Hvor finner man det gode liv?

Jeg tror ikke man finner det gode liv uten å bidra selv. Men noen steder er det enklere å få det til enn andre.

Og selvfølgelig er det forskjellige ting vi legger i det gode liv. Aftenposten har startet en artikkelserie med utgangspunkt i at en tredjedel av Oslos innbyggere ønsker å flytte fra byen. Her er også et intervju med noen som la byen bak seg og fant det gode liv i indre Sogn.

Jeg er oppvekst på landet og det påvirker sikkert meg. Men jeg har også levd i Stockholm i mange år og studert og arbeidet i Oslo og Gøteborg. Jeg trivdes godt i Stockholm og var nære til å bli boende der. Men jeg angrer ikke at jeg har flyttet på landet og nå bor på Skatval i Trøndelag.

Men det viktigste av alt er at det finnes mulighet til å velge hvor man vil bo. Det er en valgfrihet som er mye viktigere enn å velge mellom 38 forskjellige strømselskaper (selv om jeg ikke har noe imot også slik valgfrihet). Det er også grunnen til at jeg er for en aktiv distrikts- eller regionalpolitikk. Uten den vil stadig flere av arbeidsplassene konsentreres rundt Oslo der statsmakten er konsentrert og de største konsernene av akkurat den grunnen har lagt sine hovedkontorer.

For egen del er det flere ting som trekker med bygdelivet. Naturen er sikkert en - det er godt å hvile blikket på et variert og grønnt landskap (selv om det også er en del dager når landskapet mest er grått). Men det viktigste tror jeg er at hver menneske betyder noe for folk i sin omgivning. Hvis en skal få til noe behøver alle å bidra og når du gir folk ansvar så tar de fleste det. Og det å etterstrebe anonymitet har jeg aldri skjønt. Alle jeg vet om ønsker å bli sett.



Vi har mange ting, vi har mange kanaler. Viktigere er at vi har hverandre. Jeg har kontakt med folk via min pc, på facebook, twitter og blogg. Andre via msn. og annet.

Men det blir bare noe i tillegg til det å møtes. Å møtes er viktig og artig. Vi kan flire åt en kommentar foran pc:n eller på en melding, men det er ikke det samme som å møtes. I et godt samfunn så møtes man ofte og kan i fellesskap leke, utvikle seg och få till ting til sammen.

På Skatval ligger det godt til rette for å møtes. Jeg har lært kjenne folk på en masse forskjellige måter, gjennom barnehage, skole, venner til barna og deres foreldre, naboer gjennom felles pinsbål, gjennom slekt og det finnes det mye av på Skatval, volleyball både gjennom å spille og gjennom å være med å trene barn, Gjennom idrettslaget Fram, via operan på Steinvikholmen, ved sjøen på våren og sommeren, på Svartkamhytta på høsten, dugnader og en masse annet.

Andra lær kænna varandra genom kor, revy, skilag, mandagsklubben.

Noen sier att dugnadsånden er på vei och dø ut. Det er ikke sant. I hvert fall ikke på Skatval.

Kanskje er Skatval spesielt? Jeg tror i hvert fall at det finnes mange flere bygder som den. Men visst, denne bygda kombinerar noe av det bæsta mellom sentrum och bygd. Vi har en del av det som ellers mest gjelder i byar: tilflytting, bra service, tog, nære til flygplass, gode idrettsanlegg og mye annat. Samtidig har vi de gode sidene som præglar bygdelivet. Nærhet till natur och friluftsliv, Dugnadsånd som gør att vi får till ting på egen hand och vi kænner naober och många andra som bor her.

Her kan du ta en enkel test om dine ideal for det gode liv passer med ett liv på landet.

Har Trollhättan fått ett guldägg?

När Koenigsegg ser ut att bli köparen av Saab är det jubel i Trollhättan. Det är naturligtvis bra att få avklarat ägarförhållandet. Det har varit flera kommentarer om att det är bra att det nu kommer in någon som gillar bilar på ägarsidan.

Det är kanske inte det bästa argumentet för att det är en bra ägare. Koenigsegg har erfarenhet med att producera cirka 18 bilar om året. Efter vad jag kan förstå har de ingen industriell erfarenhet, ingen distributionskanal och inte så mycket annat heller.
Kanske passar de GM bra för att de önskar färre bilmärken att konkurrera med?

Bilproduktion är extremt krävande. En bil skal vara säker, vacker, vara energieffektiv, ha rätt pris, vara bekväm, rymlig innuti och liten utanpå och samtidigt skilja ut sig från konkurrenterna. Dessutom skall du ha distributionen i ordning med service, verkstäder, kunna erbjuda lånefinansiering och en himla massa annat. Det är inte bara tre önskningar som i ett Kinderegg – det är mycket mera.

Saab har varit duktiga på att göra bilar och inte minst på att utvikla bilarna med nya detaljer som sedan blivit standard i andra bilar.

Kanske är motivet inte att rädda Saab, men att lösa upp låneproblemen som Koenigsegg har?
I Ny Teknik läste jag att ”Koenigseggs bud på Saab är ett försök att rädda Koeniggsegg – inte Saab. Med hjälp av Saabs utvecklingsavdelning och lån från staten kan Koenigsegg förverkliga planerna på el- eller hybriddrivna sportbilar”.

Min hemstad Trollhättan jublar nu. Jag är rädd för att det inte blir någon långsiktig lösning. Då hade det varit bättre med ett kinesisk företag eller någon annan som skaffa kunder till större volymer.

Jag hoppas att jag tar fel och att det blir så bra som en del andra hoppas.

Men jag kommer onekligen att tänka på Bruce Springsteens: My hometown:

"Now Main Street's whitewashed windows and vacant stores
Seems like there ain't nobody wants to come down here no more
They're closing down the textile mill across the railroad tracks
Foreman says these jobs are going boys and they ain't coming back to yourhometown
Your hometown, Your hometown, Your hometown"

Hur skaffar man sig två månaders semester / ferie?

Tisdag 16. juni har jag min sista arbetsdag på mer en två månader. För sjätte året i rad har jag så lång semester. Hur är det möjligt?

Jo, 2002 bytte jag arbetsplats. Då blev jag överens med min nuvarande arbetsgivare om denna ordning. Den är fantastisk!

Det har surrat rykten om att jag drev gård på sommaren och att det är därför jag skall ha ledigt så länge. Men det gör jag inte.

Andra tror att det är för att ta hand om ungarna, men de är alldeles för gamla för att jag skall kunna skylla på dem.

Anledningen är att jag tycker så himla mycket om sommaren och att den är viktigare för mig än de pengarna jag förlorar på ordningen. Jag har det jag behöver och genom att gå ner 20 procent i lön är det fortfarande inga problem att klara sig. Jag kunde säkert ha skaffat mig stuga / hytte, dyr bil och en massa annat som hade tvingat mig att jobba heltid.

Nu kan jag ägna tid till att måla om hus, ordna med ved, spela tennis, hälsa på folk och en del åt frivilligt arbete. Men det blir också två månader med långa frukostar och tidningsläsning.

Jag tror inte att 20 procents lägre lön passar alla. Men jag tror det passar många fler än de som har det i dag. Alla arbetsplatser har inte system för att lösa sådana önskemål, men det hade heller inte min för jag ställde krav om det. Visst, på några arbetsplatser är det heller inte möjligt, men på många andra är det.

Jag vill bara inspirera andra till att tänka efter och välja själv.

Mens jag skriver detta kommer jag att tänka på några rader från Karl-Erik Olsson som skrev dikt i sin ungdom. Jag tror de gikk ungefär så här:

"Om man har lite mer av det man inte behöver
Och lite mer av det man behöver
Kan ma ha lite mer även om man har lite mindre."

3 x valg

Heia Libanon!
I det libanesiske valget ble det et ønskeresultat. Som libanesiske Daily Star rapporterer fikk 14. mars-alliansen ca. 70 av de 128 plassene i parlamentet. Hva er det første lederne for disse partiene gjør etter valgseieren? Jo, de maner folk til å feire forsiktig av hensyn til taperne. Meget klokt og hensynsfullt. For selv om det ytterliggående Hizbollah nå taper så er det viktig at det ikke bygges nye konflikter i det krigstrøtte landet.

Det er likevel håpefullt at de aller fleste av de kristne og sunnimuslimene støtter alliansen. Saad Hariri, sønn til den tidligere presidenten som dog i et bombeattentat, kan bli ny statsminister, hvis jeg førstår det riktig.

Libanon er en av de viktige broene mellom øst og vest. Nå gjelder det bare at Israel ikke på ny undergraver de positive kreftene i Midt-østen.

Iran neste
Neste viktige valg blir i Iran 12. juni. Den sittende presidenten Mahmoud Ahmadinejad er Irans svar på George Bush. Han har klart å få fiender over hele verden samtidig som han har kjørt landets økonomi inn i et mørkt hull. Håpet står nå til at Mir-Hossein Mousavi blir valgt. Han var tidligere statsminister og hør til de moderate konstruktive kreftene i Iran.

Det er viktig å tenke på at både Libanon og Iran som demokratier har svakheter og begrensninger, men likevel kommer til å respektere folkets valg.

Piratene inn i Sverige.
Jeg har tidligere skrevet om Piratpartiet her i bloggen under rubrikken Skal snylterideologien få politisk innflytelse? Det fikk de i gårsdagens valg til EU-parlamentet. Det er på mange måter kjedelig. Det eneste positive var vel at de fikk opp valgdeltakelsen. Min kandidat, Håkan Larsson fra Jämtland, ser ut til å ha fått 3. mest personstemmer for centern, hvilket ikke er så dårlig. Men da centern gikk tilbake så er det likevel langt fra et mandat. Personstemmene finner du her.

Strålende er det at Eva Joly som korrumpsjonsbekjemper kom inn for ekologistene i Frankrike.

Det brukes for lite på.....

En skal være glad for at det ikke er tallknusere som styrer alt i verden, men likevel...

Benchmarking er et viktig hjelpemiddel i de fleste bransjer. Det skal ikke være styrende, men det er viktig informasjon om hvordan man ligger an når det gjelder kostnader, produksjonspriser, bemanning og effektivitet.

Dette er like viktig i offentlig sektor som i den private. Det offentlige har ikke lønnsomhet som samme kriterie, men hvis en ikke er kostnadseffektiv så bør det være utslag av et politisk valg. For eksempel at en ønsker å satse på voksentetthet i skolen, eller å opprettholde flere skoler, eller at en bevisst ønsker å satse mere på veier enn på skoler.

Dette tenkte også noen lure folk på 1990-tallet når de drog i gang arbeidet med Kostra.

Kostra-tallene eller i Sverige, kommundatabasen, forteller hvor mye penger en kommune bruker på en tjeneste, og hvilke tjenester de har klart å levere. For eksempel kan du se hvor høy barnehagedekning den enkelte kommune har, den gjennomsnittlige saksbehandlingstiden for byggesaker eller hvor mange kilometer gang og sykkelveier som kommunen driver. Se her for eksempel från min kommune, Stjørdal.

Dette er et fantastisk verktøy, ikke minst for folkevalgte når de skal gjøre sine prioriteringer.

Når Kostra ble opprettet så var det nok mye for å få avslørt hvor enkelte kommuner var ineffektive. Gjennom å kunne vise at en kommune bruker dobbelt så mye på eldreomsorg enn andre så ble det et godt grunnlag for å se på hvordan akkurat den sektorn kunne redusere sine kostnader, og bruke mer penger på andre.

Men så skjer det merkelige. I norsk debatt synes jeg Kostra ofte brukes for å vise at noen kommuner bruker for lite på en sektor. De kommuner som bruker mindre enn andre på en sektor får kjeft for at de bruker for lite. Vi bruker for lite på kultur, eller for lite på eldreomsorg eller for lite på skole. Ikke så mye for at tilbudet er for dårlig, men for det vi bruker mindre penger enn andre.

Kanskje er jeg litt unyansert? Men det viktige burde være hvor godt tilbudet er, ikke hvor mye penger enn bruker. Noen ganger er det sammenfallende, men langt fra bestandig.

Det er positivt at folk engasjerer seg og sier i fra. Samtidig er problemet at noen stemmer nesten aldri blir hørt. Hvem engasjerer seg for barnevernet, for reduserte utslipp eller for at budsjetter skal holdes? Ikke jeg i noen større grad og ikke mange andre heller.

Jo mindre vi bruker på et område, jo mer har vi faktiskt til andre. Så enkelt er det.

Samtidig er jeg som sagt glad for at ikke tallknuserne styrer alt. Tidligere statsminister Per Borten svarte noen gang på om distriktspolitikk (regionalpolitik på svenska) kunne lønne seg omtrent så her:
- Nei, det er ikke sikkert. Og hvis en teller nøye på det så er det ikke sikkert at det lønner seg å leve heller.