Vem behøver mer klær?

I kantinen på jobben i dag snakket vi om konsum-karusellen. Hvor mye mer av alt vi forbruker i dag og at det kreves et par kloder for å forsyne oss og et par til for å ta hand om avfallet.

Så kom eksemplet klær opp. Er det noen av oss som egentlig behøver å kjøpe noen mer klær i 2009? Selvsagt ikke. Vi har alle absolutt nok av klær i våre garderober. Her er en artikkel om en dame som hadde gjort akkurat dette i 2008.

Hjemme sjekket jeg på nettet og fant en del fakta om klær og miljøpåvirkning. Svenska Naturskyddsföreningen skriver på sin hjemmeside følgende:

Textilfakta
· Mer än 100 miljoner familjer arbetar direkt med bomullsodling.
· Till ett kilo färdigt tyg används ett kilo kemikalier, bara i textilfabriken.
· Det krävs 350 liter vatten till att bereda ett kilo tyg från textilfiber.
· 85 procent av Aralsjöns yta är borta på grund av konstbevattning.
· I Sverige köper vi 24 kg textil per person och år. Det är lika mycket som får rum i sex tvättmaskiner. 1994 var det 15 kg.
· 2005 handlade svenskarna kläder för 56 miljarder kronor, det är cirka 6 200 kr per person.
· 2006 ökade vår konsumtion av såväl hemtextil som kläder med drygt 8 procent från 2005.
· Många av butikskedjorna har gått från att ha säsongvaror till att ha nya varor varje dag i butiken.
· 94 procent av alla kvinnor i åldern 16-24 år handlar nya kläder minst en gång per månad. Var femte köper nya kläder varje vecka. Vi handlar kläder nästan som plockgodis.
· 2006 importerades 309 535 ton textil till Sverige från omvärlden. Av det som importerades kom 147 316 ton från EU.

Naturskyddsföreningen har på nytt hittat miljögifter vid ett test av 20 vanliga t-tröjor. Trycket i de undersökta tröjorna släpper ifrån sig cancerframkallande och hormonstörande ämnen som samlas i dammet hemma. Bästa sättet att slippa gifterna är att köpa miljömärkt eller att undvika tröjor med plastigt tryck.

De skriver også:
Mer än 120 miljoner människor är beroende av bomullsproduktion och textilindustri för sin försörjning. Deras arbets- och livsmiljö kan förändras om vi ställer krav på hur våra textilier och kläder produceras.
Allt snabbare trender i inredning och mode bidrar till att konsumtionen av billiga textilier ökar varje år. Men det är någon annan än köparen som betalar det egentliga priset för billiga handdukar, gardiner och t-shirts. Den indiska bonden vars mark blivit obrukbar efter orenade utsläpp från färgeriet, bomullsodlaren som fastnat i skuldfällan efter att ha köpt dyra kemiska bekämpningsmedel.
Jordens befolkning förbrukar i genomsnitt nio kilo textilier per person och år. Men som all annan konsumtion är den ojämnt fördelad i världen. I Sverige förbrukar vi idag 24 kilo per person och år, i USA betydligt mer, i Afrika och Asien mindre.

Kan vi droppe kleskjøpene i 2009? Yes we can!