Hvem skal forvalte velferdssamfunnet?

Min hyllest går i dag til de som stiller som fritidspolitikere i kommunene. Når en ny runde nominasjoner nå er i gang så er det bare å ta av seg hatten for at noen vil.

Det ser ut til at det mange plasser er vanskelig å få folk til å stille. I min kommune Stjørdal så ser det ut til at det største partiet, Arbeiderpartiet, ikke har noe lokkende å komme med. Ingen hets mot Joar Håve – det er greit at han stiller, men det pinlige er jo at de ikke har noe bedre å komme med. I Senterpartiet ser det ut til at Johan Arnt Elverum fortsetter som ordførerkandidat, 72 år gammel. Det er bra at vi også har noen rutinerte kommunepolitikere, men jeg tror han fortsetter for at det p.t. ikke finnes noen annen åpenbar ordførerkandidat i Stjørdal Sp.

I Trondheim ser det heller ikke så lyst ut. Høyre sliter med å få en samlende ordførerkandidat og i Ap er det heller ikke noe overflod å velge blant. Og dette er i de to sterkest voksende kommunene i Trøndelag.

Vi behøver absolutt en debatt om rekruttering av kommunepolitikere. Hvorfor skal folk stille til valg, slite ut seg og få kjeft mesteparten av tiden? Eller, hvordan skal man gjøre det meningsfylt for folk å bruke store deler av sin tid på slike oppdrag?

Selv om administrasjonene er dyktige og ordner stadig mer så er det til slutt kommunepolitikerne som bestemmer i de store sakene. De forvalter ikke bare milliarder, men også velferdssamfunnet.

Vi må være åpne for å diskutere alternativ til dagens ordninger. Vil det være riktig å redusere antallet politikere og konsentrere oppdragene til et fåtall heltidspolitikere – eller er det helt feil vei?

Kan man reformere innholdet slik at det blir enda tydeligere hva som er politikers ansvar lokalt, hva som hører til administrasjonen og hva som er rikspolitikernes ansvar?

Burde vi i mindre grad organisere kommunepolitikerne gjennom partier, eller er det bare det som sikrer engasjement?

Hvordan kan vi gjøre det mer morsomt å drive på med politikk?

Uten å konkludere i debatten om kommunesammenslåinger så tror jeg i hvert fall ikke at det er noen løsning på rekrutteringen av politikere. Min erfaring er at det er omvendt. Jo større område, jo flere mennesker, desto vanskeligere er det til få folk til å ta ansvar.

Hva mener du?

Kan guld och diamanter stoppa europeiska protester?

De franska demonstrationerna mot sänkt pensionsålder är antagligen bara början på en serie protester vi kommer att få se. I flera land startar nu en kraftig instramning som vi inte sett maken till.

Förra veckan snackade jag med domare i Storbrittanien som har fått besked om att domstolarna måste räkna med 20-25 procents nedskäringar. Det går inte att genomföra utan att säga upp folk.

The Guardian rapporterar om att 490 000 offentliga jobb nu skall bort i U.K.

Den spanska regeringen har tidigare varslat liknande besparingar, men har nu sagt att de inte behöver genomföras fullt ut.

Men Grekland, Irland, Italien, Portugal och andra är i samam sits som UK.

Det senaste året har Grekland, Spanien, Finland, Estland och Litauen höjt sin moms. En anledning till detta, skriver KPMG i en internationell skatterapport, är att bolagsskatterna har sjunkit dramatiskt i många land. Mellan 2009 och 2010 sjönk den genomsnittliga bolagsskatten i världen från 24,03 till 23,45 procent. Då måste staterna hitta något annat att beskatta. Ihop med momsen är det då fastighetsskatter och miljöskatter man ser på.

När jag var barn klagade farsan alltid på att skatten var för stor. Jag begrep ju inte att någon kunde klaga på för stora skatter. Jag såg för mig skatter av guld och diamanter.

Jag gillar i grunden den skandinaviska välfärdsmodellen. Den måste ständigt utvecklas, men när den gör det visar den sig vara en god bas både för jämlikhet och för stark ekonomi. Ett högt skattetryck är en del av den modellen. Jag tror vi måste leva med det, och ï alla fall i mitt nya hemland Norge, tror jag det vore riktigt att höja den.

Här är den privata förmögenheten och rikdomen stor, mens det fortfarande finns stora brister innanför den kommunala sektorn. Allt kan inte lösas med mera pengar, men i dag är skevfördelningen för stor.

Hata spam

Kan vi inte alla, alla, lova varandra att aldrig köpa något från de som förpestar nätet med Spam?

Min blogg har nu fått plenty kommentarer till olika artiklar om fantastiska produkter som förmodligen är crapp eftersom de tror att de kan sälja dem med hjälp av Spam in blogg.

Det mest välförtjänta pris någonsin?

Vi tror att vi vet otroligt mycket och att utvecklingen har gått fort. Men vi har bara börjat. Läs om det fantastiska material som Andre Geim och Konstantin Novoselov vid University of Manchester har utvecklat och som de nu fått Nobelpriset i fysik för. The Guardian skriver för övrigt att Novoselov är den yngsta nobelpristagaren sedan 1973.

Från grafit ( ja ungefär som i blyertspennor / blyanter / pencils) har de utvecklat materialet Grafen.

Grafen är det tunnaste materialet och samtidigt mycket starkt. Det leder elektricitet lika bra som koppar, men är så tunt att det nästan är helt genomskinligt. Samtidigt är det så tätt att inte ens den minsta gasatomen kan ta sig igenom.

Grafen väntas spela en stor roll i framtiden, inte minst inom elektroniken. Grafentransistorer förväntas till exempel bli mycket snabbare än dagens transistorer, vilket kan ge ännu effektivare datorer. Grafen kan också göra plaster elektriskt ledande samt värmetåliga.

Eftersom grafen både släpper igenom ljus och leder ström lämpar sig materialet till att användas i exempelvis genomskinliga pekskärmar, ljuspaneler och kanske solceller. Materialets hållfasthet kan utnyttjas i nya superstarka material som samtidigt kan bli tunna och elastiska. Satelliter, flygplan och bilar skulle i framtiden kunna byggas med hjälp av de nya materialen.

Jag har tidigare bloggat om hur fånigt jag tycker det är med alla priser och kåringar av Årets ditten och datten. Det mesta av sådant är bullshit, men här snackar vi om ett pris som är poetiskt vackert och ger enorma utvecklingsmöjligheter.

Tänk vad mycket vi ännu inte vet, och som väntar på att bli upptäckt. Hur många material som inte är utvecklade. Så många möjligheter som ligger i geologiskt och biologiskt material. Det är också en väckarklocka på att vi måste rädda det biologiska mångfaldet, om inte annat så för att kunna rädda oss själva. För varje växt som utrotas försvinner en möjlighet att det där finns t.ex. viktiga medicinska egenskaper.

Fakta om grafen har jag snott från Svenska Dagbladet.