De beste rådene du kan få i valgkampen

Ok. Om du ikke bor i Norge gå til slutten av artikkelen så skal du få flere gode råd. Hvis du bor i Norge så starte fra toppen før her kommer det.

Jeg synes du skal gi din stemme i Stortingsvalget til den du helst vil representere deg i ditt fylke. Ikke bare tenk parti eller statsministerkandidat.

Jeg mener Marit Arnstad er Trøndelags dyktigste og viktigste politiker. Jeg vet at jeg er inhabil fordi hun er min svigerinne. Men å andre siden kjenner jeg henne ganske godt og jeg er sikker på at du ikke finner noen bedre. Jeg skal spare på superlativene, men ber dere bare tenke på om de har noen dere heller ønsker skal representere oss?

Sammenlign gjerne med hvilke som kandiderer for de andre partiene. All ære til dem, men det er ikke så mange av dem du kjenner til. Med Marit får Trøndelag en folkevalgt med stor innflytelse og som jeg vet kommer å gjøre jobben.

Hvis du nå ikke bor i Nord-Trøndelag kan din stemme likevel være med å sikre Marit et utjevningsmandat. Dette var et knakende godt råd fra meg til deg. Helt gratis.

Her er noen helt andre råd som ikke har med politikk og valg å gjøre.

Bli en positiv del av prosessen:

På sikt har valget betydning

«Partiene er så lik hverandre at det ikke spiller noen rolle hva vi stemmer på«. Det er jo på mange måter riktig at vi er enige om mye her oppe i Nord. Det kommer heller ikke å bli noen dramatisk endring neste år hvis vi får en annen regjering.
Jeg tror valg er viktigst over tid. En annen sammensetning av Stortinget betyr at skuta Norge endrer retning langsomt. Det blir som å reise vesterut fra Europa. Vi kommer kanskje uansett til Amerika, men kommer vi til Sør- eller Nordamerika?

På lang sikt har det betydning hvilke justeringer Storting og regjering foretar. Det er derfor det er viktig å stemme. Så om du ikke stemmer er du også med på å la andre styre skuta i den retning de ønsker. Hvis du ikke stemmer så kan du ikke etterpå si at det ikke var ditt ansvar. Tvert imot har du bidratt til det gjennom å la andre styre Norge de ønsket.

Noen slike spørsmål som påvirker den langsiktige retningen av Norge og som jeg synes er viktige:
• Hvis vi skal satse på økt forbruk og enda høyere standard eller i større grad se på hva naturen langsiktig vil tåle? Selv mener jeg at vi bør gjøre forbruk dyrere gjennom skatter og avgifter og isteden gjøre arbeidskraft rimeligere gjennom lavere beskatning.

• Mengden private skoler. Her synes jeg at den svenske utvikling en med en rekke private skoler er en dårlig løsning. Det bidrar til segregering. Gjør som finnene isteden. Se: http://iwars-iwar.blogspot.no/2012/03/mindre-valgfrihet-i-skolen.html

• Hvordan vi skal utvikle et langsiktig bærekraftig næringsliv? Offshoreindustrien og de som lever av den går veldig bra, men hvor mye kommer til å fungere hvis prisene på olje og gass synker? Og hvilke deler av næringslivet har da livskraft?

• I hvilken grad skal vi prøve å jobbe for å utvikle hele landet? I hvert fall de statlige arbeidsplassene burde fordeles over hele landet.

• Noe av de minst viktige synes jeg er hvem som har brukt, eller skall bruke mest penger på helse, skole, veier og lavere skatt og alt mulig annet. Ingen av partiene kommer til å ha mer penger enn de andre. Fordelingen kan ha viss betydning, men nok høres det ut som om alle skal bruke mer på alt. Og det gir jo ingen større mening.
Du har sikkert andre ting du synes er viktige. Poenget er at valget har stor betydning, men bare på sikt.

Tronar på minnet av fasansfulla dar

Nu har jag läst ut Ofredsår av Peter Englund och lärt mig att det kanske aldrig har funnits ett mer brutalt folk än det svenska.

Boken, som kom redan 1993, handlar ju om 30-åriga kriget. Den beskriver detaljerat hur svenska armén härjade på Kontinenten. Hur arméer på flera 10 000 tals personer drog runt och dammsög bland annat Tyskland, Danmark och Tjeckien på alla ressurser. Här dödades inte bara soldater, men också andra oskyldiga. De plundrade, våldtog och lemlästade på värsta sätt.

De ville inte sluta för krig var ett sätt att skaffa brödföda. En armé kunde inte stå still, men måste röra på sig för att kunna överleva. Stannade de upp tog mat och foder snart slut - precis som pengar att betala inhyrda soldater. De dammsög område efter område.

Några gånger uppträdde de mer sofistikerat, men var det svårvunna slag så gav befälhavaren besked om att det var fritt fram att plundra och våldta. Det ökade stridsmoralen...

Jag är otroligt glad för att jag inte lever på 1600-talet. Antingen blev du soldat, eller så fick du betala för kriget på andra sätt. Genom krigsinsatser blev många officerare nya adelsmän som fick speciella privelegier. Ofta genom att andra människor blev tvingade att betala skatt / underhåll till dem.

Allt det värsta vi kan säga om andra, från Djingis Khan till Balkan på 90-talet, är sådant Sverige höll på med. Det var inga fornstora dar - det var fasansfulla dar.

Boken är bra. Allra bäst när den beskriver annat än krigen. Som hur man smidde saker, hur kläderna var på den tiden eller hur de kunde använda månader till att gräla om etikettfrågor som vem som skulle sitta var under förhandlingar eller vem som skulle gå först in i rummet.

Valgomater er bra men...

Snart er det stortingsvalg og mange bruker nettsidenes valgomater som hjelp for å bestemme seg. Da tror jeg det er jeg er lurt å prøve et par stykker før man bestemmer seg. Selv har jeg prøvd tre og kommet ut på tre forskjellige partier...

Vårt valg av parti henger sammen med så mye forskjellig. Hvilke politikere vi liker best, hvilke spørsmål som blir hete i valgkampen, hva vi bruker stemme på, hvilke standpunkter partiene har i forskjellige spørsmål. De færreste leser program og her er jo valgomatene til god hjelp. De sammenligner dine standpunkt med partienes standpunkter og forteller hvem du er mest enig med. Men et sted har det likevel suttet noen og valgt ut hvilke spørsmål som skal besvares og de har også tolket hvordan partiene stiller seg til dem.

Det går aldri å lage en helt perfekt valgomat, men om man tester flere forskjellige så kanskje det gir en god veiledning. Jeg vil si at de gir en mye bedre veiledning enn debattene på TV som sjelden handler om innhold. Ja, faktisk er valgomatene den beste nyvinningen i valgkampen siden utspørringene startet på radio og tv.

Her er de tre valgomatene jeg prøvde:
Aftenpostens

Nettavisens

NRKs

Den som gjetter riktig på hvilke tre partier jeg landet på utloves premie.