Bönder spelar tennis

Vi slår ju bara bollen över nät,
Fram och tillbaka, fram och tillbaka
Och prövar att träffa rutan på andra sidan,
Ibland går den in, ibland går den ut.

Vi prøvar att träffa den i rätt ögonblick
Efter att den studsat, och igen är på väg ned,
Och få till ett slag med kraft som passerar lågt
över nätet, men ändå landar långt bak.

Och några gånger klarar vi både det,
Och att få bollen precis dit vi vill, i hörnet
Det är en befriande känsla av mästring
Som utlöser lycksaliga endorfiner i kroppen

Så kompisen på andra sidan klarar bara precis
Att styra bollen tillbaka, kort över nät.
Då har vi sprungit fram och står beredd att döda
Bollen med en smash som blir ottagbar.

Det enkla slaget som sätter punkt
Klarar vi ändå på något vis
Att slå i nätet, och vi skrattar och säger:
Är det möjligt? men det vet vi att det är.

Vi har gjort det förut, vi kommer att göra det igjen
Och mästringskänslan försvann
Vi tar opp en ny boll, servar och slår
Fram och tillbaka, fram och tillbaka.