.

Ni som är blodgivare vet att man alltid får fylla ut et schema; om man har haft vissa sjukdomar, blodöverföring, haft kraftig viktminskning (sällan!) nya sexualpartners, tatt piercing, använt narkotika, levt i Amerika (söder om USA), Afrika eller England! (Creutzfeldt Jacob) eller rest utanför Väst-Europa o.s.v.

Det slog mig att jag alltid, antagligen precis som de flesta, alltid kryssar i de rutor som de önskar. De traditionella ofarliga rutorna som indikerar ett liv med rutiner. Det var faktiskt ganska skönt att jag denna vecka inte fick lämna blod därför att jag hade varit i Georgia, som låg på värstinglistan. Det var inte direkt utagerande, men ändå var det tydligen inte helt ofarligt. En slags glädje över att kryssa i fel ruta.

Samtidigt är det ju märkligt att man inte skall gilla tryggheten. Men det är väl bara det att vi lever i den tryggaste av världar, geografisk, materiellt och i tid?

Är du präglad av rutiner? Gillar du dem?

I kväll skall jag i alla fall gå och lägga mig tidigare så att jag vaknar helt utvilad kl 0614.

Kanske.

Nobelprisens verdi halvert

2009-12-03T22:39:00.002+01:00

Det tok Thorbjørn Jagland ca. et halvt år å halvere verdin på Nobels fredspris. Det kommer til å ta tid til å bygge opp renomméet på ny. År etter år har priset vært gitt til velfortjente personer eller organisasjoner. Det har enten:
- synliggjort en aktør,
- løft fram noen for en utført innsats, eller
- vært en drahjelp i en pågående prosess.

Til nå.

Det spiller ingen rolle at jeg liker Obama godt - og at det finnes lovende trekk ved hans politikk. Ikke minst gjeninnføringen av attityden om at U.S.A. er et av flere land i verden, som bør ta hensyn også til andre.

Men det er bare så pinlig at Den norske Nobelkomitten valgte å gi prisen til ham. De andre medlemmene bør også skjemmes for at de ikke sto imot.

Den best formulerte bekymringen jeg har sett står Cecilie Hellestveit for i en artikkel i Aftenposten.

"En pris som vekker harme kan være en modig pris. En pris som vekker beklemt fnising og lattermilde skuldertrekk er noe Norge bør være bekymret over.", skriver hun.

Systematisk slakter hun tildelingen og argumenter godt for at Nobelprisen ikke er en norsk pris som kan brukes som et slags lobbyinstrument for Norge. Hun avslutter med å gi uttrykk for at Stortinget ikke lengre bør velge egne medlemmer til komiteen.

Efter at Jagland tok over som leder har han på 0,niks klart å få flere til å mene det samme. I alle fall meg.

Hva synes du, da?

Riksadvokaten og Gandhi

2009-12-01T21:05:00.002+01:00

På jobben min i dag hadde vi besøk av riksadvokat (riksåklagare på svenska) Tor Aksel Busch. Det ble en trestegsrakett med stigning i programmet.

Først var det ok å høre ham forklare påtalemyndighetens rolle.

Mer interessant ble det når han la ut om hvordan han ser på kriminalitetsbildet. Han mener det arbeides for lite med narkotikakriminalitet per tiden fordi det er blitt så vanlig og narkotikan i alle sine former mye sterkere enn bare for ti år siden.

Till sist tok det uventet vendning når han la ut om dagens samfunn med bred pensel. Fremst var det materialismen som ble hengt ut. Viktige ting som mat bruker vi nesten ingen penger, mens vi bruker utrolig mye på våre hus og det vi fyller dem med. Han var sikker på at bare klesimporten fører med seg mer klimautslipp enn hva de klarer å redusere på FN-møtet i København.

Til sist ba han oss fundere over de syv dødssyndene slik Gandhi formulerte dem:

Wealth Without Work

Pleasure Without Conscience

Knowledge Without Character

Commerce (Business) Without Morality (Ethics)

Science Without Humanity

Religion Without Sacrifice

Politics Without Principle

Det må jeg si. Det var ikke hva jeg forventet av Riksadvokaten.

Några dagar i Tblisi

2009-11-25T18:54:00.003+01:00

För lite mer än ett år sedan tänkte jag och min bror åka till Georgien och Armenien. Allra bäst hade det varit att resa hela vägen från Svarta havet till Kaspiska havet. Men så kom kriget mellan Ryssland och Georgien, och vi var bara glada att vi inte hade beställt biljetter.

Men för tio dagar sedan kom jag hem efter ett par dagar i Tblisi, huvudstaden i Georgien. Det var kanonintressant att komma till hjärtat av Kaukasus för att se på rättsväsenet. Som i Moldovia besökte vi norrmän som bistår georgierna i byggandet av demokrati och mänskliga rättigheter. Les mer om deras arbete på Norlags hemsida.

Tblisi är en sliten stad, men vackert belägen längs Mtkvari-älven. Du såg att bebyggelsen en gång hade varit fantastisk vacker med snickarglädje och bursprång överallt. På något sätt kändes det som att husena var inspirerade av det vackra georgiska alfabetet.

Men du såg också att ingen hade underhållt husena på kanske 70 år. Mitt i centrum av Tblisi ligger hus som vi nog kan kalla slum. Fattigdomen är stor och överallt står folk och säljer ut sina bohag, eller tigger pengar. Skillnaden mot tiggande hos oss är att det kan vara enda sättet att klara sig. Där är det rätt att ge

I Tblisi finns det mycket att göra. Av någon anledning kommer jag fort in på mat och dryck… Å dra i sig ost-paj-pizza-brödet Khachapuri går fint. Inte så himla nyttig, men annorlunda och gott när man inte gör det för ofta. Ännu bättre är et georgisk festmåltid där maträtterna kom in efter hand som de är färdiga. Här strömmar de inn grillspett i alla varianter, fisk, sallader, Khachapuri och härliga vegetariske varianter. De använder bland annat en massa valnötter i smaksättningen. Detta går fint att skölja ner med landets vin – så länge man väljer de torra sorterna. Det traditionella georgiska vinet är halvsött och har en smak av blandsaft.

De har också helt okej lokalt öl. På en bar 50 meter från Frihetsplatsen kunde man köpa en halvliter för fyra kronor

Vi prövade också Svavelbadet med naturliga källor och 50-gradigt vatten. Nu vet jag halvvägs hur en skållad gris känner det. Och när du sitter där och kokar kommer det en lokal hjälte för att tvätta oss. Det var bara att lägga sig på en bänk och låta honom misshandla oss för att få av både smuts och halva huden. För att skölja av oss tömde han med jämna mellanrum en hink med skållhett vatten över oss. Första gången var den hinken världens överraskning, och sedan bävade man bara in för nästa runda. Men nu är julbadet undangjort.

Liberalisten Saakashvili är president. Det ser ut som att han har klarat att få ner brottslighet och våld som för 5-10 år sedan präglade landet. Metoden har varit amerikansk. Bura in folk och ge dem långa fängelsestraff. Säkert sitter de också många oskyldiga innespärrade, men de har klart det jobbet. Att gå i Tblisis gator känns lika tryggt som i Trondheim eller i Trollhättan.

Som känt har inte Georgien kontroll över hela landet. Syd-Ossetien och Abkasien är utrbrytarrepubliker under starkt ryskt inflytande. Några menar att det är för att folket där vill det – andra att det är ryssarna som tvingar de. Massor av flyktingar från områdena finnes nu i andra delar av Georgien sedan mitten på 90-talet. Det är svårt att se hur Georgia någon gång skall kunne få kontroll på de här områdena igjen. Det finns de som menar att ryssarna bara gör detta för att det är i deras inntresse att det är oroligt i regionen och att de i själva verket inte har några egentliga inntressen där.

Du kanske kommer ihåg kriget i fjol. I västliga medier tog alla Georgias parti, men det var ju ganska korkat av Saakashvili och gå in i Syd-Ossetion. Var det någon som trodde att ryssarna bara skulle titta på? En FN-rapport har väl nyligen pekat på det, men också på att Ryssland dels överreagerade och dels hade provocerat georgierna med raketskjutning i förväg.

På vägen dit läste jag en artikel i Aftenposten innsikt om hur många länder nu anlitar amerikanska PR-byråer för att vinna fram med sitt syn. Det hade bland annat Georgia gjort i förbindelse med kriget. Det var tydligen planlagt och mycket tyder på att det i alla fall innledningsvis var vällyckat. I artikeln kom det också fram att Abkhasien och Syd-Ossetia nu har hyrt in andra PR-byråer för sin sak. Detta är tydligen ganska vanligt bland nya kämpande nationer. Här kan vi snacka om PR-krig.

Jag åker gärna tillbaka till Georgia – om du blir med förstås.

Et lynbesøk i Moldova

2009-11-18T17:26:00.005+01:00

Kan jeg få fortelle deg litt fra et lynbesøk i Moldova?

Ok, her kommer det. Jeg var forrige uke på besøk til , The Norwegian Mission of Rule of Law Advuisors to Moldova, Norlam. Det er en liten gjeng med nordmenn fra domstoler, fengsel, friomsorg, påtalemyndighet samt forsvarere som i lag med lokale helter bistår Moldovas myndigheter.

Poenget er at de bidrar som rådgivere med det Moldovene selv ønsker. De trær ikke ned noe over hodene på dem. I stor utstrekning er det kursing av aktørene i menneskerettigheter - i tråd med Den europeiske menneskerettighetskonvensjonen, EMK.

Men de konkretiserer det på hva alle aktører bør tenke på i forbindelse med f.eks. varetektsfengsling. De har bidratt til å få i gang samfunnsstraff som nå utgjør en stor andel av straffene. Og når den nye regjeringen nå pøser på med lovforslag bidrar NORLAM med kompetanse på hvordan disse ikke skal komme i konflikt med EMK. Du får lese mer på deres hjemmeside oven. Jeg tror de utgjør en forskjell og de har nesten ikke fått noen oppmerksomhet på den gode jobb de utfører.

Ellers kom jeg til Moldova uten forventninger. Europas fattigste land hadde jeg hørt - og det er sant. Ankom i mørker og det var tåkeregn. Lite gatelys var det også. Det føltes som Øst-Europa med stor Ø.

Men jeg har lært litt mer nå. Moldova er et byrdig område med gode kår for all mulig slags frukt og grønnt. De lager gode viner og hadde det ikke vært for at Vesteuropa har overskudd på de fleste matvarer så hadde nok Moldova vært betydelig rikere.

Et restaurantbesøk eller to ga mersmak. Klimaet skal være utmerket. Landskapet er ikke ulikt Toscanas. Hyggelige folk og pene damer! Det er noen timer til Svartehavet, Odessa, Kiev og andre spennende plasser. Jeg kan godt tenke meg å dra tilbake. Blir du med? Du kan jo starte med turistinfon.

På grunn av fattigdommen har mer enn hver femte person flyttet fra landet. Det utgjører et stort problem. Hvis de ikke kommer tilbake så kan vi snakke om å få uheldig alderspyramide. De fleste som har dratt er 20-40 år. Hvis det blir jobb å få i Moldova kommer sikkert mange tilbake. Hvis ikke sliter de.

Vet du hva som skjer i Moldova når økonomien når bunn? - Alle begynner å grave for å komme seg dypere ned, heter det i moldovisk humor. Mer om økonomin finner du her.

Summa summarum møtte jeg et land som var mye mer interessant og hadde mer å by enn hva jeg kunne forestille meg. Og da var jeg der enda bare i et døgn.

Skall kärnkraften subventioneras?

2009-11-08T17:59:00.003+01:00

Det finns många argument för och emot kärnkraft.

Oavsett vad man menar om den borde man vara överens om att det inte finns ingen anledning att subventionera kärnkraft. Det var glädjande nog ett av punkterna i den senaste energiöverenskommelsen mellan regeringspartierna.

Regeringsutredning föreslår fortsatt subventionering av kärnkraften. Det skriver Naturskyddsföreningens ordförande i en artikel.

Saken är om kärnkraften, som alla andre verksamheter, skall behöva försäkra sig mot eventuelle skador den kan medföra. Problemet för kärnkraftsindustrin är att inget försäkringsbolag ser ut att vilja försäkra kärnkaften full ut.

Det intressanta är ju att försäkringsbolagen är de i samhället som är bäst på att värdera risker för olyckor. Hela deras verksamhet bygger på den kompetansen. Och då är det ju minst sagt oroväckande att de inte vill ta den risken. Eller vad menar du?

Dommere fikk innblikk i fremtidens journalistikk

2009-11-03T20:33:00.006+01:00

I to dager har jeg vært på seminar med Dommernes mediegruppe. http://www.domstol.no/mediegruppe En flott gjeng av dommere som har sagt seg villig til å gi kommentarer om, og forklare, stoff for journalister. Det er både et bidrag til åpenhet om domstolenes maktutøvelse og tillit til domstolene.

Gruppen blir brukt. Senest på fredagen var Torolv Groseth på Dagsnytt Atten. Men kanskje ikke så mye som vi hadde forventet. Det siste året har det vært ca. 25 innslag der medlemmene er blitt intervjuet. I tillegg kommer en rekke tilfelder der de har gitt bakgrunnskommentarer eller forklart ting for journalister. Flere journalister har gitt uttrykk for at gruppen er viktig for dem.

På seminaret var det flere interessante innledere. Direktøren for UDI, Ida Børresen, fortalte hvordan de har arbeidet. De sier at tillit er viktigere enn omdømme. Bakgrunnen er at en virksomhet som Utlendingsdirektoratet aldri kommer til å bli populær. Min tolking av hvordan de forholder seg til media er at de innstiller seg på at det alltid vil være kritikk mot deres virksomhet og at medarbeiderne derfor bør se på det som en naturlig del av jobben. Dermed blir det kanskje litt mindre skummelt når kritikken kommer. Derimot satser de mye på å bygge opp tillit gjennom å forklare sine avgjørelser og i større grad viser fram det regelverk de bruker.

Meget interessant var også Espen Egil Hansen, sjefredaktør for VG Nett. De er Norges største nyhetssajt med en unik posisjon i Norge.

Tradisjonelt har vi nok tenkt på nettavisene som biheng til papiravisene. VG Nett har nå passert VG papir når det gjelder antallet lesere. Hansen ble invitert etter at jeg hadde lest hans artikkel i Norsk Redaktørforenings årsbok, Fremtidens medier snakker med, ikke til, leserne. Se http://meta.vgb.no/2009/04/29/fremtidens-medier-snakker-med-ikke-til-leserne/

Han viser til hvordan de arbeider og at nettaviser faktiskt kan bety bedre kvalitet enn papiraviser. De har ingen plassbrist og kan legge inn hele rapporter, hele intervjuer, lydfiler, kommentarer etc. En del av metodikken er mer transperante artikler.

Leserne skal selv kunne se kildene gjennom slike lenker og dokument. De skal kunne høre hele intervjuet som er bakgrunn for artikkelen. De kan også se hva NY Times eller andre egentlig skrev i den saken VG Nett har laget en artikkel på bakgrunn av. I tillegg viser de gjerne opp hva andre mener om saken gjennom blogger etc. På den måte kan leseren gjøre seg opp en mening om det VG har skrevet er riktig eller ikke. Journalistene blir av med eneretten på informasjonen som ligger til grunn for artikkelen.

Dette er en kjempeinteressant utvikling synes jeg. Nettavisene kan bety bedre kvalitet. Men det krever selvfølgelig at leserne har tid, og tar seg tid til å fordype seg. Så vil jeg ikke skryte av alle deler av VG Nett. Det er jo utrolig mye uviktige ting som ligger der. Prioriteringene om kjendisstoff etc. er av utrolig liten samfunnsverdi. Men eneste settet å få dem vekk er nok at vi ikke klikker på dem. VG har full kontroll på hva som blir mye lest. Derimot anbefaler jeg dere å lese hans artikkel i årsboken. Se http://meta.vgb.no/2009/04/29/fremtidens-medier-snakker-med-ikke-til-leserne/

Det er problemer med å legge inn lenker i blogspot akkurat nå. Derav er adressene publisert i sin helhet.

Øker oppdrettslaks utfiskingen av havene?

2009-10-24T12:44:00.004+02:00

I en kronikk nå i oktober skrev Naturvernforbundets leder Lars Haltbrekken at norsk oppdrettslaks spiser mer fisk enn den samlede fiskeproduksjonen ment for mennesker.

Haltbrekken skriver at i løpet av 2007 spiste oppdrettslaksen i Norge 2,5 millioner tonn villfanget fisk, mens den totale norske innenlands produksjonen av sjømat til mennesker var på 2,3 millioner tonn.

Hvis det er riktig så slår det jo hardt mot bildet av oppdrett som en måte å motvirke utfisking. I steden kommer vi jo til å bidra til utfisking av verdenshavene hver gang vi spiser oppdrettslaks. Jeg kan tenke meg at det delvis er produkter som hadde blitt til avfall, men alt kan ikke være det.

Jeg har ingen grunn til å tvile på Haltbrekkens påstander. Men jeg vil likevel høre hvordan havbruksnæringen kommenterer påstandene før vi kan konkludere og la det påvirke innkjøpsvaner. Hva tror du?

En ukultur som øker utgiftene

2009-10-20T20:08:00.003+02:00

Det har gått en uke siden forslaget til statsbudsjett ble lagt fram. Gammelt nytt? Men noen ting gjør seg best litt på avstand. Og vedtatt er det jo ikke ennå...

Utgiftene slår nye rekorder og det er ikke underlig. En rekke ting driver kostnadene i været, men her kommer ingen analyse av pensjonsforpliktelser og annet. Isteden noe om kulturellt betingede faktorer.

For det første. Jeg har bestandig irritert meg over at de statsråder som har fått den største økningen i utgifter skal betraktes som vinnere. Det hadde kanskje vært mer naturlig at de som klarte å drive "sin sektor" med lavere beløp ble betraktet som de flinkeste.

Jeg skulle ønske at departementene, og stortingspolitikere, kunne se på hvordan de skal redusere kostnader isteden.

For det andre. Norge er verdens beste land å bo i, i følge en FN-rapport. Det skulle en ikke tro hvis en bodde her under valgkampen. Da ville en fort tro at Norge havnet i den andre delen av listen. Det klages på det meste, og aller mest på at det ikke er bevilget nok penger til ________ (valgfritt).

Jeg kan sammenligne meg med mitt hjemland og se at i hvert fall økonomisk så kommer Norge bedre ut på nesten alle områder. Og da snakker vi om Sverige som kommer som land nummer syv på listen.

Klagingen og sytingen driver frem nye kostnader. Og de hjelper. De som skriker høyest, for eksempel med hjelp av politisirener, får mest. I alle deler av forvaltningen, i kommune-Norge, i næringslivet og i organisasjoner så er det kjent at krisemaksimering fungerer for å få økte bevilgninger.

Hvis noen derimot klarer sine oppgaver med tildelte penger så er det ingen mulighet å få økte anslag for nye oppgaver.

Noe om statsbudsjettet:
Det er litt skremmende at den største inntektsposten, hver fjerde krone, kommer fra olje og gass. Det er 245 milliarder. Disse inntekter forventes å bli redusert i hvert år som kommer.

Regjeringen vil bruke 44,6 milliarder mer av oljefondet enn det handlingsregelen tilsier. Jo mer vi tildeler i år, desto vanskeligere blir det å ta ned utgiftene senere.

Godt nok - lagom är bäst

2009-09-29T17:54:00.002+02:00

Bort med perfeksjonismen! Må bare si at jeg liker dette innlegget meget godt.

I Isobel Hadley-Kamptz Dröm-Sverige behöver vi inte vara perfekta. Strävan efter det perfekta föräldraskapet eller det fläckfria hemmet är över.Vi behöver inte dölja det som tidigare ansågs skamligt.Nätets öppenhet ökar toleransen för det avvikande.Är det mer suspekt att inte finnas på nätet, än att lägga ut festbilder på Facebook.Samhället byggs så att våra misstag inte får alltför hårda konsekvenser. Är ”arbetslinjen” ersatt med medborgarlön.

Er kjernekraften løsning på klimatrusselen?

2009-09-27T12:18:00.005+02:00

Kjernekraft blir nå lansert som løsningen på verdens klimautfordringer.

Forskning no skriver at ”Kjernekraft er i dag det eneste energialternativet som kan produsere store mengder energi uten å slippe ut CO2. Og tilgangen til energien er rask. Man kan få på plass et tilstrekkelig kjernekraftverk i løpet av få år.”

- Et kjernekraftverk med et areal på 300 ganger 400 meter produserer like mye energi som 1600 vindmøller. Kravene til avstanden mellom vindmøller ligger på rundt 300 meter, så dette blir et betydelig større areal, forteller Viktor A. Wikstrøm, til http://www.forskning.no/.

Idag, 27. september skriver Dagens Nyheter at utbygging av kjernekraft er et av de fem viktigste miljøtiltakene i verden.

NASA vil til og med ha atomreaktor på månen.

Vi har hørt det før. Hvordan verdens energiproblemer løses med kjernekraft. På 1960-tallet ble det argumentert med at kjernekraften skulle være så rimelig at den måtte bli gratis. Det ville nemlig koste mer å sende ut regninger, enn hva priset for strømmen ble.
Den viktigste innvendningen mot kjernekraften er ikke økonomisk. Men for å ta den med en gang. Kjernekraften er kraftig subsidiert i dag, som den har vært fra dag 1. Det gis skattefinansierte gunstige lån til all kjernekraft. I tillegg unngår kjernekraften å betale skadeforsikring på sine reaktorer. Det er et merkelig unntak i forsikringsvilkår, hos hver og en av oss, at ulykker fra kjernekraft regnes som force majeur. Dette skiller kjernekraften fra all annen industriell virksomhet. Hvis et vindkraftverk skulle falle ned på huset dit så får du utbetalt hva du har forsikret, men hvis du blir utsatt for strålingen fra en reaktorulykke får du det ikke. Hvorfor? Forsikringsselskapene, som er verdens eksperter på risiko, tør ikke la noen tegne slike forsikringer.

I følge Internasjonale atomenergiorganet , IAEA, har kjernekraftet fått 60 prosent av alle statlige forskningspenger på energiområdet. Vindkraften har som sammenligning fått ca. 0,3 prosent. Les mer om kjernekraftens økonomi her.

Men de viktigste argumentene mot kjernekraft er følgende:
- Det finnes ingen helt sikker metode for å forvare det radioaktive avfallet som i 10 000-tals år har livsfarlig stråling.
- Jo mer kjernekraft vi har, desto større er sannsynligheten for ulykker som Tsjernobyl og det som verre er. Nationen skrev så sent som 17,9.09 at Tsjernobyl har kostet bare Norge 650 millioner kroner og tiltakene mot radioaktiv stråling blir nødvendig i minst ti år til.
-
- Risikoen for spredning av kjernvåpen øker. Det gjør også risikoen for smutsige bomber, der radioaktivt avfall blandes inn i missiler etc.
- Kjernekraften er et fantastisk velegnet mål for terrorister.

Kjernekraften som løsning på verdens energiproblemer. Nei, ikke i det hele tatt.

Den eneste løsninger er at vi reduserer forbruket.

En liten valganalyse

2009-09-15T10:12:00.000+02:00

De fleste partiene kan føle seg fornøyde med gårsdagens valgresultat i Norge. Hvis du sitter i en partiledelse er første jobben å se til at partiet ditt får gode valgresultat. Men alle unntatt Arbeiderpartiet har malurt i begeret.

Frp og Høyre går fram og vil være happy med det, selv om de ikke fikk regjeringsmakt. De har til sammen 40 prosent av stemmene. Mye taler for at det ikke vil gå så mange valg før de to partiene får egen majoritet. Lite lystig, mener jeg. Men jeg tror det kommer til å skje.
Det er samtidig noe som Erna Solberg og Høyre ikke gleder seg til. De vil ikke helst slippe en slik regjering. De ønsker et svakt Frp og vil mye hellre regjere i lag med Venstre og KrF.

Venstre er selvfølgelig den store taperen når de bare får to mandat. Her har det skjedd mye de 2-3 siste dagene. Det var ikke under sperregrensen på målingene i valgkampen. Det kommer til å bli interessant å se hvor de har gått hen. Noen venstrevelgere var nok på lån fra Høyre i forrige valg og har gått tilbake dit. Det kan også forklare nesten hele Høyres framgang. Andre tidligere og potensielle venstrevelgere har nok tatt Sponheim på alvor og distansert seg fra Frp. Men for sikkerhets skyld har de støttet opp om den rød-grønne regjeringen. Nå vedder jeg mye på at Trine Skei Grande blir ny leder for Venstre.

Kristelig Folkparti har heller ingen gode dager. Ikke bare har de gått tilbake, men de står også igjen ganske alene midt imellom to store høyrepartier og den rød-grønne regjeringen.

Sosialistisk Venstre kan tross alt være fornøyde med at regjeringen blir sittende. Jeg er litt overrasket over at de går tilbake. Kristin Halvorsen har gjennom fire år blitt en populær finansminister fra SV. Hvem hadde trodd det? De har også vært synlig i valgkampen. Likevel taper de i valget.

Senterpartiet var mye mer usynlig i valgkampen. EU-spørsmålet eller en politikk for levende bygder ble aldri noe tema i den store valgkampen i media. Det er overraskende at de holder stillingene og viser nok at det skjer ting også utenfor riksmedia. Jeg tror Senterpartiet har klart det gjennom lokalt valgkamparbeid, men også grunnleggende holdninger hos et grunnfjell av velgere. De har gått fram på Vestlandet og gjort det dårligst i Sør-Trøndelag. Det er litt overraskende da det er hjemfylket til Ola Borten Moe, som er en av de som har vært mest profilert. På Vestlandet har de tatt et kraftigere oppgjør med Frp enn de har gjort i Trøndelag. Kanskje har det betydning?

Jeg er glad for at regjeringen fikk fortsatt tillit. Alle partiene gikk til valg på en ny rød-grønn regjering. Det må Arbeiderpartiet huske på slik at de har romslighet overfor sine samarbeidspartnere.
Det er litt kjedelig at sentrum er svekket og de rene høyrepartiene styrket. Det gir rom for en sterke polarisering og mindre nyanser.

Jag reser i tid och rum

2009-09-09T20:53:00.002+02:00

Jag har flytt upp i de turkiska bergen där jag lever i hop med ett gäng riktiga rövare. Mehmed är min kompis även om han tar livet av folk. Bandledaren Durdu gillar jag inte lika bra. Hans kännetecken är att han plundrar allt på de han möter, också underbyxorna. Det är äventyr, kärlek och den onde Abdi Aga som styr och ställer och tvingade Mehmed att fly till rövarna.

Cirka en timme varje dag är jag där. På tåget när jag läser boken Låt tistlarna brinn av Yasar Kemal. Det är härlig läsning. Det enda problemet är att jag inte får min vanliga eftermiddagslur. Boken är helt enkelt för bra för att somna i från.

Varje kväll är jag däremot en kort stund i Minnesota. De sista sidorna är kvar i kvadrologin om Karl-Oskar och Kristina från Duvemåla. Jag har följt dem på deras fantastiska resa från Småland med många eskapader. Jag har aldrig läst den förut och tycker att Moberg klarar att förmedla historien levande.

Jag funderar på det stora språnget de tog när de lämnade allt och alla för det okända. Det får mig också att tänka på de som i dag flyttar hit till Skandinavien från Irak, Afghanistan eller Somalia som heller inte vet vad som väntar dem. Inte kan de språket, inte vet de var de skall bo eller om det är något jobb som väntar när de kommer fram.

Det är några fantastiska resor man kan göra med böcker. Du för fingern över bokhyllan, plockar ut en bok och börjar läsa. Vips är du på Sicilien på 1960-talet (”Mandelplukkerskan” av Simonetta Agnello Hornby), nästa bok beskriver framväxten av en tätort i Nord-Norge för 100 år sedan (Knut Hamsuns ”Børn av tiden”) eller blir inndragen i konfliktlösning i Botswana (”The Full Cupboard of Life” av Alexander Mc Call Smith).

Bokhyllan är en både en tidsmaskin och en teleportör som kan flytta dig fram och tillbaka över jordklotet. Du lär känna människor som lever helt annorlunda än dig själv. Men som ändå är så lika, vare sig de bor i Afghanistan, på Öland eller i Boston. (”Tusen strålande solar”, ”Skumtimmen” och ”Mörker ta min hand”)

En av de mest fantastiska böcker jag läst i år var ”Egyptern Sinuhe” av Mika Waltari. Den utspelar sig mest under farao Akhnatons regering 1300 f.kr. och är både skojig och ger ett innblick i livet i Egypten på den tiden. Den bör du läsa.

Att ha läst Obamas “Dreams from my father” gör att du förstår att han vill ändra på saker och ting och inte bara administerera landet och ha makt.
Jag läser inte så mycket, men jag läser varje dag. Därmed är jag också på resa varje dag. I världen och i tiden.

Växthus och andra glashus

2009-09-08T22:46:00.001+02:00

Materialism är ett hot mot planeten och den mänskliga identiteten, säger Tony Blair.

Det håller jag med om till hundra procent. Problemet är att jag gör det från min trygga materiella värld där jag har allt jag behöver.

Det gäller ju i ännu större grad Tony Blair. Hans uttalande kommer från den katolska Communion and Liberation conference i Rimini där han höll tal. Det gjorde han som en avstickare från sin semester på en femvånings lyx-yacht tillhörande dollarmiljardären Larry Ellison.

Om man vill vara ironisk kan man ju säga att han skaffar sig erfarenhet på vad materialism gör med människor…

Jag tror han menar vad han säger, och det är väl bättre än att blunda för vad materialismen gör med oss?

Men så var det detta med att kasta sten i glashus och att ta konsekvenserna av sina åsikter. Jag har det likadant. Jag innser att vi måste byte livsstil och att var och en måste minska vår miljöpåverkan. Men jag är till exempel ute och reser med flyg ganska ofta. Jag sitter i samma glashus som Blair. Var det dig jag såg borta i hörnet, bakom tomatplantorna?

De klimateffekter vi påför Jorden är visserligen bara en av de saker vi måste förändra, men den är viktig. I Storbrittanien har de startat en kampanj 10/10 för att var och en av oss skall reducera vår klimatverkan med 10 procent i 2010. Kanske det är en plats att börja?

Vi snakker valg

2009-09-01T19:56:00.002+02:00

Jo mer stabile demokratiene er jo mindre ser det ut til at avstanden er mellom partiene. Og da er jo naturlig at interessen blir mindre.

I Norge, og Sverige, er det ikke så himla store forskjeller mellom partiene. De mest dåraktige forslag fra partier blir renset vekk når de konfronteres med virkeligheten. Frp har i valgkampen for eksempel snudd når det gjelder avskaffende av sidemålsundervisning og salg av alkohol på bensinstasjoner.

Jeg har vært dårlig på å følge med i TV-debatter og utspørringer. Shame on me. Men mitt inntrykk er likevel at de er blitt noe bedre. Selv om vekten til Erna og kjolenes størrelse får oppmerksomhet (VG og Dagbladet mest) så finnes det utspørrere som vil ha fram hva partiene mener. Det viktige er ikke å sette dit dem, men å faktiskt få frem hva de vil og ikke vil.

Faktasjekken i Bergens Tidende er jo strålende. Her tar de fatt i påstander som at «Visste du at veistandarden i Norge er dårligere enn i Botswana?» eller «Klimagassutslippene går ned» . Både utsagn som viser seg være feilaktige eller riktige tas med. Og som regel klarer B.T. å få fram nyansene. Gulldiplom til dem.

Selv synes jeg valget dreier seg for lite om hvordan vi skal komme oss vekk fra rovdriften på naturen være seg det gjelder klimautslipp, kjemikaliebruk eller biologisk mangfold. Sjekk Naturvernforbundets side om viktige spørsmål.

En annen ting der det faktisk er forskjeller kan virke marginell, men jeg synes i hvert fall at den har betydning. Det gjelder om det skal finnes en lisensfinansiert allmenkringkaster. Frp vil ta den vekk. Jeg tror det er viktigere enn noen gang at den finnes. Det behøves en motvekt til de kommersielle kanalene, men også til alt kvitteret. Selv om jeg også twittrer så må det finnes noen som kan gå mer på dypet, som kan ta opp andre tema enn alle andre og som kan satse litt mer på kvalitet. BBC, NRK, Sveriges Radio og Sveriges Television er alle viktige for at vi ikke bare skal få ytlige nyheter og kjendiseri.

At store deler av landet sliter med å holde på arbeidsplasser, bolyst og folketall er også noe som kunne få større fokus. Her har den rød-grønne regjeringen ikke klart oppgaven.

Men jeg mener bare jeg. Som svensk statsborger har jeg ikke stemmerett. Selv om jeg vet at jeg skulle ha stemt på Senterpartiet hvis jeg hadde hatt det så ser det ikke ut til å være en selvfølge. Jeg har nå testet fem partitester på nett og kommet ut på tre forskjellige partier. Det har jeg delvis skrevet om i et tidligere innlegg.

Du som har stemmerett bør i alle fall bruke den. Din stemme kan i hvert fall avgjøre hvilke partier som ikke havner i regjering.

På tide med en ny valgordning?

2009-08-12T12:48:00.003+02:00

I Adresseavisen i dag tar Senterpartiets Ola Borten Moe til orde for å forandre valgordningen. Han ser to tydelige tendenser i norsk politikk, færre mennesker bestemmer stadig mer, og politikk blir i stadig større grad et eget yrke.

En viktig debatt som jeg har meninger om lengre ned. Men først noe der jeg er uenig med Borten Moe.

- I USA er situasjonen en helt annen. Der må du helst ha en yrkeskarriere før du blir politiker. En mann som Obama ville aldri blitt valgt til noe som helst i Norge. Han har ikke gått gradene gjennom politiske ungdomsorganisasjoner og partiapparat. Hans politiske bakgrunn var to år i Senatet, før han ble president. Det ville ikke vært mulig her hjemme, sier Borten Moe.

Det mener jeg er feil. Dels fordi det forekommer at folk tar steget direkte inn i toppolitikken uten å ha "gått gradene". Jonas Gahr Støre er et eksempel fra denne regjeringen. Helen Bjørnøy er et annet. De er kommet forskjellig ut av det, men jeg vil tro at Gahr Støre er en av kandidatene til å ta øver som Ap-leder og statsministerkandidat hvis Stoltenberg plutselig slutter. Dette til tross før at hans første politiske verv kom i 2001, som statssekretær. Fire år senere var han utenriksminister.

Obama blev aktiv i politikken i 1992, altså sytten år før han ble president.

Men Borten Moe har et viktig poeng. Valgordningen behøver ses øver. Partiene er i stor grad blitt valgkampmaskiner. Landsmøter er mer markedsføring enn politiske verksteder. Resultatet er også blitt at partiene har mistet legitimitet hos folket. Folk kan gjerne ha tillit til enkelte politikere, men ikke "politikerne" eller partiene.

Jeg tror det er nødvendig å redusere partiapparatenes innflytelse. Dette sier jeg til tross for, eller kanskje på grunn av, at jeg har arbeidet både som informasjonssjef (1995-1997) og assisterende og fungerende generalsekretær (1997) i Senterpartiet.

Samtidig behøves partiene for å få en fungerende demokrati. Uten partigrupperinger ville det være umulig å majoriteter og det demokratiske systemet ville være betydelig mindre handlekraftig.

Borten Moes forslag er at kandidatene skal stille likt på partienes valgsedler. Det betyr altså at partiene velger ut kandidater, men rangeringen av dem har ingen betydning. Den kandidat som får flest stemmer, uansett hvor den står på listen, vil bli valgt inn først.

Det ville være en illusjon å tro at det vil gi de folkevalgte stor legitimitet og løse mange problemer. Et blikk til Finland eller USA viser at det ikke skjer. Men jeg tror likevel det er et riktig skritt for å redusere partienes makt.

Samtidig så er jeg livredd for systemer som krever stor ekonomisk innsats for enkelte kandidater. Det vil kunne gi bindninger som er uheldige.

Johan Baptist Gradl sa at at et politisk parti ikke er en eske med lopper der hver og en kan hoppe de ønsker. Det er delvis sant, men jeg tror likvel at partiene har fått for stor innflytelse i demokratiet.

Ønsker og råd til journalister og velgere foran valget

2009-08-10T12:33:00.004+02:00

Ønsket mitt er at mediene og kandidatene konsentrerer seg om hva som er utfordringene for samfunnet og hvordan de vil løse dem isteden for at de skal svare på hvorfor de ikke gjør det bedre i valgkampen, eller hvorfor det går så bra. Dette er ikke like lettvint for journalistene, men det er uendelig mye viktigere. En lat journalist kjennetegnes av spørsmål som:
- Hvordan skal dere få bedre fart i valgkampen?
- Og hvordan skal dere kunne gjennomføre det med de andre partiene dere skal i regjering med?
- Hvem er din statsministerkandidat?

Dyktige journalister stiller spørsmål som; konsekvensene av foreslått politikk, om hvordan det skal finansieres, om hvordan slike løsninger fungerer i andre land, hvorfor de har stemt som de har gjort i forrige stortingsperiode?

Jeg ønsker en valgkamp som ikke handler om partiledernes utseende og vekt (hovedoppslag i VG søndag), men om hvor egnet de er som politiske ledere. Jeg ønsker en valgkamp som handler om hva de forskjellige politiske partiene vil, og ikke om hvem som eventuelt kan samarbeide med hvem. Etter mitt syn så er det en ting som de folkevalgte og partiene må løse etter et valg.

Mitt råd til de som skal stemme er at de også lytter på innholdet i partienes budskap og ikke utformingen. Tenk etter selv hva du mener er det viktigste å få gjort noe med i samfunnet? Er det skattene? Er det miljøutfordringene? Er det levende bygder, bedre kollektivtrafikk, lavere utgifter, en politikk for flest mulig i arbeid? Er det å ha styring med økonomi slik at vi ikke risikerer å slarve bort oljemilliarder på noen få år? Eller er det kanskje noe med utenrikspolitikken?

Sett dagsorden selv gjennom å bestemme hva du synes er viktigst, og velg siden parti etter de du synes har den beste løsningen?

Den som ikke orker å sette seg inn i spørsmål gjennom en valgkampanje kan i hvert fall bruke fem minutt på noen av velgertestene på nett.

Jeg har prøvd to, Aftenpostens og VGs. De er helt forskjellige og for meg ble også resultatet helt ulikt. Det sier nok noe om at den som utformer spørsmålene har stor innflytelse. Det parti som ble nummer en på Aftenpostens test ble nummer fire på VGs!

Jeg merket allerede når jeg tok testen at VGs var dårligere, mindre nyansert og mer tabloid. Ingen bombe.

Aftenpostens velgertest finner du her. Anbefales.
VGs velgertest finner du her. Anbefales ikke.

Drillo på ville veier

2009-07-29T09:07:00.002+02:00

I et intervju med NTB viser landslagssjefen i fotball, Egil "Drillo" Olsen at han mistet kontakten med klubbfotballen. Hvis han er sitert riktig sier han "Skal norsk fotball nærma seg verdenstoppen bør utdannede trenere ta over treneransvar der foreldre i dag styrer barnas lag".

Han tror sikkert at han ikke er kravstor når han legger til: "Det fins sikkert dyktige foreldre også, men da kan vi ende opp med mye rart. Man behøver ikke kompetanse og ferdigheter opp mot det eliteserietrenere har for å trene aldersbestemte lag, men noe pedagogisk utdannelse og en viss andel kunnskap om fotballferdigheter bør man ha".

1. Tror Drillo at fotballagene har mulighet for å ha profesjonelle trenere på barnenivå? Det er selvfølgelig totalt urealistisk og sannsynligvis ikke ønskelig.
2. Er det ikke nok loddsalg, dugnader og andre fikse ting for å få inn penger til virksomheten? Hvordan vil det se ut i en "Drillo-verden"?
3. Tror Drillo at det står en kø av folk som ønsker å bruke store deler av fritiden sin på å trene lag.

Isteden bør Drillo gi stående applaus til alle foreldre som er med og bidrar til at unger for prøve seg på fotball. Det er en forutsettning for at så mange velger akkurat denne idretten og dermed prøver om de har talent på området. Uten disse foreldrenes innsats så hadde nivået på fotballen vært betydlig dårligere.

Tror dere at de beste fotballtalentene i Brasil, Afrika, eller for så vidt i Europa, har hatt profesjonelle trenere som barn? Det tror ikke jeg.

Det er positivt om trenere gis tilbud om utdanning så at de kan utvikles i rollen. Men uten foreldreinnsats stanser idretten.

Piratpartiet har valt Djengis Khan-rådgivare

2009-07-20T13:40:00.004+02:00

DN skriver om att Piratpartiets medlem av EU-parlamentet, Christian Engström, nu har valt sin rådgivare. Det blev Frihetsfrontens ledare, Henrik Alexandersson. Oh my God.

Frihetsfronten har placerat sig ungefär lika långt ut till höger som Djengis Khan. De vill lämna FN, legalisera all narkotika, avskaffa alla rökförbud, tillåta prostitution, hembränning, sälja ut alla statliga företag etc. etc.

Vad säger de som röstade på Piratpartiet?

Här är de krav Henrik Alexandersson ställde till en ny regering efter valet 2006:

Stärk rättssäkerheten och avpolitisera domstolarna.
Stärk de negativa medborgerliga fri- och rättigheterna. Grundlagsskydda äganderätten. Slå fast att alla, i alla sammanhang, skall ha lika rättigheter.
Avkriminalisera brott utan offer. Till exempel bör sexköpslagen och kopplerilagen upphävas, samt hembränning och personligt bruk av narkotika tillåtas.
Legalisera narkotikan, i syfte att minska lidande och brottslighet.
Avskaffa rökförbudet på krogen. Låt krögarna bestämma själva om rökning skall vara tillåten eller ej.
Sänk skatten. Inför platt eller rak skatt. Alla skatter skall vara synliga på prislappar, kvitton och lönebesked. Avskaffa källskatten och låt folk själva sköta sina skatteinbetalningar. Avskaffa förmögenhets- och fastighetsskatten.
Öppna gränserna för fri invandring. Ta den fria rörligheten för människor, varor, tjänster och kapital på allvar. Utvidga den till att även gälla utanför EU:s gränser.
Inför marknadshyror.
Avskaffa värnplikten.
Avskaffa kårobligatoriet på universitet och högskolor.
Avskaffa filmcensuren.
Avskaffa apoteks-, spel och spritmonopolen.
Upphäv stopplagen mot privat akutsjukvård. Garantera det kommunala självstyret och avskaffa landstingen. Kommuner bör inte få äga och driva företag.
Halvera antalet myndigheter. Minst!
Utlys alla poster som myndighetschefer, ambassadörer m.m. i ett öppet ansökningsförfarande.
Sälj ut alla statliga företag.
Säg en gång för alla nej till den så kallade EU-konstitutionen.
Lämna FN, om organisationen inte slutar flirta med diktaturer, blunda för folkmord och ignorera människorätten.

Skottland går sin egen väg och lyckas

2009-07-19T11:27:00.001+02:00

Sjukhus och ekonomi har aldrig varit någon bra kombination. Bergens Tidende och Aftenposten har en artikel om att de i Skottland har kastet ut marknadsmekanismerna från sjukhusen och att de nu klarar att hålla sina budgetar.

Det är inte säkert att det är lösningen, i så fall bara en del av den. Men det är intressant att någon har prövat också en sådan lösning och tycker att det funkar.

Politiken har allt för ofta varit präglad av att det riktiga är att privatisera tjänster eller att ha dem i offentlig regi. Jag tror att ideologierna då står i vägen för förnuftiga lösningar därför att de som skall fatta beslut har hang-ups från sitt politiska syn.

Lösningen blir oftast bättre om man kan frigöra sig från det och väga fördelar och nackdelar med varandra. Att det finns många fördyrande och ineffektiva moment i dagens norska styringssystemer är i alla fall säkert. Bara USA använder mer pengar per invånare än Norge på sjukvården. Det beräknas att vara dubbelt så dyrt som det i Storbrittanien.

Och konsulenterna har gyllene tider, rapporterar norska NRK.

Vad menar du?

Hvor finner man det gode liv?

2009-06-28T22:42:00.003+02:00

Jeg tror ikke man finner det gode liv uten å bidra selv. Men noen steder er det enklere å få det til enn andre.

Og selvfølgelig er det forskjellige ting vi legger i det gode liv. Aftenposten har startet en artikkelserie med utgangspunkt i at en tredjedel av Oslos innbyggere ønsker å flytte fra byen. Her er også et intervju med noen som la byen bak seg og fant det gode liv i indre Sogn.

Jeg er oppvekst på landet og det påvirker sikkert meg. Men jeg har også levd i Stockholm i mange år og studert og arbeidet i Oslo og Gøteborg. Jeg trivdes godt i Stockholm og var nære til å bli boende der. Men jeg angrer ikke at jeg har flyttet på landet og nå bor på Skatval i Trøndelag.

Men det viktigste av alt er at det finnes mulighet til å velge hvor man vil bo. Det er en valgfrihet som er mye viktigere enn å velge mellom 38 forskjellige strømselskaper (selv om jeg ikke har noe imot også slik valgfrihet). Det er også grunnen til at jeg er for en aktiv distrikts- eller regionalpolitikk. Uten den vil stadig flere av arbeidsplassene konsentreres rundt Oslo der statsmakten er konsentrert og de største konsernene av akkurat den grunnen har lagt sine hovedkontorer.

For egen del er det flere ting som trekker med bygdelivet. Naturen er sikkert en - det er godt å hvile blikket på et variert og grønnt landskap (selv om det også er en del dager når landskapet mest er grått). Men det viktigste tror jeg er at hver menneske betyder noe for folk i sin omgivning. Hvis en skal få til noe behøver alle å bidra og når du gir folk ansvar så tar de fleste det. Og det å etterstrebe anonymitet har jeg aldri skjønt. Alle jeg vet om ønsker å bli sett.

Vi har mange ting, vi har mange kanaler. Viktigere er at vi har hverandre. Jeg har kontakt med folk via min pc, på facebook, twitter og blogg. Andre via msn. og annet.

Men det blir bare noe i tillegg til det å møtes. Å møtes er viktig og artig. Vi kan flire åt en kommentar foran pc:n eller på en melding, men det er ikke det samme som å møtes. I et godt samfunn så møtes man ofte og kan i fellesskap leke, utvikle seg och få till ting til sammen.

På Skatval ligger det godt til rette for å møtes. Jeg har lært kjenne folk på en masse forskjellige måter, gjennom barnehage, skole, venner til barna og deres foreldre, naboer gjennom felles pinsbål, gjennom slekt og det finnes det mye av på Skatval, volleyball både gjennom å spille og gjennom å være med å trene barn, Gjennom idrettslaget Fram, via operan på Steinvikholmen, ved sjøen på våren og sommeren, på Svartkamhytta på høsten, dugnader og en masse annet.

Andra lær kænna varandra genom kor, revy, skilag, mandagsklubben.

Noen sier att dugnadsånden er på vei och dø ut. Det er ikke sant. I hvert fall ikke på Skatval.

Kanskje er Skatval spesielt? Jeg tror i hvert fall at det finnes mange flere bygder som den. Men visst, denne bygda kombinerar noe av det bæsta mellom sentrum och bygd. Vi har en del av det som ellers mest gjelder i byar: tilflytting, bra service, tog, nære til flygplass, gode idrettsanlegg og mye annat. Samtidig har vi de gode sidene som præglar bygdelivet. Nærhet till natur och friluftsliv, Dugnadsånd som gør att vi får till ting på egen hand och vi kænner naober och många andra som bor her.

Her kan du ta en enkel test om dine ideal for det gode liv passer med ett liv på landet.

Har Trollhättan fått ett guldägg?

2009-06-17T13:49:00.002+02:00

När Koenigsegg ser ut att bli köparen av Saab är det jubel i Trollhättan. Det är naturligtvis bra att få avklarat ägarförhållandet. Det har varit flera kommentarer om att det är bra att det nu kommer in någon som gillar bilar på ägarsidan.

Det är kanske inte det bästa argumentet för att det är en bra ägare. Koenigsegg har erfarenhet med att producera cirka 18 bilar om året. Efter vad jag kan förstå har de ingen industriell erfarenhet, ingen distributionskanal och inte så mycket annat heller.
Kanske passar de GM bra för att de önskar färre bilmärken att konkurrera med?

Bilproduktion är extremt krävande. En bil skal vara säker, vacker, vara energieffektiv, ha rätt pris, vara bekväm, rymlig innuti och liten utanpå och samtidigt skilja ut sig från konkurrenterna. Dessutom skall du ha distributionen i ordning med service, verkstäder, kunna erbjuda lånefinansiering och en himla massa annat. Det är inte bara tre önskningar som i ett Kinderegg – det är mycket mera.

Saab har varit duktiga på att göra bilar och inte minst på att utvikla bilarna med nya detaljer som sedan blivit standard i andra bilar.

Kanske är motivet inte att rädda Saab, men att lösa upp låneproblemen som Koenigsegg har?
I Ny Teknik läste jag att ”Koenigseggs bud på Saab är ett försök att rädda Koeniggsegg – inte Saab. Med hjälp av Saabs utvecklingsavdelning och lån från staten kan Koenigsegg förverkliga planerna på el- eller hybriddrivna sportbilar”.

Min hemstad Trollhättan jublar nu. Jag är rädd för att det inte blir någon långsiktig lösning. Då hade det varit bättre med ett kinesisk företag eller någon annan som skaffa kunder till större volymer.

Jag hoppas att jag tar fel och att det blir så bra som en del andra hoppas.

Men jag kommer onekligen att tänka på Bruce Springsteens: My hometown:

"Now Main Street's whitewashed windows and vacant stores
Seems like there ain't nobody wants to come down here no more
They're closing down the textile mill across the railroad tracks
Foreman says these jobs are going boys and they ain't coming back to yourhometown
Your hometown, Your hometown, Your hometown"

Hur skaffar man sig två månaders semester / ferie?

2009-06-15T15:15:00.002+02:00

Tisdag 16. juni har jag min sista arbetsdag på mer en två månader. För sjätte året i rad har jag så lång semester. Hur är det möjligt?

Jo, 2002 bytte jag arbetsplats. Då blev jag överens med min nuvarande arbetsgivare om denna ordning. Den är fantastisk!

Det har surrat rykten om att jag drev gård på sommaren och att det är därför jag skall ha ledigt så länge. Men det gör jag inte.

Andra tror att det är för att ta hand om ungarna, men de är alldeles för gamla för att jag skall kunna skylla på dem.

Anledningen är att jag tycker så himla mycket om sommaren och att den är viktigare för mig än de pengarna jag förlorar på ordningen. Jag har det jag behöver och genom att gå ner 20 procent i lön är det fortfarande inga problem att klara sig. Jag kunde säkert ha skaffat mig stuga / hytte, dyr bil och en massa annat som hade tvingat mig att jobba heltid.

Nu kan jag ägna tid till att måla om hus, ordna med ved, spela tennis, hälsa på folk och en del åt frivilligt arbete. Men det blir också två månader med långa frukostar och tidningsläsning.

Jag tror inte att 20 procents lägre lön passar alla. Men jag tror det passar många fler än de som har det i dag. Alla arbetsplatser har inte system för att lösa sådana önskemål, men det hade heller inte min för jag ställde krav om det. Visst, på några arbetsplatser är det heller inte möjligt, men på många andra är det.

Jag vill bara inspirera andra till att tänka efter och välja själv.

Mens jag skriver detta kommer jag att tänka på några rader från Karl-Erik Olsson som skrev dikt i sin ungdom. Jag tror de gikk ungefär så här:

"Om man har lite mer av det man inte behöver
Och lite mer av det man behöver
Kan ma ha lite mer även om man har lite mindre."

3 x valg

2009-06-08T19:49:00.003+02:00

Heia Libanon!
I det libanesiske valget ble det et ønskeresultat. Som libanesiske Daily Star rapporterer fikk 14. mars-alliansen ca. 70 av de 128 plassene i parlamentet. Hva er det første lederne for disse partiene gjør etter valgseieren? Jo, de maner folk til å feire forsiktig av hensyn til taperne. Meget klokt og hensynsfullt. For selv om det ytterliggående Hizbollah nå taper så er det viktig at det ikke bygges nye konflikter i det krigstrøtte landet.

Det er likevel håpefullt at de aller fleste av de kristne og sunnimuslimene støtter alliansen. Saad Hariri, sønn til den tidligere presidenten som dog i et bombeattentat, kan bli ny statsminister, hvis jeg førstår det riktig.

Libanon er en av de viktige broene mellom øst og vest. Nå gjelder det bare at Israel ikke på ny undergraver de positive kreftene i Midt-østen.

Iran neste
Neste viktige valg blir i Iran 12. juni. Den sittende presidenten Mahmoud Ahmadinejad er Irans svar på George Bush. Han har klart å få fiender over hele verden samtidig som han har kjørt landets økonomi inn i et mørkt hull. Håpet står nå til at Mir-Hossein Mousavi blir valgt. Han var tidligere statsminister og hør til de moderate konstruktive kreftene i Iran.

Det er viktig å tenke på at både Libanon og Iran som demokratier har svakheter og begrensninger, men likevel kommer til å respektere folkets valg.

Piratene inn i Sverige.
Jeg har tidligere skrevet om Piratpartiet her i bloggen under rubrikken Skal snylterideologien få politisk innflytelse? Det fikk de i gårsdagens valg til EU-parlamentet. Det er på mange måter kjedelig. Det eneste positive var vel at de fikk opp valgdeltakelsen. Min kandidat, Håkan Larsson fra Jämtland, ser ut til å ha fått 3. mest personstemmer for centern, hvilket ikke er så dårlig. Men da centern gikk tilbake så er det likevel langt fra et mandat. Personstemmene finner du her.

Strålende er det at Eva Joly som korrumpsjonsbekjemper kom inn for ekologistene i Frankrike.

Det brukes for lite på.....

2009-06-02T17:30:00.004+02:00

En skal være glad for at det ikke er tallknusere som styrer alt i verden, men likevel...

Benchmarking er et viktig hjelpemiddel i de fleste bransjer. Det skal ikke være styrende, men det er viktig informasjon om hvordan man ligger an når det gjelder kostnader, produksjonspriser, bemanning og effektivitet.

Dette er like viktig i offentlig sektor som i den private. Det offentlige har ikke lønnsomhet som samme kriterie, men hvis en ikke er kostnadseffektiv så bør det være utslag av et politisk valg. For eksempel at en ønsker å satse på voksentetthet i skolen, eller å opprettholde flere skoler, eller at en bevisst ønsker å satse mere på veier enn på skoler.

Dette tenkte også noen lure folk på 1990-tallet når de drog i gang arbeidet med Kostra.

Kostra-tallene eller i Sverige, kommundatabasen, forteller hvor mye penger en kommune bruker på en tjeneste, og hvilke tjenester de har klart å levere. For eksempel kan du se hvor høy barnehagedekning den enkelte kommune har, den gjennomsnittlige saksbehandlingstiden for byggesaker eller hvor mange kilometer gang og sykkelveier som kommunen driver. Se her for eksempel från min kommune, Stjørdal.

Dette er et fantastisk verktøy, ikke minst for folkevalgte når de skal gjøre sine prioriteringer.

Når Kostra ble opprettet så var det nok mye for å få avslørt hvor enkelte kommuner var ineffektive. Gjennom å kunne vise at en kommune bruker dobbelt så mye på eldreomsorg enn andre så ble det et godt grunnlag for å se på hvordan akkurat den sektorn kunne redusere sine kostnader, og bruke mer penger på andre.

Men så skjer det merkelige. I norsk debatt synes jeg Kostra ofte brukes for å vise at noen kommuner bruker for lite på en sektor. De kommuner som bruker mindre enn andre på en sektor får kjeft for at de bruker for lite. Vi bruker for lite på kultur, eller for lite på eldreomsorg eller for lite på skole. Ikke så mye for at tilbudet er for dårlig, men for det vi bruker mindre penger enn andre.

Kanskje er jeg litt unyansert? Men det viktige burde være hvor godt tilbudet er, ikke hvor mye penger enn bruker. Noen ganger er det sammenfallende, men langt fra bestandig.

Det er positivt at folk engasjerer seg og sier i fra. Samtidig er problemet at noen stemmer nesten aldri blir hørt. Hvem engasjerer seg for barnevernet, for reduserte utslipp eller for at budsjetter skal holdes? Ikke jeg i noen større grad og ikke mange andre heller.

Jo mindre vi bruker på et område, jo mer har vi faktiskt til andre. Så enkelt er det.

Samtidig er jeg som sagt glad for at ikke tallknuserne styrer alt. Tidligere statsminister Per Borten svarte noen gang på om distriktspolitikk (regionalpolitik på svenska) kunne lønne seg omtrent så her:
- Nei, det er ikke sikkert. Og hvis en teller nøye på det så er det ikke sikkert at det lønner seg å leve heller.

Stöd Håkans kandidatur till EU-parlamentet!

2009-05-22T08:51:00.003+02:00

7:e juni är det val till EU-parlamentet. Jag är en av flera som hoppas att Håkan Larsson kan bli en av Sveriges representanter. Det är det många som gör. Detta uppropet för att kryssa Håkan i valet har många stöttespelare. Hoppas du också vill rösta på Håkan.

"Sverige behöver flera starka centerröster i EU. Håkan Larsson från Jämtland är en sådan stark röst som kan bli ett utmärkt komplement till vår nuvarande EU-parlamentariker Lena Ek.
Håkan arbetar för ett nära samarbete mellan Europas länder, men är samtidigt kritisk mot tankarna om en centralstyrd statsbildning. EU bör koncentrera sig på gränsöverskridande frågor som miljö- och klimat, handel och kamp mot internationell brottslighet. Men Bryssel ska inte lägga sig i skola, välfärdssystem, kultur, jakt, fiske och naturresurser. Sätt EU på bantningskur.
Håkan är en äktgrön centerpartist, en konstruktiv EU-kritiker som gör skillnad!"
Vi stöder Håkan Larssons kandidatur inför EU-valet:

Solveig Ternström, riksdagsledamot, Värmland/Stockholm
Sven Bergström, riksdagsledamot, Hudiksvall
Eva Selin Lindgren, riksdagsledamot, Göteborg
Per Lodenius, riksdagsledamot, Norrtälje
Birgitta Sellén, riksdagsledamot, Sundsvall
Åke Sandström, riksdagsledamot, Vännäs
Mildred Thulin, f d riksdagsledamot, Staffanstorp
Lars-Ivar Ericson, kyrkoherde och f d riksdagsledamot, Tyringe
Iwar Arnstad, f d CUF-ordförande, Skatval
Karin Perers, kyrkopolitiker, Avesta
Erik A Egervärn, kommunfullmäktigeordförande och f d riksdagsledamot, Åre
Agne Hansson, vindkraftssamordnare och f d riksdagsledamot, Gamleby
Olof Johansson, f d partiledare och statsråd, Stockholm
Eva Hellstrand, kommunalråd i Åre och bonde, Undersåker
Bernt Söderman, landstingsledamot, Mattmar
Thord Stattin, Företagare, Ottsjön
Marcus Persson, Ombudsman och studerande, Uppsala
Jan Danielsson, Kommunpolitiker Bräcke, Kälarne
Maria Söderberg, kommunstyrelsens ordförande i Krokom, Rödön
Lars Carlsson, landstingspolitiker och driftsingenjör, Vallentuna
Nisse Svärd, studerande, Frösön
Pär-Anders Andersson, Kommunpolitiker i Krokom, Åflo, Offerdal
Lars Skoglund, Kommunpolitiker, Ekerö
Karl Larsson, Herr, Stockholm
Carina Asplund, Doktorand och kretsordförande, Östersund
Elisabeth Friberg, kommunfullmäktigeordförande i Krokom, Ås
Stig Wallén, Företagsledare, Nälden
Olle Arnsten, Försäkringstjänsteman, Krokom
Gunilla Hansson, Socialsekreterare och revisor i Stockholms läns landsting, Mälarhöjden
Evy Kjellberg, lärare i konsumentkunskap, Älvsjö
Anders Nilsson, Bonde, Västerkälen
Göran Boström, C-gräsrot, pensionär, Hammarstrand
Monica Persson, Handläggare, Fåker
sten carlsson, Fritidskonsument, Mjäla
Per-Olof Melin, , Jorm
Inger Ekengard, Barnläkare, Gränna
Hans Lindqvist, kommunalråd, Värmdö
Mattias Andersson, fastighetsförvaltare, kommunfullmäktig, Brottby
Björn Furugren Beselin, gymnasielärare, kommunpolitiker, Brottby
Hans Ingvar Ekberg, Lantbrukare, Åstorp
Hans Olov Sundqvist, , Offerdal
Nils Johnsson, ordf Samhällsbyggnadsnämnden, Krokom
Ulf Eriksson, Kommunpolitiker, Vännäs
Sven Hellström, kommunpolitiker, Lit, Östersunds kommun
Kurt-Olov Göransson, , Dvärsätt
Johanna Markgren, fil stud, Uppsala
Dan-Olov Westberg, Kretsordf. Berg ,V.ordf. kommunstyrelsen, Svenstavik
Evert Jonsson, Kommun- och kyrkopolitiker, Krokom
Johan Nylander, Student, Uppsala
Ronny Svensson, Forskare och skribent, Leksand
Sonja Hestner, Distriktssköterska, Rödön
Birgitta Hambraeus, , Orsa
Dan Öjvind Gasstorp, Gymnasielärare, Steninge
Kristin Larsson, student, Uppsala
Karin Wallén, Företagare/kommunpolitiker, Nälden
Staffan Eriksson, Kreatör och hemansägare, Offerdal
Kent Danielsson, Kommunpolitiker, Ljungby
Fredrik Ingels, v-ordf Västerås avdelningen, krets ledarmot Västerås kretsen, Västerås
Ingvar Byström, tidigare landstingsråd, Sidensjö
Anna Olofsson, Företagare, Kvarnsjö
PG Bergqvist, Fältsäljare och Fritidspolitiker., Tandsbyn
andréas axelsson, driftledare, Alsen
Lennart Svensson, kursgårdsföreståndare, Lesjöfors
Andrzej Mroz, arbetsförmedlare, Lidingö
Anna Miszczak-Mroz, undersköterska, Täby
Olivia Mroz, psykologistuderande, Täby
David Geijer, Civilingenjör, Stockholm
Henrik Dahlsson, Politisk sekreterare, Stockholm
Rebecka Lindström, Student, Uppsala

Du ska va president

2009-05-21T19:42:00.002+02:00

Heter en bra låt med Imperiet. Den var inte tillägnad Barack Obama, men president det skall han vara. Är det inte härligt med en president som både uttalar sig och förhoppningsvis får gjort positiva saker? Nästan varje gång George W. Bush uttalade sig, eller någon av hans kumpaner så tänkte man: Oj, oj, nu blir det ändå värre.
I dag har han tagit upp Guantanamo i ett tal. En av hans första åtgärder var ju att börja avveckla fånglägret. Men det har hänt så lite att folk har börjat tvivla på att det kommer att ske. Nu startar avvecklingen. Obama säger att Guantanamo på många sätt motverkat sitt syfte och snarare ökat än minskat nyrekryteringen av terrorister. Dessutom har systemet bevisat sin ineffektivitet då endast tre Guantanamofångar dömts under de sju år lägret funnits.

Argumentationen är god och så totalt motsatt av Bush jr. Den är insiktsfull och gör mig glad. Men Dick Cheney står på sitt.

Tidigare i veckan var nyheten från Obama att det blir nya regler før utsläpp från bilar. De skall ned med 30 procent. 13 stater har under några år førsøkt innföra strängare regler än de nationella. Men det blev stoppat av Bush-administrationen med stöd från bilindustrins lobbyister.

Är det någon mer än Cheney som längtar tillbaka till Bush-adminstrationen?

Obama har tuffare tider framför sig. Jag ær själv skeptisk till om hans krispaket inte blir att kasta pengar ut genom fönstret. Men det är befriande att få goda nyheter från USAs president.
Jag håller på att läsa hans bok från 1994, ”Dreams from my father”. Den ger ett bra innblick i en väldigt speciell personlighet - med god personlig innsikt i många sidor av samhället, inte bara i USA. Genom sina erfarenheter från många delstater, stæder och landsbygd, Indonesien och Kenya klarar att han att se världen från olika perspektiv. Heja Barack!

Det er för bra väder och för vacker årstid

2009-05-19T22:24:00.003+02:00

Beklagar att jag inte har bloggat på länge. Men i tiden mellan hägg och syrén är det så himla vackert att man inte kan vara inne längre än nödvändigt. Jag kommer starkare tillbaka när vädret blivit sämre.

Norden er en dröm

2009-05-10T17:22:00.003+02:00

I dag blir det mer svorsk enn vanlig.

Efter de flesta mått är Norden en realiserad dröm. En situation som de flesta bara kan drömma om. När det gäller fred, materiell standard, jämlikhet, när det gäller trygghet eller att korruptionen är begränsad.

Det finns olika rapporter om vilket land i världen som är bäst att leva i. Ut fra gjennomsnittlig inntektsnivå, utdanningsnivå og levealder Resultatene varierar något mellan dem, men i alla undersökningarna kommer de nordiska länderna helt i topp. Det är ganska speciellt att några länder här långt uppe i norr klarar det.

Jeg menar att det är något vi skall vara stolta över. Vi har bättre än de flesta, klarat en balans mellan marknad och offentlig verksamhet, mellan incitament för individen och fördelning mellan folk.

Vi har det på de allra flesta området otroligt bra. Norden är en dröm – en dröm som är svår att nå för de flesta människor i världen. Några menar att den skandinaviska modellen växte fram i Sverige och spridde seg. Jag kan inte historien tillräckligt för att säga något om det. Nu ser jag att några menar att Sverige faktiskt är på väg att lämna den nordiska modellen.

- Et viktig element i modellen som gjorde Sverige rikt var et nært samarbeid mellom staten og de store organisasjonene i arbeidslivet. Under privatiserings- og markedsbølgen på 1980-tallet ble dette svekket i Sverige. I Norge er derimot samarbeidet forsterket, sier Einar Lie, professor i økonomisk historie ved Universitetet i Oslo.

Ändå klagas det. På att vägarna är för dåliga,. På att skolorna inte är tillräckligt bra. På skatter och avgifter. Energipriser. På politikerna, på näringslivet, på invandrarna. Alla gör det inte, men klagosången är stor.

Vi vill ha mer av alt, men vi vill inte betala det. Och sophøgarna verkar det som kommande generationer skall få ta hand om.
Dostojevski sa: Jag tror den bæsta definitionen på mænniska lyder, otacksam tvåbent varelse.

Jag hoppas att Sverige håller fast på den nordiska modellen, med de anpassningar som utvecklingen kräver. Dess resultat är faktiskt något vi kan vara stolta över.

Dommere i verden

2009-05-04T15:34:00.004+02:00

Norsk dommer i semifinalen i Champions League var stor nyhet på radioen mandag. Selv som klart fotballinteressert synes jeg det er enda et eksempel på hvor utrolig stor del av nyhetsplassen som vikes til fotball.

Minste tåskade på en eller annen perifer spiller i tippeligaen blir stor nyhet.

Da jeg arbeider med domstoler er det fristende å sammenligne med dem.

Hvor mange vet at en norsk dommer i mange år var president og leder for den store FN-tribunalen i Rwanda? Ikke mange. Erik Møse har her, etter hva jeg kan forstå, gjort en formidabel jobb. Han har rapportert direkte og personlig til FNs sikkerhetsråd og generalforsamling.

Hvor mange vet om at lagmann Hanne Sophie Greve leder Europarådets arbeid mot menneskehandel? Ikke mange.

Det var noen raske eksempler. Jeg har all respekt for fotballdommere og tenker at Henning Berg, Kjetil Rekdal og andre illsinte trenere burde hatt straffekommendering til å dømme fotballkamper - etter alle utblåsninger de har hatt mot dommere.

Jeg er også glad at dommerne i domstoler har litt mer tid til å tenke på sine avgjørelser enn hva fotballdommere har... Det hadde vært litt for spennende om også de i løpet av et sekund skulle bestemme hva som har skjedd og hva eventuell påfølgd (frispark, straffe, filming, gult kort eller rødt kort) skal bli.

Er grisen farligere enn bilen?

2009-04-27T14:09:00.000+02:00

Svineinfluense er noe svineri. Men… Er det riktig å la det dominere nyhetsbildet så totalt?
Hver gang noen får snusen i en sykdom som er ny, og kan komme til å spre seg, er katastrofeelskerne lykkelige. Epidemi og pandemi er elskede av de tabloide journalister som finnes i alle medier. Det samme har vi sett med Ebola, SARS, Fugleinfluensaen og Marburgvirus.
Og med god grunn. Det er stoff som leses og diskuteres. Dermed kan det sies at folk får det folk vil ha. Symbiosen med "eksperter" som havner i rampelyset funker.

Det burde være mulig å sette svineinfluensaen i et perspektiv. Tallet på døde i trafikken i verden i 2008 skal ha vært på ca. 1,2 millioner mennesker.

Utenriksminister Jonas Gahr Støre (heia ham) skrev nylig at nesten en million barn dør hvert år av malaria. "Vi vet det er mulig å redusere barnedødelighet fra malaria med over 90 prosent i 2015." Det ville være noe det.

Et annet problem som jeg, sant nok utrolig lite innsatt i saken, tror er betydelig mer alvorlig er antibiotikaresistente bakterier. Blant annet fordi vi bruker slik medisin litt for ofte.

Vi bør sikkert ha en viss oppmerksomhet på hva svineinfluensaen kan føre med seg. Men hvis vi var i nærheten av fornuftige ville vi være betydelig mer redde for å gi oss ut i trafikken eller jevnlig stoppe i oss medisiner.
Det tror jeg, men hva mener du?

Skall snyltarideologien få politiskt inflytande?

2009-04-20T22:06:00.002+02:00

Efter Pirate-bay-dommen har Piratpartiet fått tusentals medlemmar. Det säger ganska mycket om vår tid.

Nog har musikk-krängarna, bolagen och artisterna varit slappa med att ladda om när fildelningen startade. Det verkar som de trodde att internett skulle gå över…

Men egentligen är det väl ganska rimligt att artisterna bör få någon form av ersättning för den konst de utför? Är det ingenting som skorrar när film och musik är gratis?

I en demokrati skall folk engagera sig. Därför vill jag ge all ros till Piratpartiet för att de istället för att slänga sig i soffan, eller skrika sig hesa på nätet väljer att försöka förändra lagarna. Heder, ära och hurra!

Vilket inte hindrar att jag är starkt emot att de skall få tillräckligt med röster för att få någon form av politisk inflytande. Det är naturligtvis fullständigt otroligt att man tycker att en organisation med så snäva åsikter skall få inflytande över allt från försvars- och utrikespolitik til miljöfrågor och social välfärd. Efter mitt tycke verkar det vara ett parti som bygger på en snyltarideologi vars åsikt är att världens viktigaste problem är att man behöver betala för musik och filmer. Det är inte lovande.

Det tycker jag, och blir väl antagligen inte speciellt populär av en sådan åsikt. Frågan är vad du tycker?

Undrens tid är inte förbi - bensinfria bilar i USA?

2009-04-16T18:31:00.002+02:00

Är det möjligt att tänka sig att USA – alla vrålåk och dollargrins hemland – skall förbjuda bensinbilar?

I Kongressen har demokratiska og republikanska senatorer nyligen lagt fram ett lagforslag som vil kräva att hela 50 procent av nybilsförsäljningen redan år 2012 er flexifuelbilar. Från 2015 skall 80 prosent varaflexifuel. Det rapporterar Aftenposten.

Det är ju helt fantastisk om detta land, som för bara några månader sedan blev styrt av George W. Bush & co, skall ta ett sådant steg.

I Norge så funderar regeringen på att införa ett sådant förbud från 2015.

Och i Sverige har Centerpartiet länge krävt det samma och har också som mål att bensinbilar skall vara helt utfasade år 2025.

Jag tror det är en riktig metod att gå fram, men det har jag inte alltid gjort. På slutet av 1980-talet var jag förbundsordförande i Centerns Ungdomsförbund. Vi hade fått in et förslag (motion) som innebar att vi borde ha som mål att bensinbilar skulle fasas ut. I förbundsstyrelsen hade vi menat att det var orealistiskt, men i debatten på förbundsstämman var det ett gäng, jag tror de var från Göteborg, som argumenterade kraftigt och pedagogiskt för motionen. Jag blev under debatten överbevisad om att vi hade fel och stödde förslaget. Det blev bestämt att det skulle vara CUFs åsikt.

Det blev sedan en av de krav som vi drev hårdast i 1989 och 1990. Jag tror vi då krävde att de skulle vara utfasade till 2010. Vi tog också flera gånger upp det med moderpartiet som jag tror var en viktig orsak till att det blev en del av Centerns politik. Det är härligt att se centerstatsrådena driva frågan så aktivt.

Och om Sverige, Norge och inte minst USA kan komma dit så är det helt fantastisk.

Vilket inte hindrar mig från att dra fram en käpphäst. Det viktigaste är inte att producera energi, mat eller andra resurser på ett mer miljövänligt sätt. Det allra viktigaste är att förbruka mindre.

Eller vad tycker du?

Fler måter å ta vare på maten

2009-04-15T09:30:00.000+02:00

Her er annen konstruktiv variant på temaet i forrige innlegg: De förvandlar ratade råvaror till utsökta luncher

Du kan spise mer miljøvennlig uten økomat eller kortreist mat

2009-04-13T18:18:00.003+02:00

Att äta ekologiskt innebär inte att du är med och räddar världen. Det är långt viktigare att du inte slänger mat. Den uttalelsen kom norsk-svenske Marit Paulsen med før påske i Dagens Nyheter.

Selv er jeg positiv til økomat og kjøper det nok mer enn majoriteten, men jeg tror Paulsen tar helt rett. På samme måte er det med kortreist mat.

Hver av oss kaster ca. 200 kilo matavfall per år. Det meste av det er mat som er blitt for gammel, men mye annet også. Vi har et slikt overflod at vi ikke bryr oss om og spise opp det vi kjøper inn, vi lager for store porsjoner og kaster, før eller siden, det vi ikke trykker i oss. Matavfall vokser raskt.

Javisst, økomat er bra, kortreist mat er kanskje enda bedre. Men best er å ikke kjøpe inn eller lage til mer mat enn vi spiser. Det burde ikke være så svårt. Jeg skal i hvert fall prøve å skjerpe meg. Kanskje du også?

På lignende vis er det med energi. Fornybare energikilder er jo på alle måter strålende. Men enda bedre er det selvsagt å bruke mindre energi. Kanskje vi kan prøve det også.

Gardell, Jesus og Mohammed

2009-04-08T09:57:00.002+02:00

Jonas Gardell har skrevet en ny bok, Om Jesus. Det er hverken stand-up-tekster eller svart barndom, men en slags etterforskning om den han mener Jesus var og hvordan han er blitt missbrukt av kirken.

Jeg har ikke lest den, men jeg leste hans forrige bok i genren, Om Gud. Budskapet var detsamme; Gud er blitt feiltolket og det er side opp og side ned med eksempler. Noen av dem er hårreisende.

Religion er et våpen i hendene på de som ønsker å missbruke det for å få personlig makt eller tvinge på folk livsmønster de mener er riktige. Være seg det gjelder at menn skal bestemme over kvinner, at de skal kle seg på bestemte måter eller andre ting. Men i mange av religionene og dess tolkninger ligger også livsvisdom over hva som er fornuftig. Det var selvsagt spesielt viktig i en tid når vitenskaplig forskning var ukjent og massmedier ikke eksisterte. Det kan gjelde normer om hva som skal spises og ikke, at kroppen kan behøve en hviledag, at en ikke skal stjele eller drepe.

Det finnes også noen høydere i disse skrifter. Jeg kjenner bibelen bedre enn de andre hellige skriftene så derfor kan mine eksempler kun hentes derfra. Jesus skal ha sagt: "Den som selv er uten skyld kan kaste første steinen." Og "allt vad du ønsker at menneskene skal gjøre mot deg skal du også gjøre mot dem" Det siste sitatet skal for øvrig finnes i lignende versjoner i alle de store religionene. Det er formulert på en måte som, når det blir fulgt, absolutt leder til en bedre verden.

Uansett om man er religiøs eller ikke så er religion utrolig interessant. De har påvirket våre kulturer, kanskje mer enn noe annet. At Gardell skriver bøker om det er bra. De som prøver å missbruke kristendommen for sine egne syfter må få motbør.

På samme måte tror jeg mange missbruker islam. Per tiden kanskje enda mer. Jeg håper det kommer bøker som setter spørsmål med hvordan koranen feiltolkes og missbrukes. Hvem skriver "Om Mohammed" som retter opp noe av de feilaktige forestillingene.

Det finnes kanskje flere slike bøker allerede (Kanskje du kan tipse meg om noen?).

Mitt budskap blir: Skyt ikke på religionene - argumenter mot dem som bruker dem på en feilaktig måte.

God påske - glad påsk!

Namedropping på toppnivå

2009-04-05T22:09:00.003+02:00

Vi var femten personer i alderen 20-30 som for rundt USA i en måned. Vi kom fra forskjellige europeiske land og som aktive innen politikk og samfunnsliv hadde vi fått invitasjon og stipend fra den amerikanske regjeringen. En fantastisk mulighet å se Washington, Cleveland, Iowa City, Portland, Los Angelos, Jackson og New Orleans.

Ikke bare ble vi bedre kjent med amerikansk politikk og kultur. Det beste var nesten å bl ikjent med folk fra Slovenia, Portugal, Belgia, Irland, Tyskland, UK og de nordiske land. Som i mange andre sammenheng ble det slik at vi fra Norden hengte i hop litt ekstra. Dansken og jeg delte rom iblant for å kunne bruke litt mer penger på andre ting. Han hette Lars Løkke Rasmussen og i dag er han blitt utnevnt til statsminister i Danmark.

Det var en hyggelig fyr, men likevel er jeg overrasket over at han er kommet så langt innenfor politikken. Uten å gå i dybden på det. Et portrett fra danske Politiken kan du lese her.

Muligheten kom som kjent når Anders Fogh Rasmussen ble ny generalsekretær i Nato. Jeg må si at jeg er skeptisk til det valget. Anders Fogh Rasmussen var på mange måter George W Bushs ambassadør i Europa. Gang etter gang sto han opp for Bushs katastrofale politikk. Det er symptomatisk at når Bush sluttet som president ringte han noen av sine nærmest allierte. Berlusconi, den georgiske katastrofen Saakasjvili og Fogh Rasmussen.

Når verdenspolitikken endelig er blitt kvitt Bush så setter de inn Fogh Rasmussen som generalsekretær i Nato. Merkelige saker.

IMF skall bli starkare - blir världen bättre av det?

2009-04-03T19:50:00.005+02:00

Det är positivt att stater i dåliga tider sätter i gång byggverksamhet, vare sig det är byggnader eller infrastruktur. Jag tror också att det är nödvändigt med kreditförsäkringar för att folk och närlingsliv inte skall sticka av med sina pengar från banker och andra finansinstitutioner. Men...

När G20-mötet kommer fram till att Internationella Valutafonden, IMF, skall få leka sig med ytterligare 7000 miljarder SEK, då blir jag skeptisk.

IMF har genom åren utmärkt sig genom att styra mottagarländernas ekonomiska politik. Jag tror att detta i sig motverkar demokrati. De som inte får ansvar tar inte ansvar och blir ansvarslösa. IMF har tvingat mottagarländerna till att satsa allt på exportinkomster, till exempel genom att satsa på en gröda som går att sälja på världsmarknaden. Det har sällan varit vällyckat och har gett en ovanifrån styrd utveckling som inte involverat folk. Det har gett sårbarhet och en sådan ekonomi underlättar korruption. Säg gärna emot och kom gärna med exempel på att jag tar fel. Då skall jag ändra åsikt.

Gänget styrs från Washington och det finns flera exempel på att det främst är amerikanska näringslivsintressen som gynnas. Utviklingsfondet har samlat en del kritik mot IMF, men det är många om benet. Vi behöver ett IMF, men inte dagens IMF konkluderade Heather Stewart i The Observer. Super-sizing the IMF is wrong, skrev Kenneth Rogoff i The Guardian i höst. De som istället vill läsa ett försvar för IMF kan läsa denna ekonomiska essä.

Hybris som medisinsk tilstand for noen politiske ledere

2009-03-31T20:48:00.002+02:00

Den tidligere lederen for Sosialdemokratiske partiet i Storbrittania, David Owen, har skrevet en artikkel i et medisinsk tidskrift om hybris i politikken.

I følge The Guardian skriver han om hvordan hybris-syndromet er en stor risiko for de som har makt. Han beskriver hvordan en del ledere fra Chamberlain via Thatcher til Blair har hatt det. Han viser til at han selv hadde tendenser, men at hans fru begrenset den.

Han mener at det er en medisinsk tilstand som kan oppstå etter lite søvn, ekstraordinær stress og en spesiell isolasjon fra vanlig folk. En dag tror han at forskere kan komme til å finne forandringer i hjernen ut fra dette.

Owen, som selv er lege, peker for eksempel på når syndromet rammet Thatcher og Blair.

Hmmm. Hypokondriker begynner jo som regel å kjenne igjen at de har en sykdom så fort de hør tales om den. Selv har jeg hoppet av alle karrierekaruseller, og p.t. er jeg ikke hypokondriker, men jeg ser ikke bort i fra at jeg hadde hatt anlegg.

Men man kan jo tenke sitt også om noen norske og svenske politikere gjennom tiden. Det finnes i hvert fall en del som forandret personlighet. Har du noen kandidater du vil nominere?

Symptomen som beskrives er(min amatøroversettelse):

En narsisistisk tilnærmning til å se verden primært som en arena for å utøve makt og søke ære.
En uproporsjonell uro over image og hvordan en framstår.
Kongefasoner
En overdriven tillit til egne besluttninger og motvilje mot råd
Overdriven selvtillit, grensende til allmaktsfølelse, omnipotens
En tro på at man er ansvarlig kun overfor historien eller Gud.
Manglende kontakt med virkeligheten, ofte sammen med voksende isolasjon.
Rastløshet, hensynsløshet og impulsiv.