onsdag 20. januar 2010

Ett år sedan jag köpte kläder

För exakt ett år sedan satt vi några stycken och snackade på jobbet om hur vi egentligen har alt vi behöver. Men ändå fortsätter vi köpa saker vi inte behöver. Kläder till exempel, sa någon, har vi ju mycket mer av än vi klarar att använda. Fyra av oss bestämde oss för att inte köpa kläder på ett år. Huvudmotivet var miljöskälen. Det blev en liten snackis på jobbet, vilket var bra för det har satt mer press på oss att hålla löftet.

Nu har det gått ett år, och hur har det gått? Jo, ganska bra. En av de fyra sprack på en resa, efter ca två månader. En annan sprack efter 361 dagar. Kanske var det ett utslag av självbestämmanderätt? Kanske tyckte han att han hade klarat det? Kanske var det inte så viktig för honom? Jag begriper egentligen inte varför man spricker fyra dagar innan man är i mål och fick ingen god förklaring.

Men vi är två som har fixat det. Och min kära kollega har gjort det på ett strålande vis. Inte bara för att hon är en välklädd kvinna – och kanske normalt har större inntresse för det än en slusk som mig. Hon har dessutom fått med sig två andra som nu skall starta samma grej. Bra va?

Här är några tips om du funderar på det samma:
1. Det är skojigare om man är flera som gör det till en grej.
2. Bestäm vad ni tycker räknas som kläder. Vi hade en diskussion och kom fram till att skor, vantar, sockar är kläder. Det är också underkläder, men i nödfall får man köpa mindre fancy varianter.
3. Bestäm vad som ingår i köpa. Second hand menade vi var att köpa. Det var heller inte tillåtet att låta andra köpa till oss. Men om någon som inte visste att vi hade detta löfte gav oss ett klädplagg så kunde vi ta emot det.


Det har inte varit någon stor uppoffring detta. Några saker var minus:
· Jag har i vanlig ordning tappat mina handskar och har nu gått med min dotters gamla vantar som är alldeles för små för mig.
· Strumporna börjar ta slut.
· Några plagg har gått sönder – eller försvunnit i löpet av året. De har jag saknat. Varför skulle jag gå över ett fårstängsel med mina favoritjeans, och riva sönder dem? Nu har jag gått utan riktiga jeans i nästan ett halvt år.

Andra saker har varit fördelar.
· Du sparar tid när du vet att du inte en gång skall gå innom klädaffärer.
· Min kollega upptäckte att resor blev himla mycket trevligare när man hela tiden kan göra saker i hop istället för att gå på shopping.
· Du hittar gamla kläder du av någon anledning har slutat använda. Favoriten är min farfars eller farbrors tunga svarta vinterrock. Härlig i vinterkölden och stilig enligt sonen.
· Du sparar pengar och miljö.
· Det blir en kul grej att hålla löftet.
· Det smittar och påverkar din generella inställning till förbrukande och konsumerande.

I eftermiddag har jag varit ute och handlat. För att det var en del saker jag behövde.

Vill du ha lite extra inspiration? Här kommer Per Lagerkvist:

En gång skall du vara en av dem som levat för länge sen.
Jorden skall minnas dig så som den minns gräset och skogarna,
det multnade lövet.
Så som myllan minns vindarna.
Din frid skall vara oändlig så som havet.

4 kommentarer:

JSMA sa...

Rulltrappan rullar
Och jag plågas av musik som söver
Varenda liv, varenda känsla så länge ruljangsen går bra
Dom får dej att vilja ha och vilja ha en massa prylar å klöver
Men vad du behöver
Är en boning i dej själv – det måste man ha

Iwar Arnstad sa...

Magnell och Lagerkvist. Där har du två goda ledstjärnor för ditt nya uppdrag med att lägga upp valkampanj för ett grönt parti ;-)

meretheranum sa...

Du vil sikkert ikke tro det, Iwar, men jeg har tenkt tanken selv. Men et helt år er lang tid. Foreløpig har jeg kjøpestopp i tre måneder pga restsaktt, men det er vel kan hende ikke så imponerende...
Merethe

Iwar Arnstad sa...

Tre måneder er ikke verst, Merethe. Poenget er jo ikke å gjøre det en bestemt periode som ett år, men å få inn i hodet på meg og alle andre at det faktisk ikke er nødvendig å kjøpe bare for at ikke alt i garderoben er nytt. Og vi som holdt ut ett år mener at det har påvirket vår generelle holdning til shopping.