Dagens I-Landsproblem

Humor som sätter perspektiv på saker och ting är bra saker. Hipp Hipp-gänget hade många bra varianter. Några av de sketcher som ofta kom överraskande i serien var Dagens I-landsproblem.

Några av oss använder det som ett begrepp - och det kan göra att man tål en del saker lite bättre. Det är faktiskt bara ett i-landsproblem, om det nu är en långsam server, parkeringsproblem eller att det är svårt att välja i överflödet.




Nu är det flygproblem över Europa. När jag sist fredag äntligen skulle komma hem, efter en vecka på jobbresa, så kom jag inte fram till hemmaflygplatsen förrän 0130 på natten. Det blev en annorlunda fredagskväll, men det var ju faktiskt bara ett i-landsproblem.

På resan läste jag dessutom Mandelas "Conversations with myself" och om du nu läser om en kille som oskyldigt satt fängslad i 28 år så blir ju sex timmars försening inte så himla farligt.

Glöm nu inte att spana in Hipp Hipps i-landsproblem.

Varför inte låta Gud ordna upp?

Det är märkligt att det genom historien och nu är radikalt religiösa som står för terrordåd och skall döma folk på egen hand. Det är ju samma folk som menar att Gud kommer att bestämma ens öde på dommedagen. Då behöver de väl inte själva rycka in och sabotera livet för palestiner, karikatyrtecknare, ateister eller andre religiösa? Det kommer ju Gud att fixa.

Både i Judendom, Kristendom och Islam resonerar man om en dommedag då alla människor vill bli belönade utifrån sin tro och sina handlingar. Jonas Gardell skriver om detta i "Om Gud".

I Koranen 2:82 heter det att de som tror och lever rättskaffens, dessa är Paradisets folk och där skall de upphålla sig för evigt. Det samma gäller i många andra religioner. Har man inte levt schysst så blir man bestraffad på dommens dag.

"Förbannade vare de andliga ledare som lär ut något sådant om Gud! Förbannade vare de för att de inte förstår att när människor sprängs i bitar, bränns ihjäl eller störtar mot en säker död, så dör också Gud med var och en av dem!

Livet är dyrbart och sårbart. Var och en av oss är en dimma som syns en kort stund och sedan försvinner. Vi har inte rätt att handskas med vårt och andras liv på ett så vårdslöst sätt."

Mitt råd är att låta Gud dömma de som de menar är blasfemiska eller på andra sätt är taskiga mot Gud eller skapelsen.

Vad skall man mena om Wikileaks?

Den sista tiden har jag ställt mig - och många jag träffat på - den frågan. Det verkar som de flesta inte har något behov för att ha någon mening om fenomenet.

Men jag tycker det är en himla intressant fråga så jag kommer nog att fortsätta att plåga omgivningen med frågan. Vad tycker jag själv då?

Jo, hittills har jag kommit fram till följande:

1. Det är bra att en massa saker avslöjas och blir kända för många. Det kan gälla allt från att al-Jazeera delvis blir styrd och finansierat från Qatar, eller om det är så att norska staten inte följde spelreglena när de skulle köpa stridsflygplan. (Om det nu är sant)

2. Jag ogillar om de lägger ut dokument utan att känna till innehållet. Om de bara från USA har lagt ut 250 000 dokument så räknar jag med att de inte har läst allt. Det är oseriöst att lägga ut saker på nätet som man inte har kvalitetssäkrat. Här blandas ryktesspridningar med diplomatiska anteckningar och folks säkerhet sätts i fara.

3. Jag har ännu inte bestämt helt vad jag skall mena om detta med de diplomatiska anteckningarna, men jag tror det kommer att leda till att en skriftlighetskultur kommer att ersättas med en muntlig och det tror jag egentligen inte är bra. Det är både ineffektivt och mindre säkert eftersom informationen inte kan kollas upp på samma sätt.

4. Men viktigast av allt; Nu undrar jag vad du menar?

Bruk mindre er løsningen

Den viktigste løsningen på alle miljøutfordringer er å bruke mindre. Ta energi for eksempel.

Jeg er for vindkraftverk, bioenergi, kraftoverføringsledninger og solvarme. Protester fra hytteeiere som ikke vil se vindkraftverk eller kraftmaster bryr jeg meg ikke mye om. De kunde ha låtit bli å bygge sine ekstrahus så hadde ikke strandlinjen eller fjellet blitt påvirket av dem.

Men den beste løsningen er å bruke mindre energi. Lag energieffektive løsninger og øk strømprisen så at folk

Få vil betale for å spare energi melder VG. Vi er i ferd med å isolere et 170 år gammelt hus fra å kun ha hatt tømmer og plank til et hus med god isolasjon. Det er ikke økonomisk fornuftig. Det koster en formue og en til. Med dagens energipriser kunne vi isteden ha fyrt opp med strøm i 100 år og det hadde likevel blitt rimeligere. Det er et mikroeksempel, men det finnes mange eksempel.

Utelyset står på hele døgnet, hele året. Kasseroller kokes opp uten lokk, folk installerer varmekabler i garasjeoppfartet etc. Strøm er alt for rimelig.

Men at vi burde bruke mindre finnes det flere eksempel på. Bort med forpakningshysteriet. Å spise alt mat vi kjøper isteden for å kaste 30-50 prosent er viktigere enn all økologisk matproduksjon og kortreist mat.

Kjøp mindre - bruk mer.

Hvordan kan Høyesterett frifinne de som har skimmingutstyr?

Hvordan kan Høyesterett frifinne de som tar med skimmingutstyr til Norge? Et slikt utstyr brukes kun til kriminelle gjerninger så det blir helt ubegripelig at de skal få gå frie. Vel som mediene rapporterer er det resultatet av en dom i Høyesterett forrige uke.

Dommen har ført til en rekke leserinnlegg og harme over at rettsvesenet lar forbrytere gå frie. Hvordan kunne det bli så galt? Vi kan stoppe der, ved å bli sinte, eller vi kan prøve å se hvordan Høyesterett kom til den konklusjonen.

Utgangspunktet er at ikke noe er straffbart uten at det står i loven. Grunnlovens § 96 uttrykker det slik: ”Ingen kan dømmes uden efter Lov, ellers straffes uten efter Dom.” (Interesserte kan lese mer om lov, straff og bevis her på domstol.no) For at domstolene kan dømme må Stortinget altså først ha gitt lov. Dette uttrykker vi med at det må finnes lovhjemmel for å straffe. I Straffeloven har Stortinget gjort en rekke handlinger straffbare, og ellers i lovgivningen finner vi på en rekke områder handlinger som Stortinget har gjort straffbare.

I denne saken ble de to involverte dømt først i tingretten og deretter i lagmannsretten for brudd på straffelovens § 186. ”Den, som til Forberedelse af Dokumentfalsk forfærdiger eller anskaffer falsk Segl, stempel eller merke eller andre Gjenstande, der tilkjendegiver sig som bestemte til at benyttes til Eftergjørelse eller Forfalskning, eller i saadan Hensigt tilvender seg et ægte Segl, Stempel eller Merke, eller som medvirker hertil straffes med bøter eller med Fængsel indtil 3 Aar.”

Men saken ble anket til Høyesterett. Forsvareren hevdet her at domstolen ikke brukte loven riktig på to punkt.

1. For at saken ikke omfattes av den brukte lovparagrafen. Høyesterett beskriver i sin avgjørelse noe som vi kan tolke som at skimmingsutstyr må regnes som en viktig del i forberedelse til forfalskning.
2. For det at når utstyret er anskaffet og tilverket i utlandet av en utlending kan det ikke straffeforfølges i Norge da det ikke står i loven. Dette tolker jeg slik at Høyesterett er enige i.

Det kan jo synes merkelig. Er utstyr eller narkotika eller våpen som er produsert utomlands er ulovlig å bruke i Norge? Jo da, det er det, men på et vilkår. Det må framgå av loven. I straffelovens § 12 kan man lese at loven gjelder i Norge, men også i utlandet hvis det gjelder en rekke paragrafer som listes opp. Her står ikke § 186 med - som disse mennene var dømt for.

Høyesteretts dommere mener helt sikkert at det burde være straffbart. Ja, de går langt i å beskrive det i dommen. Men de våker over grunnloven, som sier at ingen kan dømmes uten lov.

Dermed har Justisdepartementet indirekte fått klar beskjed om at loven raskt må endres, hvilket selvfølgelig kommer. I tillegg sier Tollvesenet at de fortsatt kan beslaglegge skimmingutstyr, selv om de som innehar det ikke alltid kan straffes.


Hele dommen kan leses her.

Hvem skal forvalte velferdssamfunnet?

Min hyllest går i dag til de som stiller som fritidspolitikere i kommunene. Når en ny runde nominasjoner nå er i gang så er det bare å ta av seg hatten for at noen vil.

Det ser ut til at det mange plasser er vanskelig å få folk til å stille. I min kommune Stjørdal så ser det ut til at det største partiet, Arbeiderpartiet, ikke har noe lokkende å komme med. Ingen hets mot Joar Håve – det er greit at han stiller, men det pinlige er jo at de ikke har noe bedre å komme med. I Senterpartiet ser det ut til at Johan Arnt Elverum fortsetter som ordførerkandidat, 72 år gammel. Det er bra at vi også har noen rutinerte kommunepolitikere, men jeg tror han fortsetter for at det p.t. ikke finnes noen annen åpenbar ordførerkandidat i Stjørdal Sp.

I Trondheim ser det heller ikke så lyst ut. Høyre sliter med å få en samlende ordførerkandidat og i Ap er det heller ikke noe overflod å velge blant. Og dette er i de to sterkest voksende kommunene i Trøndelag.

Vi behøver absolutt en debatt om rekruttering av kommunepolitikere. Hvorfor skal folk stille til valg, slite ut seg og få kjeft mesteparten av tiden? Eller, hvordan skal man gjøre det meningsfylt for folk å bruke store deler av sin tid på slike oppdrag?

Selv om administrasjonene er dyktige og ordner stadig mer så er det til slutt kommunepolitikerne som bestemmer i de store sakene. De forvalter ikke bare milliarder, men også velferdssamfunnet.

Vi må være åpne for å diskutere alternativ til dagens ordninger. Vil det være riktig å redusere antallet politikere og konsentrere oppdragene til et fåtall heltidspolitikere – eller er det helt feil vei?

Kan man reformere innholdet slik at det blir enda tydeligere hva som er politikers ansvar lokalt, hva som hører til administrasjonen og hva som er rikspolitikernes ansvar?

Burde vi i mindre grad organisere kommunepolitikerne gjennom partier, eller er det bare det som sikrer engasjement?

Hvordan kan vi gjøre det mer morsomt å drive på med politikk?

Uten å konkludere i debatten om kommunesammenslåinger så tror jeg i hvert fall ikke at det er noen løsning på rekrutteringen av politikere. Min erfaring er at det er omvendt. Jo større område, jo flere mennesker, desto vanskeligere er det til få folk til å ta ansvar.

Hva mener du?

Kan guld och diamanter stoppa europeiska protester?

De franska demonstrationerna mot sänkt pensionsålder är antagligen bara början på en serie protester vi kommer att få se. I flera land startar nu en kraftig instramning som vi inte sett maken till.

Förra veckan snackade jag med domare i Storbrittanien som har fått besked om att domstolarna måste räkna med 20-25 procents nedskäringar. Det går inte att genomföra utan att säga upp folk.

The Guardian rapporterar om att 490 000 offentliga jobb nu skall bort i U.K.

Den spanska regeringen har tidigare varslat liknande besparingar, men har nu sagt att de inte behöver genomföras fullt ut.

Men Grekland, Irland, Italien, Portugal och andra är i samam sits som UK.

Det senaste året har Grekland, Spanien, Finland, Estland och Litauen höjt sin moms. En anledning till detta, skriver KPMG i en internationell skatterapport, är att bolagsskatterna har sjunkit dramatiskt i många land. Mellan 2009 och 2010 sjönk den genomsnittliga bolagsskatten i världen från 24,03 till 23,45 procent. Då måste staterna hitta något annat att beskatta. Ihop med momsen är det då fastighetsskatter och miljöskatter man ser på.

När jag var barn klagade farsan alltid på att skatten var för stor. Jag begrep ju inte att någon kunde klaga på för stora skatter. Jag såg för mig skatter av guld och diamanter.

Jag gillar i grunden den skandinaviska välfärdsmodellen. Den måste ständigt utvecklas, men när den gör det visar den sig vara en god bas både för jämlikhet och för stark ekonomi. Ett högt skattetryck är en del av den modellen. Jag tror vi måste leva med det, och ï alla fall i mitt nya hemland Norge, tror jag det vore riktigt att höja den.

Här är den privata förmögenheten och rikdomen stor, mens det fortfarande finns stora brister innanför den kommunala sektorn. Allt kan inte lösas med mera pengar, men i dag är skevfördelningen för stor.

Hata spam

Kan vi inte alla, alla, lova varandra att aldrig köpa något från de som förpestar nätet med Spam?

Min blogg har nu fått plenty kommentarer till olika artiklar om fantastiska produkter som förmodligen är crapp eftersom de tror att de kan sälja dem med hjälp av Spam in blogg.

Det mest välförtjänta pris någonsin?

Vi tror att vi vet otroligt mycket och att utvecklingen har gått fort. Men vi har bara börjat. Läs om det fantastiska material som Andre Geim och Konstantin Novoselov vid University of Manchester har utvecklat och som de nu fått Nobelpriset i fysik för. The Guardian skriver för övrigt att Novoselov är den yngsta nobelpristagaren sedan 1973.

Från grafit ( ja ungefär som i blyertspennor / blyanter / pencils) har de utvecklat materialet Grafen.

Grafen är det tunnaste materialet och samtidigt mycket starkt. Det leder elektricitet lika bra som koppar, men är så tunt att det nästan är helt genomskinligt. Samtidigt är det så tätt att inte ens den minsta gasatomen kan ta sig igenom.

Grafen väntas spela en stor roll i framtiden, inte minst inom elektroniken. Grafentransistorer förväntas till exempel bli mycket snabbare än dagens transistorer, vilket kan ge ännu effektivare datorer. Grafen kan också göra plaster elektriskt ledande samt värmetåliga.

Eftersom grafen både släpper igenom ljus och leder ström lämpar sig materialet till att användas i exempelvis genomskinliga pekskärmar, ljuspaneler och kanske solceller. Materialets hållfasthet kan utnyttjas i nya superstarka material som samtidigt kan bli tunna och elastiska. Satelliter, flygplan och bilar skulle i framtiden kunna byggas med hjälp av de nya materialen.

Jag har tidigare bloggat om hur fånigt jag tycker det är med alla priser och kåringar av Årets ditten och datten. Det mesta av sådant är bullshit, men här snackar vi om ett pris som är poetiskt vackert och ger enorma utvecklingsmöjligheter.

Tänk vad mycket vi ännu inte vet, och som väntar på att bli upptäckt. Hur många material som inte är utvecklade. Så många möjligheter som ligger i geologiskt och biologiskt material. Det är också en väckarklocka på att vi måste rädda det biologiska mångfaldet, om inte annat så för att kunna rädda oss själva. För varje växt som utrotas försvinner en möjlighet att det där finns t.ex. viktiga medicinska egenskaper.

Fakta om grafen har jag snott från Svenska Dagbladet.

Det svenske valget - sett fra Norge

Alle er opptatt av Sverigedemokratene som i valget fikk 5,7 prosent och kom seg inn i Riksdagen. Og det er jo både interessant og skremmende. At et parti, med en ideologi noe sted midt imellom Frp og Djengis Khan, kommer in i Riksdagen er ille. Men jeg skal ikke her utdype min avsky for dem. Mer gi noen tenkbare sammenhengende forklaringer.

1. De fikk faktisk 2,9 prosent ved forrige valg og var derfor ikke så langt unna 4-prosentssperren den gang heller.

2. I Sverige finnes det ikke noe Frp. Fordi som vil lengre til høyre enn Moderatene har Sverigedemokratene vært det eneste alternativet.

3. I Sverige finnes problem som ikke er der i Norge. En sak er at mange føler seg utenfor. Ungdomsarbeidsledigheten i Sverige er høy. 25 prosent, flere enn i EU-området er arbeidsledige, og slik har det vært i flere år. Det finnes folk som sliter økonomisk og sammenlignet med Norge er det absolutt en forskjell.

4. På valgdagen ba de store avisene Expressen og Aftonbladet over hele forsidene folk om å ikke stemme på Sverigedemokratene. Jeg mener (og det er ikke etterpåklokskap for jeg skrev det på twitter på valgdagen) at det var utrolig uintilligent. I et slag prøvde de å gjøre riksdagsvalget til et valg mellom alternativet Sverigedemokratene og Resten. Jeg tror at SD fikk en prosent ekstra på den kampanjen. I følge valundersøkelsen ValgU bestemte seg 30 prosent siste uken. Mange av dem siste dagen.

5. Det fører oss over på problemet at partiene er så like hverandre. De er alle sammen, mer eller mindre, fornuftige i de fleste spørsmål. Vi kan stole på at det ikke går helt åt "¤#&"&%¤#" uansett hvem av dem som styrer. Så kommer det noen som er annerledes. I Reykjavik ble et tullparti ledet av en komiker størst etter forrige valg. De gikk til valg med løfter om gratis håndklær i svømmehallene, isbjørn til dyrehagen. Her ser det ut til at jo bedre partiene blir - jo mindre interessante er de for en stor del av befolkningen. Hva vi skal få gjort med det vet ikke jeg. Men kanskje du?

Dyrt att slita ut sig och betalt för att lata sig...

Det är ju något märkligt att många betalar hutlösa priser för att slita livet ur sig på gym och annat. Samtidig får många av oss bra betalt för att sitta på kontor och lata oss hela dagarna.

Jag menar ju inte att vi sitter och latar oss på kontoren egentligen. Vi står på, har tidsfrister, startar upp och genomför projekt till verksamhetens nytta. Men om man ser det ur ett lite längre perspektiv så har ju alltid kroppsarbete varit någon man prövat att undgå. Det hade inte behövt vara stenåldersmänniskor som hade häpnat över att folk frivilligt gick in och svettades på löpband (tredemölle) eller genom att lyfta skrot upp och ned. Om de fick reda på att folk betalade för det så…..

Och om de sedan följde med in på ett kontor där de såg att folk satt och pratade, knotade försiktig på maskiner med skärm med kaffekoppen framför sig och hörde att det var detta vi fick betalt för så hade det inte blivit mer förståligt.

Det är ju härligt att få röra på sig, men det är ju också ett konstigt samhälle vi lever i. Eller vad tycker du?

En City-supporters bekännelse

Man kan inte byta lag. Har man en gång bestämt sig är man fast. Så ser jag det. Det spelar ingen roll om man märker att ett annat lag mera står för det man gillar, eller som nu att ens lag sprider pengar runt sig som fulla sjömän.

Jag gillar inte att det kommer utländska ägare in med obegränsat av pengar. Jag gillar inte att det skall köpa så många duktiga spelare att de kunde ha ställt upp med två lag i Premier Legaue och att reservlaget antagligen hade klarat sig utmärkt. Jag gillar inte att spelare från den egna akademin kastas ut för att ge plats åt etablerade stjärnor. Jag gillar inte lag som byter tränare en gång per säsong. Men det spelar ingen roll. Man byter helt enkelt inte klubb bara för att de beter sig som svin. Man är fast för den klubb man en gång tillfälligt valde.

Jag skulle tro att jag var cirka sju år när jag började hålla med Manchester City i engelsk fotboll. Om mitt minne stämmer så var det för att jag gillade namnet. Manchester var bekant och för en lantis som mig var kanske City lockande?

Sedan den gång har det i stort sett varit en evig plåga. City har resultatmässigt alltid varit lillebror i Manchester. De har rasat igenom divisionerna, men alltid haft många trogna supporters.

Jag minns artikeln jag läste i The Guardian för ca tio år sedan när City var i den tredje högsta divisionen. Efter att de förlorat mot Stockport eller något annat uselt lag gick en av alla de trogna supportrarna och ställde sig framför lagledarbänken, tog upp sitt säsongskort och rev det i strimlor som han kastade framför dem. Två dagar senare fick han det tillbaka, ihoptejpat med en lapp där det stod: “There’s no reason you shouldn’t suffer as much as we do”.

Jag tror det var 1986 de gjorde tre mål på de sista fem minuterna i en final på Wembley - och förlorade 5-4...

En sådan resa har det varit med Manchester City, ibland hopp, men oftast förtvivlan.

Jag gillar alltså inte sättet de nu beter sig på, men jag kan ju inte sluta heja på dem. Och det är ju lite skönt att de efter alla dessa år också vinner flere matcher än de förlorar. Och de har trots allt några egna produkter som får spela. Joe Hart, Shaun Wright-Phillips, Micah Richards.

Nu siktar jag på en tredjeplats i år. Det har jag aldrig kunnat göra förut.

Vilse i valtester

Även om jag bor i Norge sedan 15 år har jag tänkt att rösta i svenska riksdagsvalet. Det brukar vara enkelt. Jag har varit aktiv i Centerpartiet både i Sverige och Norge.

Men jag är inte helt säker. Centerpartiet gör ett bra jobb på många områden. Andreas Carlgren är en lysande miljöminister och många av sakerna de jobbar med är viktiga. Maud Olofssons försök att förnya arbetslivet har jag stor respekt för. Men mycket av det regeringen gör gillar jag inte. Det handlar bland annat om den skandinaviska välfärdsmodellens grundstenar.

Jag tycker att den egentligen fungerar ganska bra och i alla fall bättre än andra system jag känner till. Inte på varje enkelt område, men samlat. Jag tror att kvalitet i skola och sjukvård går att utveckla i offentliga lösningar. Förut trodde jag att privata skolor skulle ge bättre kvalitet på utbildningen. Det gör den bara för de som går i de skolorna där föräldrar och ekonomiska ressurser ger de förutsättningarna, men inte för eleverna samlat.

Jag gillar tanken på att ungar från alla samhällsklasser och med alla förutsättningar går i de samma offentliga skolorna. Detta var den korta versionen.

På linande sätt tror jag det är bra för samhället att det inte är stora skillnader i vilken sjukvård folk har möjlighet att få etc.

För mig är det inget viktigt mål att sänka skatterna. Jag betalar gärna för att upprätthålla en skandinavisk välfärdsmodell, som stadigt utvecklas. Därför håller jag heller inte med om regeringens skattepolitik.

Det skulle aldrig falla mig in att proklamera att jag skall rösta på alliansen. Det är fortfarande troligt att jag röstar på Centerpartiet, men på Alliansen? Aldrig!

Vad gör en rådvill väljare då? Tar till partitesterna, valkompasserna på nätet, förstås. Nu har jag testat tre; Dagens Nyheters, Svenska Dagbladets och Aftonbladets. Resultatet är att de har pekat ut tre olika partier till mig. Det var inte så himla mycket hjälp. Vad tycker du jag skall göra?

Ola Borten Moe og Israel

Ola Borten Moe er en stortingspolitiker som tenker selv. Det er bra at han ofte tilfører andre perspektiv inn i debatten. Slikt behøver vi mer av.

I Adresseavisen 20.7.2010 har han skrevet en kronikk ”Variasjoner over Midtøsten” der han peker på en meget viktig utfordring, spredningen av kjernevåpen i regionen. (Kronikken er enda ikke tilgjengelig elektronisk) Han peker på at både Iran, Egypt og Saudi-Arabia kan komme til å skaffe seg kjernevåpen og at det vill innebære en betydelig endring av maktbalansen i regionen med stor risiko.

Bra så langt. Men Borten Moe neglisjerer hele årsaken til at land i regionen er ivrige til å skaffe seg kjernevåpen; at de har et naboland som allerede har kjernevåpen – Israel.

Og når noen vil diskutere Israels atomvåpen så vil de ikke delta. Det beste muligheten til å forhindre kjernevåpenspredning i Midt-Østen ville være at Israel avskaffet sine kjernevåpen. Da ville arbeidet mot kjernevåpen / kjernekraft i Iran ville bli forstått av innbyggerne i Midt-Østen.

Ola Borten Moe skriver også om en rundreise i Midt-Østen og den store forskjellen mellom Israel og nabolandene. Landene bar preg av søppel, fattigdom og manglende infrastruktur. Kontrasten mot velferd, orden og den sterke grønnfargen fra veldrevet landbruk i Israel ble stor. Det er forståelig. Men det er vel ikke utenkelig at det har en sammenheng med de gigantiske bistandsmidler som Israel mottar. De har vært den største mottakeren av bistand fra USA. Washington Report on Middle East Affairs beregnet i 2006 bistanden til 108 miljarder dollar siden 1949. Det går å få til noen veier og bevattnede åkrer av det.

Urytmisk værdikt

Solen har gått i streik.
Den mener at det var bedre før, når alle sendte en bønn til den.
Nå krever den 7,5 timers tilbeding om dagen.
Jeg er beredt på en time.
Avstanden er stor, 6,5 time eller 149,6×106 km.
Inn fra siden kommer månen som megler.

Skyene arbeider overtid
De er et hardjobbende arbeidslag, som sliter for null og ingenting.
Nå kommer det enda et velvillig lag og trår til
Jeg ønsker dem vekk.
Det er noe de prøver å dekke for.
Kanskje de mørklegger en krevende konflikt?

Gi utbytte fra streikekassene

Er årets streiker over? Kanskje, og i år var det ganske mange av dem. Noen lange også. Jeg hører ikke til dem som ble mest rammet, men er den egentlig god denne streikeordningen?

Etter hva jeg forstår har ikke lønnsutviklingen over flere år vært spesielt mye høyere hos grupper som har streiket enn hos andre. Det kan gi noe mer til neste år, men på lang sikt tror jeg ikke det gir den effekten.

Men hvorfor blir det streiker? Det er jo opplagbt at dte som regel beror på at det kjempes for høyere lønn. Men jeg tror også det ligger en automatikk i at det med jevne mellomrom blir streik. Automatikken ligger i streikekassene.

Når streikekassene er proppfyllt med penger så må de jo før eller siden brukes. Fellsforbundet hadde 1,7 milliarder i kassa sin. Når det er mye penger der så prøver noen å få en statue, får være i sentrum av oppmerksomheten eller føler muligheten til å utøve makt. Da kan det bare være ekstra lokkende hvis mange blir rammet fordi skolene eller flyplassene må stenge. "Så viktige er vi - så viktig er jeg".

Jeg synes det skulle være et system for å betale tilbake midler til medlemmene fra streikekassene. Når de kommer opp til en viss størrelse så har man registrert inn hvor mye medlemmene har betalt inn og dette återbetales til medlemmene. Alternativt la ILO eller annen internasjonal virksomhet gi støtte til fagforeninger i andre land som ikke har streikekasser og som virkelig har store behov. For eksempel i Kina der rettighetene behøver å styrkes betydelig.
Så lenge vi har dagens system med streikekasser så blir det før eller siden alt for lokkende å bruke dem for de som vid den tid sitter ved makten.

Hva skal vi spise?

Fra før vet vi at storfe ikke er spesielt bra ur klimasynspunkt. De raper og fiser klimaaggressiv metangas. Kylling og svin bidrar til biologisk enfold gjennom at de ikke spiser direkte fra naturen, men kun korn.

Og jevnlig har vi fått rapporter om at utfisking er et problem. Noen ganger har stammene, som med sill, blitt restituert, men mye går feil vei. Nå kommer en av de minst optimistiske rapportene:

Havene tømmes for fisk, rapporterer FN-organet UNEP.

- Dette er ikke noe science-fiction-scenario. Dette kan skje i levetiden til et barn født i dag, advarer Achim Steiner, direktøren i FNs miljøorgan (UNEP), ifølge BBC News.

Det er ikke kystfisket, men industritrålerne, som er problemet. Men bak dem står vi og skal ha stadig rimligere mat. Derfor er vi medskyldige.

Og oppdrett er ikke løsningen - det bidrar - etter hva jeg forstår - til problemet med utfisking.

Svaret på spørsmålet hva vi skal til middag i dag er ikke enkelt. Jeg tror svaret ligger noen stans mellom å være mer bevisst og det å ta bedre vare på maten vi har gjennom å kaste mindre. Hva tror du?

Vannmangel: Verden tørster - Skatval kan bidra

Jo da, det regner en del i Skandinavia. Men 880 millioner mennesker i verden mangler rent drikkevann.
Kan vi gjøre noe med det? Ja, nå starter vi Vanntanken Skatval. Tanken med ”tanken” er at vi i vår bygd skal gjøre noe for en annen bygd. Vi skal samle inn penger for å bygge en brønn i en annen bygd som behøver det mer enn noe annet. Vi vet ennå ikke hvilken bygd det er, men et sted i Afrika, trolig i Mali blir det. Vi skal ikke bygge brønnen med egne hender. Men sammen med bistandsorganisasjonen Care kan vi sørge for at det blir gjort. Planen er å finansiere hele brønnen fra bygda Skatval.
Da vil vi bidra med noe viktig. Samtidig er det hyggelig å gjøre noe viktig i lag med andre. Kjenner jeg Skatvals-bygda rett kommer vi å få det til.
Inspirasjonen kommer fra Vanntanken Hemne. Det har lovet å bistå oss med praktiske ting som hvordan vi kan samle inn og kanalisere midler samt en web-site. Vi kan også bruke deres nettsted: www.vanntanken.no
Mer om vatten:
I årene som kommer, vil akutt vannmangel bli en test på menneskenes evne til å forvalte denne livsviktige fellesressursen. Vannfordeling er i virkeligheten et fundamentalt sikkerhetspolitisk spørsmål, mener Rasmus Hansson, generalsekretær i Verdens Naturfond (WWF) i Aftenposten.

Vannmangel og klimaendringene henger tett sammen. Klimaendringene påvirker vekstsesonger, regn- og tørketid og århundrer med gammel erfaring og kunnskap om natur- og værtegn gjelder ikke lenger. Hansson venter seg voldsomme konsekvenser for svært mange, men frykter likevel at menneskeheten vil tilpasse seg ødeleggelsene, i stedet for å forsøke å stoppe dem.
–Det som skjer ved akutt vannmangel, er at mennesket dør, det samme gjør dyr, avlinger og naturen rundt oss.
FNs klimapanel mener mellom 400 millioner og 1,7 milliarder mennesker vil mangle vann innen 20 år.


FN advarer nå mot global vannmangel, noe de mener skyldes en kombinasjon av “befolkningsvekst, høyere levestandard, forurensning, økt kjøttforbruk og produksjon av biodrivstoff”. Innen år 2030 allerede kan 47 prosent av verdens befolkning leve i områder med vannmangel.

Se video her:

Fakta om vannmangel i verden
· Omtrent en tredjedel av verdens befolkning bor i land med vannmangel
· 1.1 milliarder mennesker, eller en sjettedel av jordens beboere, har ikke tilgang til rent vann i det hele tatt.
· 42 000 mennesker dør hver uke av sykdommer forbundet med dårlig vannkvalitet og mangel på grunnleggende sanitære forhold
· 980 millioner barn mangler fortsatt rent vann og toaletter
· Bedrede forhold er nødvendig både for å minske personlige lidelser og for å oppnå bærekraftig utvikling
· Hvert år trengs det 1250 milliarder kroner for å møte de fattige landenes behov for vannforsyning, rensing og irrigasjon. Dette er over dobbelt så mye som investeres i dag
(Kilde: FN-sambandet)

Her kan du lytte til Malis store sanger, Salif Keita:

Pinlig om Erna Solberg i Adressa

I dag var det noe som lignet på en partiannonse på kommentarplass i Adresseavisen. Og en av de merkligste piruetter jeg har sett.

En reklamavisprodusent ved navn Petter Stocke-Nicolaisen har skrevet om hvorfor Erna Solberg er en vinner og hvorfor hun kommer til å bli statsminister. "Erna har lært seg å snakke. Hun skyter verbalt fra hoften, treffer velgerne i hjertet – og de faller for henne." Se artikkel.

Den så kalte kronikken var nermest utformet som en annonse i sitt innhold. En annonse for Høyre og Erna Solberg. Jeg ble litt overrasket over at Adressa i 2010 på kommentarplass tok inn den type stoff på kommentarplass.

Derfor googlet jeg opp skribenten og fant fort ut han var en tidligere Unge Høyre-leder fra Oslo. Men nå starter det morsomme. De ganger han er blitt lagt merke til er det fordi han har gått beinhardt ut mot Erna Solberg.

For mindre enn et år siden skrev han:

27.3.09 i Dagens næringsliv: "Svakt politisk lederskap karakteriseres først og fremst av at intet nytt skjer. Skal man gjøre noe nytt, må man nemlig ta sjansen på ikke å lykkes:. Det kunne ikke Jan Petersen, og det kan ikke Solberg" Videre: "Jeg har ikke noe personlig imot Erna Solberg. Men hun eier ikke karisma, hun fremstår som en kommunegrå byråkrat, som er god til å holde orden - men som ikke får saker på dagsordenen. "

Videre: Kast Erna Solberg, råd: «Velg Kristin Clemet til ny leder på vårens landsmøte».

"Høyre-bølgen er blitt et mageplask. Erna må gå."

23.7.09 i Dagens Næringsliv, om hvorfor Kristin Clemet og ikke Erna Solberg må være statsministerkandidat for Høyre: "Den eneste i Høyre som kan detronisere Jens Stoltenberg og Siv Jensen i debatt."

Jeg har ikke sterke meninger om Erna Solberg. Hun er nok en grei Høyre-dame. Men jeg har meninger om debattanter som gjør piruetter- Hvis man ikke klarer å stå for hva man har sagt så bør man holde kjeft.

På tide at spekulantene også får betale

Når bankene går bra går det utbytte til eierne. Men når finanskrisen kom var staten nødt til å garantere for dem. Er det på tide å betale tilbake for den subsidieringen og andre kostnader?

Det er mange gode grunner til at statene gikk inn og garanterte for bankenes virksomhet i forbindelse med finanskrisen. Hvis sparene er redt for å miste sine penger blir fullstendig kaotisk - grunnlaget for lån til næringsliv og boliger forsvinner.

De fleste land håndterte krisen fornuftig - etter hva jeg forstår. Men det er blitt brukt vanvittige beløp for å bøte på finanskrisens effekter. Det får alle andre satsinger, på bistand, på næringslivsutvikling og innovasjon, på miljø- og energiteknologi til å bli småpenger. Mer om beløpene her under for de som liker tall.

Er det ikke rett og rimlig at spekulasjon nå betaler tilbake? Er det ikke bedre å skattlegge spekulasjon enn arbeide? Det mener mange, inklusive meg. Ingen kan påstå at det blir enkelt. En skatt på valutatransaksjoner vil bare slå på spekulasjon - ikke på varehandel og turisme. De utgjør bare promille av all valutahandel.

EU ber Det internasjonale pengefondet (IMF) utrede muligheten for å innføre en global skatt på finanstrans-aksjoner såkalt Tobin-skatt for å begrense muligheten for en ny finanskrise.

Les om økonomen Tobin her.

Premierminister Gordon Brown er en av de som nå ivrer for en slik skatt som mest Attac har vært opptatt av.

Massor av tall for deg som liker det.

5410 milliarder kroner bare i USA
Den endelige versjonen av krisepakken er på 798 milliarder dollar, og innebærer skattelette, samt andre tiltak som skal redde den skakkjørte økonomien. Det utgjør 5410 milliarder norske kroner i dagens kurs.

Tiltakspakker i Norge
Den 7. oktober 2008 la regjeringen frem sitt budsjettforslaget for 2009. Dette var et ekspansivt budsjett med en økning i det strukturelle, oljekorrigerte underskuddet på om lag 14 milliarder kroner fra 2008 til 2009.[1]
Den 24. oktober 2008 vedtok Stortinget, basert på forslag fra regjeringen, en tiltakspakke der bankene fikk anledning til å bytte obligasjoner med fortrinnsrett (OMF) - i realiteten obligasjoner basert på boliglån med maksimalt 60 prosent lån - mot statsobligasjoner. Ordningen hadde en ramme på 350 milliarder kroner og skulle sikre kredittilførsel til bankene.
Den 23. november 2008 foreslo regjeringen å utvide den alminnelige garantiordningen i Garanti-instituttet for eksportkreditt (GIEK) med inntil 50 milliarder, til 110 milliarder kroner. Hensikten var å sikre eksportbedrifter kontrakter og øke investeringene i Norge.
Den 26. januar 2009 foreslo regjeringen nye finanspolitiske tiltak for 20 milliarder kroner. Av dette var nesten 17 milliarder kroner nye tiltak på budsjettets utgiftsside og drøyt 3 milliarder kroner målrettede skatteletter for næringslivet. Mange av utgiftstiltakene var rettet mot å øke vedlikeholdsarbeidet i offentlige bygg.
Den 8. februar 2009 foreslo regjeringen å etablere to nye fond med en samlet kapital på 100 milliarder kroner - Statens finansfond og Statens obligasjonsfond. Finansfondet skulle støtte kapitalstrukturen i bankene, mens obligasjonsfondet skulle støtte markedet for selskapsobligasjoner.

Den 15. mai 2009 presenterte regjeringen det reviderte nasjonalbudsjettet. For å dempe oppgangen i ledigheten økte bruken av oljepenger i økonomien med ytterligere 9,5 milliarder kroner, i forhold til tiltakspakken fra januar

Vackra eller pene språk (och några avarter)

Vilket språk är vackrast? Som barn tyckte jag det var franska, så gled jag över på spanska och nu tycker jag italienska.

Jeg har blivit överraskad över att många norrmän (speciellt kvinnor) säger att svenska är det vackraste språk de vet. Jag tänker mer på hur den svenska kocken i Muppet show lät. Men det är ju kul att någon gillar detta språk. Och många i Sverige säger att de blir glada av att höra folk prata norska. Det är ju inte så illa det heller.

Men ingenting är fullkomligt. Några saker irriterar mig. En sak är att vi i svenska språket skall byta namn på en massa länder och platser i världen. På norska behåller man, stort sett, orginalnamnet. Det finns ingen anledning att säga Spanien, Venedig, Lissabon, Florence, Grekland, Brasilien när det heter Spania, Venezia, Lisboa, Firenze, Hellas och Brasil både i orginalspråk och till exempel norskan.

En motsvarande norsk märklig och dålig vana är att döpa om figurer i böcker och filmer. Här förstår jag heller inte poängen. Varför kan Harry Potter-figurerna inte få rektor Dumbledoor och Snape styra på Hogwart, men istället nedvärdigas med att dra på namnen Humlesnurr och Slur på Galtwort? Blir det bättre av det? Nix. Eller vad är meningen med att byta namn på Astrid Lindgrens Madicken till…. Marikken? Wow!

Svenska är överlägsen norskan när det gäller att hitta bra slang-ord. Men norskan har å andra sidan oändliga mängder dialektord.

Några favoritord jag har på norska och svenska är
Nydelig
Dugnad
Lagom (Som ju kommer från att dryckeshornet skulle sändas runt och att alla skulle ta så att det räckte laget om)
Imbelupet (Synd att det bara används i sången)
Och en himla massa andra ord som jag inte kommer på just nu. Vilka är dina favoritord i svenska och norskan?

Efter att ha flyttat från Sverige för snart 15 år sedan är jag numera osäker på vad som är svenska och vad som är norska. Du har säkert redan upptäckt att det har smugit sig in några norska formuleringar i denna text. I så fall är det omedvetet. Eftersom jag alltid har jobbat med texter kunde man tro att jag nu skulle vara tvåspråklig, men när du blandar i hop språkena så ligger det istället nära till hands att säga att man är nollspråklig.

Man lär sig i alla fall att saker kan heta olika och ändå vara rätt. Det trodde jag aldrig när vi som barn skrattade åt att Kalle Anka hette Donald Duck i Norge och Anders And i Danmark. De är inte kloka tänkte vi….

Jordan / Jordanien

"Den som ikke har ligget i et telt om natten og hørt kamelen grumse - den har ikke levd". Det arabiske utsagnet fikk jeg fra en god venn for mange år siden. Det fastnet og det jeg akkurat nå angrer på er at jeg i forrige uke ikke benyttet muligheten.

Jeg og Eli var i Jordan og vi var i en helt fantastisk ørken der det fanns både kameler og mulighet til å sove i et telt. Ørknen var Wadi Rum som kombinerer klassiske sanddyner med flotte klippberg og halvørken der kameler og gjeter beitet. At vi bommet overnattingen kan delvis kompenseres av at vi satt og såg solen går ned og når mørkret kom så fikk vi i lag med en argentinere og en fransos et godt beduinmåltid.

Før den tid hadde vi en guide, Mosa, som kjørt oss rundt i jeep (ganske store avstander) og forklart det meste vi ville vite. Han er beduin og hadde valgt bort et mer moderne liv for å bo naturnært. Etter å ha vært i Wadi Rum kan jeg bedre forstå ham. Det var klassiskt vakkert, men også en helt spesiell stemning.

Ett annet heftig sted vi besøkte var Petra. Det står på Unescos verdensarvsliste og regnes nåmer som et av de syv underverk. Jordan har lagt opp turismen slik at jobb og inntekter går til de lokale beduinene.

I det hele tatt ser det ut som at det halvdemokratiske Jordan har hatt gode ledere. Det er, etter hva jeg kan forstå, relativt små forskjeller i velferd. Jordan har klart å balansere og samarbeide med alle sine naboland som Israel, Syria, Irak og Saudi Arabia.

De har jo også tatt imot mengder av flyktinger fra alle naboland (60 prosent av befolkningen er palestinere) på tross av at de er et litet og fattig land.

Vi bodde i Aqaba, der hele Jordans kyst på 28 kilometer ligger. Bra klima, hyggelige folk, god mat. Jeg merker at jeg ligner på en turistbrosjyre. Så det er vel best å legge til at det nok ikke var verdens håll-i-gang-sted.

Men du kan få inntrykk for alle sanser. Som å sitte på et utekafé med plenty av folk (nesten bare menn) som spiller backgammon, kort, snakker høyt, arabisk musikk på høytalere, tyrkisk kaffe i munnen, og den herlige lukten av Nargileh (vannpipe)i nesen.

Jordans store eksportartikler er som kjent basketspillere og tannbørster. Nei faktisk ikke, de har ikke mange naturressurser. Fosfater, litt gass, men turismen er faktisk ganske viktig. Til det siste kan du bidra. For hvis du ikke har forstått det enn så kan jeg si at Jordan anbefales.

Lönsam svininfluensa

Det var ju en våldsam hysteri runt svininfluensan i en symbios mellan myndigheter, media och experter som fick sina 15 minuter av berömdhet. Se min blogg från april 2009.

Polen var det enda land i Europa som inte köpte in vaccin. De har inte fler dödsfall än andra land, rapporterar danska Politiken.

Flera lokalradiokanaler rapporterar om hur många miljoner det har kostat de olika landsting att bli med. 20 miljoner här, 20 miljoner där. Det blir det fort pengar av. Som kunde användas på bättre sjukvård.

Vart tog pengarna vägen?

Glaxo Smith Kline drar in över en miljard euro på sitt vaccin i år och lika mycket nästa år. Marginalerna kan inte vara dåliga eftersom det är säljarens marknad, säger Nordeas analytiker Sami Sarkamies. Det rapporterade Hufvudstadsbladet redan i desember.

Lär vi något av detta?

De viktigste nyhetene kommer som notiser

Jeg har en teori om at de viktigste nyhetene kommer i notisform - et sted mellom familienytt og nedprioriterte utenriksnyheter.

Nylig skjedde det igjen. Jeg fant en bitteliten notis i avisen. "Oljeproduksjonen på norsk sokkel er nesten halvert siden 2002. Nå ber det statlige selskapet Petoro om hurtig omstilling i bransjen".

Hva er dette? Er oljeproduksjonen nesten halvert på syv-åtte år?

På nett fant jeg en eneste avis, Teknisk ukeblad, som hadde tatt inn artikkelen i litt lengre form:

Det ser altså ut til å være riktig. SSB:s tall er slik: Oljeproduksjonen har synkit ti strake år. Er det ikke dette som utgjører den store forskjellen mellom norsk økonomi og resten av verden? Kunne man tenke seg en viss politisk debatt om dette fenomen? Burde ikke bloggere og TV-debattanter stå i kø for å lufte hva dette vil føre med seg?

Åpenbart ikke.

Nå skal det sies at gassproduksjonen vokser veldig i samme periode. Men likevel - vi snakker om O L J E N.

Det er litt typisk at de virkelig store nyhetene kommer i denne form. Jeg husker andre. Bittesmå notiser om at kvaliteten på sædesceller har gått ned dramatisk. Notiser om forskere som har sagt at golfstrømmen kan stanse. Hallo! Vi snakker dramatiske nyheter.

Jeg har i det hele tatt ikke sett noen notis om den fantastiske nyheten at utslippen av det superfarlige miljøgiftet dioksin i luft er redusert til en tredjedel de siste 13 årene.

Jeg er klar over at det selvfølgelig ikke kan måle seg med nyheter som hvem som skal få det første hoppet i den nye Holmenkollenbakken, om krompen skal være med i utvalg eller ikke, de siste klesnyheter fra Melodi Grand Prix eller hva Petter Northug forteller om seg selv eller hvordan Gunde Svan kommenterer det.

Men likevel. Kanskje en halv side neste gang?

Obama går fel vei

Det rapporterers at president Barack Obama vil bruke over 300 milliarder kroner på atomkraft. Dette for å få republikanerne støtte til hans klimalov i Kongressen.

Hvorfor skal kjernekraften alltid få subsidier? Det finnes et godt svar på det. Uten subsidier ville aldri kjernekraften være lønnsom.

Problemet er at disse pengene skulle kunne brukes til a) å redusere energiforbruket og b) produsere alternative energikilder. Og ikke nok med det. Når de subsidierer kjernekraften vil de også bidra til å konkurrere ut tiltak for energieffektivisering og alternativ energiproduksjon. Bad, bad, bad.

Noen som bruker få amerikaner til å tenke til er terrortrussel. Er det noen som ser bedre objekt for terrorvirksomhet en atomkraftverk? Med den amerikanske fanatiske redselen for terror - som har etablert køer av sikkerhetsvakter over hele verden - burde atomkraften avvikles raskt.

En annen viktig subsidiering av kjernekraften gjelder at flere land begrenser skadestandsansvaret for eierne. Alt annet skal forsikres, men ettersom en atomkraftsulykke kan få så katastrofale følger så skal den liksom unntas. Les mer om dette i et tidligere blogginnlegg.

Men fra Sverige rapporteres i dag at "Det ekonomiska ansvaret för kärnkraftsägare vid en olycka fyrfaldigas från dagens tre miljarder kronor till tolv miljarder, föreslår regeringen i en lagrådsremiss.". Dette i følge Dagens Nyheter. Bak står miljøminister Andreas Carlgren. Bravo!

Minimalistiskt om Muhammed-teckningar

I Norge har debatten om Muhammed-teckningarna fått fart igen efter att tidningen Dagbladet i et dödsryck tydligen har publicerat sådana. Här kommer min minimalistiska syn på saken. Men vad menar du?
1. Det är löjligt att trycka teckningar med målet att provocera / kränka. Vi snackar dagisnivå.

2. Det är ännu löjligare att protestera mot att de gör det. Rätten att göra det har de självklart.

3. Varför skall religiösa extremister, som tror på helvete och liknande ting, straffa de som gör "onda ting"? Enligt de flesta religioner kommer de ju att få sitt straff - efter döden.

Vad tycker du?

Glad att vi inte har euro

Om jag har förstått det rätt så ær ordet Euro snarlikt urin på grekiska. Just nu är det nog en del greker som tänker så om sin valuta.

Det är ingen tvekan om att de grekiska statsfinanserna är usla och att de långt tidigare borde ha stramat inn. Problemena de har är till största delen självförvållade. Men när länder hamnar i svåra situationer så antar jag att ett stort gemensamt valutaområde är piss.

Jag är ingen ekonom så jag vill gärna att någon rättar mig om jag har fell. Men jag antar att om de inte hade haft en gemensam valuta så hade den grekiska valutan sjunkit i värde. De hade fått flera effekter. En är att utlandsskulden hade blivit ännu större i den egna valutan. En annan att utländska varor blir dyrare. Men viktigare är antagligen att konkurrenskraften till den grekiska ekonomin hade förbättras i takt med valutaändringen.

Det är naturliga valutaändringar som vill vara till hjälp i situationer som den grekerna och andra har. De starkare ekonomiernas valutor vill stiga motsvarande i värde. Det hade Grekland behövt nu.

Ett nytt borgerligt argument för en svensk EMU-anslutning är solidaritet med länder i valutaunionen som har det svårt. Men tvärtom skulle vår starkare valuta göra länder som nu är illa ute en riktig björntjänst, skriver nationalekonomen Stefan de Vylder.

EU-landen skall hjälpa Grekland rapporteras det i dag från EU.

Men efter vad jag förstår är det mest krav till vad de måste göra som paketet innehåller. Länder som Tyskland och Frankrike är naturligtvis livrädda för vad som kan hända med euron.

Jag tror att skillnaderna i EU-ländernas ekonomi är för stor för att de skall ha gemensam valuta. Och jag är själaglad just nu för att Sverige inte har euro.

Vi behøver melkebønder

Jeg har aldri blogget om landbruk tidligere, men en gang må være den første. Grunnen er en bekymring for en utvikling jeg ikke liker. SSB forteller at antallet melkeprodusenter har gått ned med syv prosent på bare et år. Det er drastisk. I dag viser landbruksdirektør Kirsten I. Værdal til en ny undersøkelse om krisen hos melkebønder. Trønder-Avisa skriver om saken.

Problemene står i kø:
- Store investeringsbehov men ingen økonomisk evne til investeringer.
- Timelønnen er på 80 kroner
- Antall melkebruk har siden 1970 gått fra 6 000 til 1 000.

Den nedgangen i antall bruk har sikkert vært nødvendig. Men nå begynner en å nærme seg smertegrensen.

En tid trodde man at løsningen var samdrift der flere bønder gikk i lag for å få større enheter og samtidig litt regulert arbeidstid. Det har ikke slått vel ut.

Kvar står en igjen med det vi kan kalle livstilsbønder. Mennesker som har bestemt seg for å leve av jordbruket, men som ikke teller timer. Folk som går opp tidlig på morgenen uansett om det er hverdag eller søndag. Mennesker som vet at selv om de er på fest til tre på natten så skal de opp klokka seks eller syv for å melke.

Det er flott, men det blir færre av dem. Jeg har kamrater som lever slik og som trives godt med det. Bra. Men jeg tror det blir vanskeligere å rekruttere nye bønder til en slik livsstil. Tar jeg feil? Jeg håper det.

For vi behøver melkebøndene. Vi behøver deres produkter. Næringsmiddel er ikke det som egner seg best for lange transporter og frihandel over grensene. Kvantitene er store og utslippene fra transporten blir deretter.

Vi behøver disse melkebøndene for å ta vare på kulturlandskapet. Det pene Skatval, Inderøy eller Byneset blir ikke det samme uten det grønne landskapet som er et resultat av blant annet melkebøndene.

Mange områder av landet behøver rett og slett heltidsbønder for å kunne være befolket. For at det skal finnes grunnlag for skole, butikk og idrettslag.

Er vi beredt på å betale for det? Jeg mener at maten må få koste mer. I dag bruker vi kun 11 prosent av vårt budsjett på mat. SSB skriver at:

Norske husholdninger bruker en stadig mindre del av budsjettet på mat. En gjennomsnittshusholdning bruker i dag bare 11 prosent av budsjettet til mat, sammenliknet med 40 prosent i 1958. Samtidig spiser og drikker vi mer på restaurant i dag enn i 1958. Bolig og transport utgjorde henholdsvis om lag 14 og 7 prosent av budsjettet vårt i 1958. Til sammenligning bruker vi i dag rundt 31 og 17 prosent av budsjettet til bolig og transport.

Det gjelder ikke bare at vi må tåle høyere matpriser - ikke minst på melkprodukter. Vi må sannsynligvis også være beredt til å betale mer over skattseddelen. Jeg mener i hvert fall at det er verdt det.

Du savner ikke kua før båset er tomt, heter det. Snart er det tomt.

Ett år sedan jag köpte kläder

För exakt ett år sedan satt vi några stycken och snackade på jobbet om hur vi egentligen har alt vi behöver. Men ändå fortsätter vi köpa saker vi inte behöver. Kläder till exempel, sa någon, har vi ju mycket mer av än vi klarar att använda. Fyra av oss bestämde oss för att inte köpa kläder på ett år. Huvudmotivet var miljöskälen. Det blev en liten snackis på jobbet, vilket var bra för det har satt mer press på oss att hålla löftet.

Nu har det gått ett år, och hur har det gått? Jo, ganska bra. En av de fyra sprack på en resa, efter ca två månader. En annan sprack efter 361 dagar. Kanske var det ett utslag av självbestämmanderätt? Kanske tyckte han att han hade klarat det? Kanske var det inte så viktig för honom? Jag begriper egentligen inte varför man spricker fyra dagar innan man är i mål och fick ingen god förklaring.

Men vi är två som har fixat det. Och min kära kollega har gjort det på ett strålande vis. Inte bara för att hon är en välklädd kvinna – och kanske normalt har större inntresse för det än en slusk som mig. Hon har dessutom fått med sig två andra som nu skall starta samma grej. Bra va?

Här är några tips om du funderar på det samma:
1. Det är skojigare om man är flera som gör det till en grej.
2. Bestäm vad ni tycker räknas som kläder. Vi hade en diskussion och kom fram till att skor, vantar, sockar är kläder. Det är också underkläder, men i nödfall får man köpa mindre fancy varianter.
3. Bestäm vad som ingår i köpa. Second hand menade vi var att köpa. Det var heller inte tillåtet att låta andra köpa till oss. Men om någon som inte visste att vi hade detta löfte gav oss ett klädplagg så kunde vi ta emot det.


Det har inte varit någon stor uppoffring detta. Några saker var minus:
· Jag har i vanlig ordning tappat mina handskar och har nu gått med min dotters gamla vantar som är alldeles för små för mig.
· Strumporna börjar ta slut.
· Några plagg har gått sönder – eller försvunnit i löpet av året. De har jag saknat. Varför skulle jag gå över ett fårstängsel med mina favoritjeans, och riva sönder dem? Nu har jag gått utan riktiga jeans i nästan ett halvt år.

Andra saker har varit fördelar.
· Du sparar tid när du vet att du inte en gång skall gå innom klädaffärer.
· Min kollega upptäckte att resor blev himla mycket trevligare när man hela tiden kan göra saker i hop istället för att gå på shopping.
· Du hittar gamla kläder du av någon anledning har slutat använda. Favoriten är min farfars eller farbrors tunga svarta vinterrock. Härlig i vinterkölden och stilig enligt sonen.
· Du sparar pengar och miljö.
· Det blir en kul grej att hålla löftet.
· Det smittar och påverkar din generella inställning till förbrukande och konsumerande.

I eftermiddag har jag varit ute och handlat. För att det var en del saker jag behövde.

Vill du ha lite extra inspiration? Här kommer Per Lagerkvist:

En gång skall du vara en av dem som levat för länge sen.
Jorden skall minnas dig så som den minns gräset och skogarna,
det multnade lövet.
Så som myllan minns vindarna.
Din frid skall vara oändlig så som havet.

Goda råd är gratis

Vi satt vid en släktmiddag med folk från 14 till 85 år och började diskutera goda livsråd. Så skulle vi pröva att samla två var från alla de ca 15 som satt där. Kriteriet var att de kunde vara mindre viktiga, men alla råd skulle vara seriösa.Men vi blev naturligtvis aldrig färdiga. Här kommer ändå några av de livsråd som man valde att dela med sig.

1. Man klarar mer än vad man tror, bara man väljer att göra sådan man tycker är roligt.

2. När det gäller tvättning av olikfärgade kläder, var försiktig. Var speciellt försiktig med blåa och röda kläder och tro aldrig att ett plagg har slutat färga av sig. Om du är osäker, chansa inte.

3. Om man har ont i gommen vid förkylning så skall man smörja in gommen med tandkräm.

4. Utnyttja din styrka och träna på dina svaga sidor.

5. Ljuvligt färskt bröd till frukosten får du om du gör degen på kvällen och formar till brödbullar direkt. Låt jäsa svalt hela natten, helst färdiga direkt på plåten. Sätt inn dem direkt i kall ugn och slå på 250 grader. Ta ut när de har fått rätt färg.

6. Försök hela tiden göra så lite skada som möjligt på världen och människorna runt omkring dig!

7. Fällhugg med motorsåg! Kvista stammen till midjehöjd. Såga ett skär vågrätt in i stammen nära markytan. Skäret skall gå in ca 1/5 av trädets diameter. Såga sedan ett skär snett uppifrån (ca 2-3 dm upp), på samma stamsida så att det möter det vågräta skärets slut. Vinkeln på skäret bör ligga på ca 70 grader.
Sedan är det bara att såga ner trädet. Såga vågrätt från motstående stamsida mot det första skäret. Når sågen kommit så långt in i stammen att du får plats med en kil eller ett brytjärn bakom sätter du in detta. Såga sedan till någon centimeter är kvar mellan de båda vågräta skären och putt eller bryt ner trädet.

8. Om du nödvändigtvis måste peta näsan så snyt dig direkt efteråt så får du kanske ut ovälkomna baciller / virus.

Har du några livsråd att dela med dig av? Kom ihåg kriterierna om en viss seriösitet.

Bedre klima gjennom riktige matvalg

Kanskje har du satt opp ett nyttårsløfte om å redusere ditt bidrag til drivhuseffekten? Uansett så er det jo noe vi alle bør tenke på. The Guardian har laget en oversikt over hvordan du gjennom dine matvaner kan redusere bruken av CO2. Ikke alt er like relevant for oss som ikke bruker gassovner etc. Men noen tips går det ta med seg:

- Mindre kjøtt - mere grønnsaker.

- Mikro bruker mindre energi enn enn stekeovn.

- Fryst mat er relativt energieffektivt.

- Kylling er bedre enn biff.

Det siste er sant. Men her mener jeg det må være lov til å ha mer enn en tanke i hodet.

Kylling og gris lever av kornproduksjon, mens storfe og aller mest lamm lever av grass som holder engsmarker åpne og reduserer igjengroingen av skog og utmark. Det er utrolig viktig for biologisk mangfold. Det er ikke mange planter og dyr i en kornåker, mens det er av hav av dem på engsmark.

Men det aller viktigste vi kan gjøre for å redusere CO2-utslippene fra vår mat er å kaste mindre av den.

Der finnes det masser å spare. Det gjelder bare å bruke fantasin på å sette ihop en meny utfra hva vi har i våre skap.