torsdag 29. april 2010

Vannmangel: Verden tørster - Skatval kan bidra

Jo da, det regner en del i Skandinavia. Men 880 millioner mennesker i verden mangler rent drikkevann.
Kan vi gjøre noe med det? Ja, nå starter vi Vanntanken Skatval. Tanken med ”tanken” er at vi i vår bygd skal gjøre noe for en annen bygd. Vi skal samle inn penger for å bygge en brønn i en annen bygd som behøver det mer enn noe annet. Vi vet ennå ikke hvilken bygd det er, men et sted i Afrika, trolig i Mali blir det. Vi skal ikke bygge brønnen med egne hender. Men sammen med bistandsorganisasjonen Care kan vi sørge for at det blir gjort. Planen er å finansiere hele brønnen fra bygda Skatval.
Da vil vi bidra med noe viktig. Samtidig er det hyggelig å gjøre noe viktig i lag med andre. Kjenner jeg Skatvals-bygda rett kommer vi å få det til.
Inspirasjonen kommer fra Vanntanken Hemne. Det har lovet å bistå oss med praktiske ting som hvordan vi kan samle inn og kanalisere midler samt en web-site. Vi kan også bruke deres nettsted: www.vanntanken.no
Mer om vatten:
I årene som kommer, vil akutt vannmangel bli en test på menneskenes evne til å forvalte denne livsviktige fellesressursen. Vannfordeling er i virkeligheten et fundamentalt sikkerhetspolitisk spørsmål, mener Rasmus Hansson, generalsekretær i Verdens Naturfond (WWF) i Aftenposten.

Vannmangel og klimaendringene henger tett sammen. Klimaendringene påvirker vekstsesonger, regn- og tørketid og århundrer med gammel erfaring og kunnskap om natur- og værtegn gjelder ikke lenger. Hansson venter seg voldsomme konsekvenser for svært mange, men frykter likevel at menneskeheten vil tilpasse seg ødeleggelsene, i stedet for å forsøke å stoppe dem.
–Det som skjer ved akutt vannmangel, er at mennesket dør, det samme gjør dyr, avlinger og naturen rundt oss.
FNs klimapanel mener mellom 400 millioner og 1,7 milliarder mennesker vil mangle vann innen 20 år.


FN advarer nå mot global vannmangel, noe de mener skyldes en kombinasjon av “befolkningsvekst, høyere levestandard, forurensning, økt kjøttforbruk og produksjon av biodrivstoff”. Innen år 2030 allerede kan 47 prosent av verdens befolkning leve i områder med vannmangel.

Se video her:

Fakta om vannmangel i verden
· Omtrent en tredjedel av verdens befolkning bor i land med vannmangel
· 1.1 milliarder mennesker, eller en sjettedel av jordens beboere, har ikke tilgang til rent vann i det hele tatt.
· 42 000 mennesker dør hver uke av sykdommer forbundet med dårlig vannkvalitet og mangel på grunnleggende sanitære forhold
· 980 millioner barn mangler fortsatt rent vann og toaletter
· Bedrede forhold er nødvendig både for å minske personlige lidelser og for å oppnå bærekraftig utvikling
· Hvert år trengs det 1250 milliarder kroner for å møte de fattige landenes behov for vannforsyning, rensing og irrigasjon. Dette er over dobbelt så mye som investeres i dag
(Kilde: FN-sambandet)

Her kan du lytte til Malis store sanger, Salif Keita:

torsdag 15. april 2010

Pinlig om Erna Solberg i Adressa

I dag var det noe som lignet på en partiannonse på kommentarplass i Adresseavisen. Og en av de merkligste piruetter jeg har sett.

En reklamavisprodusent ved navn Petter Stocke-Nicolaisen har skrevet om hvorfor Erna Solberg er en vinner og hvorfor hun kommer til å bli statsminister. "Erna har lært seg å snakke. Hun skyter verbalt fra hoften, treffer velgerne i hjertet – og de faller for henne." Se artikkel.

Den så kalte kronikken var nermest utformet som en annonse i sitt innhold. En annonse for Høyre og Erna Solberg. Jeg ble litt overrasket over at Adressa i 2010 på kommentarplass tok inn den type stoff på kommentarplass.

Derfor googlet jeg opp skribenten og fant fort ut han var en tidligere Unge Høyre-leder fra Oslo. Men nå starter det morsomme. De ganger han er blitt lagt merke til er det fordi han har gått beinhardt ut mot Erna Solberg.

For mindre enn et år siden skrev han:

27.3.09 i Dagens næringsliv: "Svakt politisk lederskap karakteriseres først og fremst av at intet nytt skjer. Skal man gjøre noe nytt, må man nemlig ta sjansen på ikke å lykkes:. Det kunne ikke Jan Petersen, og det kan ikke Solberg" Videre: "Jeg har ikke noe personlig imot Erna Solberg. Men hun eier ikke karisma, hun fremstår som en kommunegrå byråkrat, som er god til å holde orden - men som ikke får saker på dagsordenen. "

Videre: Kast Erna Solberg, råd: «Velg Kristin Clemet til ny leder på vårens landsmøte».

"Høyre-bølgen er blitt et mageplask. Erna må gå."

23.7.09 i Dagens Næringsliv, om hvorfor Kristin Clemet og ikke Erna Solberg må være statsministerkandidat for Høyre: "Den eneste i Høyre som kan detronisere Jens Stoltenberg og Siv Jensen i debatt."

Jeg har ikke sterke meninger om Erna Solberg. Hun er nok en grei Høyre-dame. Men jeg har meninger om debattanter som gjør piruetter- Hvis man ikke klarer å stå for hva man har sagt så bør man holde kjeft.

onsdag 14. april 2010

På tide at spekulantene også får betale

Når bankene går bra går det utbytte til eierne. Men når finanskrisen kom var staten nødt til å garantere for dem. Er det på tide å betale tilbake for den subsidieringen og andre kostnader?

Det er mange gode grunner til at statene gikk inn og garanterte for bankenes virksomhet i forbindelse med finanskrisen. Hvis sparene er redt for å miste sine penger blir fullstendig kaotisk - grunnlaget for lån til næringsliv og boliger forsvinner.

De fleste land håndterte krisen fornuftig - etter hva jeg forstår. Men det er blitt brukt vanvittige beløp for å bøte på finanskrisens effekter. Det får alle andre satsinger, på bistand, på næringslivsutvikling og innovasjon, på miljø- og energiteknologi til å bli småpenger. Mer om beløpene her under for de som liker tall.

Er det ikke rett og rimlig at spekulasjon nå betaler tilbake? Er det ikke bedre å skattlegge spekulasjon enn arbeide? Det mener mange, inklusive meg. Ingen kan påstå at det blir enkelt. En skatt på valutatransaksjoner vil bare slå på spekulasjon - ikke på varehandel og turisme. De utgjør bare promille av all valutahandel.

EU ber Det internasjonale pengefondet (IMF) utrede muligheten for å innføre en global skatt på finanstrans-aksjoner såkalt Tobin-skatt for å begrense muligheten for en ny finanskrise.

Les om økonomen Tobin her.

Premierminister Gordon Brown er en av de som nå ivrer for en slik skatt som mest Attac har vært opptatt av.

Massor av tall for deg som liker det.

5410 milliarder kroner bare i USA
Den endelige versjonen av krisepakken er på 798 milliarder dollar, og innebærer skattelette, samt andre tiltak som skal redde den skakkjørte økonomien. Det utgjør 5410 milliarder norske kroner i dagens kurs.

Tiltakspakker i Norge
Den 7. oktober 2008 la regjeringen frem sitt budsjettforslaget for 2009. Dette var et ekspansivt budsjett med en økning i det strukturelle, oljekorrigerte underskuddet på om lag 14 milliarder kroner fra 2008 til 2009.[1]
Den 24. oktober 2008 vedtok Stortinget, basert på forslag fra regjeringen, en tiltakspakke der bankene fikk anledning til å bytte obligasjoner med fortrinnsrett (OMF) - i realiteten obligasjoner basert på boliglån med maksimalt 60 prosent lån - mot statsobligasjoner. Ordningen hadde en ramme på 350 milliarder kroner og skulle sikre kredittilførsel til bankene.
Den 23. november 2008 foreslo regjeringen å utvide den alminnelige garantiordningen i Garanti-instituttet for eksportkreditt (GIEK) med inntil 50 milliarder, til 110 milliarder kroner. Hensikten var å sikre eksportbedrifter kontrakter og øke investeringene i Norge.
Den 26. januar 2009 foreslo regjeringen nye finanspolitiske tiltak for 20 milliarder kroner. Av dette var nesten 17 milliarder kroner nye tiltak på budsjettets utgiftsside og drøyt 3 milliarder kroner målrettede skatteletter for næringslivet. Mange av utgiftstiltakene var rettet mot å øke vedlikeholdsarbeidet i offentlige bygg.
Den 8. februar 2009 foreslo regjeringen å etablere to nye fond med en samlet kapital på 100 milliarder kroner - Statens finansfond og Statens obligasjonsfond. Finansfondet skulle støtte kapitalstrukturen i bankene, mens obligasjonsfondet skulle støtte markedet for selskapsobligasjoner.

Den 15. mai 2009 presenterte regjeringen det reviderte nasjonalbudsjettet. For å dempe oppgangen i ledigheten økte bruken av oljepenger i økonomien med ytterligere 9,5 milliarder kroner, i forhold til tiltakspakken fra januar

tirsdag 6. april 2010

Vackra eller pene språk (och några avarter)

Vilket språk är vackrast? Som barn tyckte jag det var franska, så gled jag över på spanska och nu tycker jag italienska.

Jeg har blivit överraskad över att många norrmän (speciellt kvinnor) säger att svenska är det vackraste språk de vet. Jag tänker mer på hur den svenska kocken i Muppet show lät. Men det är ju kul att någon gillar detta språk. Och många i Sverige säger att de blir glada av att höra folk prata norska. Det är ju inte så illa det heller.

Men ingenting är fullkomligt. Några saker irriterar mig. En sak är att vi i svenska språket skall byta namn på en massa länder och platser i världen. På norska behåller man, stort sett, orginalnamnet. Det finns ingen anledning att säga Spanien, Venedig, Lissabon, Florence, Grekland, Brasilien när det heter Spania, Venezia, Lisboa, Firenze, Hellas och Brasil både i orginalspråk och till exempel norskan.

En motsvarande norsk märklig och dålig vana är att döpa om figurer i böcker och filmer. Här förstår jag heller inte poängen. Varför kan Harry Potter-figurerna inte få rektor Dumbledoor och Snape styra på Hogwart, men istället nedvärdigas med att dra på namnen Humlesnurr och Slur på Galtwort? Blir det bättre av det? Nix. Eller vad är meningen med att byta namn på Astrid Lindgrens Madicken till…. Marikken? Wow!

Svenska är överlägsen norskan när det gäller att hitta bra slang-ord. Men norskan har å andra sidan oändliga mängder dialektord.

Några favoritord jag har på norska och svenska är
Nydelig
Dugnad
Lagom (Som ju kommer från att dryckeshornet skulle sändas runt och att alla skulle ta så att det räckte laget om)
Imbelupet (Synd att det bara används i sången)
Och en himla massa andra ord som jag inte kommer på just nu. Vilka är dina favoritord i svenska och norskan?

Efter att ha flyttat från Sverige för snart 15 år sedan är jag numera osäker på vad som är svenska och vad som är norska. Du har säkert redan upptäckt att det har smugit sig in några norska formuleringar i denna text. I så fall är det omedvetet. Eftersom jag alltid har jobbat med texter kunde man tro att jag nu skulle vara tvåspråklig, men när du blandar i hop språkena så ligger det istället nära till hands att säga att man är nollspråklig.

Man lär sig i alla fall att saker kan heta olika och ändå vara rätt. Det trodde jag aldrig när vi som barn skrattade åt att Kalle Anka hette Donald Duck i Norge och Anders And i Danmark. De är inte kloka tänkte vi….