Ankara - ikke helt som Istanbul

Hadde på kjenn at det ikke skulle gå så bra i dagens cup-finale så jeg lettet anker og tok meg til Ankara. Etter å ett par ganger har vært i fantastiske Istanbul er det en gigantisk estetisk nedtur med Ankara. I hvert fall det jeg har sett så langt.
Det er en blanding av byggearbeidsplass, trafikkaos (fast det er søndag) og mengder av gigantiske kjøpesenter med reklameskilter overalt. Ikke spesielt pent. Men sikkert typisk for et land som kombinerer sterk økonomisk vekst og sentralisering.
Ankara har nå fem millioner innbyggere, hvilket likevel er mindre enn en tredjedel av Istanbul. Nye bydeler vokser opp over alt med 25-våningshus i alle mulige farger.
Ikke bra så langt altså. Men maten er i vanlig ordning fantastisk. Inn på noe vi kan kalle fast food der de serverer enten tyrkisk avlang pizza eller grillspett med lamm. Lammet kommer etter et minutt med nybaket pitabrød og fem små tallerkener med tilbehør. Nydelig. Øl kan man jo ikke der så jeg spør om juice, men når han nøler og foreslår noe annet jeg ikke forstår så svarer jeg ja. Og inn kommer et ølglass med …kefir. Annerledes men helt fint og når bøneutroperen kjør i gang sin bønn til solnedgangen er alt ok.

Hva jeg skal gjøre her? Jeg er med på et litet hjørne av et større EU-prosjekt for å reformere tyrkiske domstoler.

Lenge siden du hørte på tyrkisk musikk? Nå har du sjansen...

Ta dig en fika

Under lunchen på jobben började vi snacka om kaffe. Att det egentligen är ganska konstigt att någon kom på att man skulle ta bär från just denna buske, rosta dem, mala dem och sedan hälla på varmt vatten och sila eller låta dra. Hur många andra bär och metoder måste de inte ha prövat ut?

Kaffet håller ju maskineriet i gång. Att ta en fika är en mysfaktor på fritiden och på jobb. Det hade inte blitt det samma att samlas runt ett glas vatten.

Men hur var det nu man kom på att man skulle börja dricka kaffe? Bäst att kolla på nätet. Inga solklara svar, antagligen för att det är så himla länge sedan det startade. Det startade på Afrikas horn, kanske redan fôr två tusen år sedan.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kaffe

En legend,lite lângre ôsterifrån, är en snubbe som hette Omar var känd för att kunna bota sjuka genom böner. (Inte kaffebönor). Han var tvungen att sticka från Mocca i Jemen till en grotta i öknen. Uthungrad började han tugga på några bär, men tyckte att det var før bittra. Han prövade att rosta dem för att se om de blev bättre, men då blev dem för hårda. Då prövade han att koka dem för att mjuka upp dem och fick fram en brun vätska. Efter att ha druckit den kvicknade gubben till och kom tillbaka till Mocca med en mirakelmedicin. Omar blev helgon.

I vanliga fall dricker jag bara kaffe utan att tänka så himla mycket på vad det smakar. Men några gånger så känner jag efter mer, låter kaffet ligga mellan framtänder, tunga och läppar och blåser försiktigt in lite luft. Då kommer smaken starkt fram och smakar vidunderligt. Jag skall pröva att göra det oftare.
Nymalt kaffe, eller att öppna en påse med bra kaffe ger ju en av världens allra bästa lukter. Tydligen är det ämnet furufykmerkaptan som vi då känner lukten av.
För mycket kaffe kan vi få i oss, men visste du också att kaffe står før 60 procen av de antioxidanter vi får i oss. Fem koppar om dagen skyddar mot många sjukdommar, men mer skall vi inte dricka enligt denna forskningsartikeln.
Njut därfør fikan. Så kan vi sända en tacksam tanke till de i Etiopien som en gång kom på att man efter en ganska omständig process skulle börja dricka kaffe.

Vin og mat og stolthet

Tenk deg at store mengder folk drar rundt flere dager i strekk for å se og høre om hvordan bønder dyrker sin mark. Og for å prøvesmake på produktene fra gårdene. Høre detaljer om markenes beliggenhet, om hvordan jordsmonn, værstrekk og høyde påvirket kvaliteten på produksjonen.

Det er ikke vanlig, ikke her. Men nylig var jeg i Piemonte i Italia med en kompisgjeng. Når det er vin som produseres så er det på en måte lov å beundre bønder. Vi liker å høre hvordan gården har gått i arv og at den yngre generasjonen har hoppet av annen karriere for å ta over vinproduksjonen. Som her på gården Rizzi i Barbaresco.



Det er ikke noe vi har for vane å gjøre her.

Joda, produksjonen er annerledes og det er nok ikke like hyggelig å gå inn og studere hvordan griser og kyllinger har det. Være seg i Italia eller Norge. Og det er forskjell når de produserer hele kjeden fra druer til vin og lagrer dem på beste måte.
Noen sa at vi må prise legen som hjelper oss den dagen vi virkelig behøver, men bonden skal vi takke tre ganger om dagen. Jo, det er faktisk de som produserer det vi spiser og drikker, her og i Piemonte.

Det er sannsynligvis mest hardt arbeid å være bonde, men det er flott å se dem som er stolt over det. Som min gode venn, Gunnar Alstad:

De beste rådene du kan få i valgkampen

Ok. Om du ikke bor i Norge gå til slutten av artikkelen så skal du få flere gode råd. Hvis du bor i Norge så starte fra toppen før her kommer det.

Jeg synes du skal gi din stemme i Stortingsvalget til den du helst vil representere deg i ditt fylke. Ikke bare tenk parti eller statsministerkandidat.

Jeg mener Marit Arnstad er Trøndelags dyktigste og viktigste politiker. Jeg vet at jeg er inhabil fordi hun er min svigerinne. Men å andre siden kjenner jeg henne ganske godt og jeg er sikker på at du ikke finner noen bedre. Jeg skal spare på superlativene, men ber dere bare tenke på om de har noen dere heller ønsker skal representere oss?

Sammenlign gjerne med hvilke som kandiderer for de andre partiene. All ære til dem, men det er ikke så mange av dem du kjenner til. Med Marit får Trøndelag en folkevalgt med stor innflytelse og som jeg vet kommer å gjøre jobben.

Hvis du nå ikke bor i Nord-Trøndelag kan din stemme likevel være med å sikre Marit et utjevningsmandat. Dette var et knakende godt råd fra meg til deg. Helt gratis.

Her er noen helt andre råd som ikke har med politikk og valg å gjøre.

Bli en positiv del av prosessen:

På sikt har valget betydning

«Partiene er så lik hverandre at det ikke spiller noen rolle hva vi stemmer på«. Det er jo på mange måter riktig at vi er enige om mye her oppe i Nord. Det kommer heller ikke å bli noen dramatisk endring neste år hvis vi får en annen regjering.
Jeg tror valg er viktigst over tid. En annen sammensetning av Stortinget betyr at skuta Norge endrer retning langsomt. Det blir som å reise vesterut fra Europa. Vi kommer kanskje uansett til Amerika, men kommer vi til Sør- eller Nordamerika?

På lang sikt har det betydning hvilke justeringer Storting og regjering foretar. Det er derfor det er viktig å stemme. Så om du ikke stemmer er du også med på å la andre styre skuta i den retning de ønsker. Hvis du ikke stemmer så kan du ikke etterpå si at det ikke var ditt ansvar. Tvert imot har du bidratt til det gjennom å la andre styre Norge de ønsket.

Noen slike spørsmål som påvirker den langsiktige retningen av Norge og som jeg synes er viktige:
• Hvis vi skal satse på økt forbruk og enda høyere standard eller i større grad se på hva naturen langsiktig vil tåle? Selv mener jeg at vi bør gjøre forbruk dyrere gjennom skatter og avgifter og isteden gjøre arbeidskraft rimeligere gjennom lavere beskatning.

• Mengden private skoler. Her synes jeg at den svenske utvikling en med en rekke private skoler er en dårlig løsning. Det bidrar til segregering. Gjør som finnene isteden. Se: http://iwars-iwar.blogspot.no/2012/03/mindre-valgfrihet-i-skolen.html

• Hvordan vi skal utvikle et langsiktig bærekraftig næringsliv? Offshoreindustrien og de som lever av den går veldig bra, men hvor mye kommer til å fungere hvis prisene på olje og gass synker? Og hvilke deler av næringslivet har da livskraft?

• I hvilken grad skal vi prøve å jobbe for å utvikle hele landet? I hvert fall de statlige arbeidsplassene burde fordeles over hele landet.

• Noe av de minst viktige synes jeg er hvem som har brukt, eller skall bruke mest penger på helse, skole, veier og lavere skatt og alt mulig annet. Ingen av partiene kommer til å ha mer penger enn de andre. Fordelingen kan ha viss betydning, men nok høres det ut som om alle skal bruke mer på alt. Og det gir jo ingen større mening.
Du har sikkert andre ting du synes er viktige. Poenget er at valget har stor betydning, men bare på sikt.

Tronar på minnet av fasansfulla dar

Nu har jag läst ut Ofredsår av Peter Englund och lärt mig att det kanske aldrig har funnits ett mer brutalt folk än det svenska.

Boken, som kom redan 1993, handlar ju om 30-åriga kriget. Den beskriver detaljerat hur svenska armén härjade på Kontinenten. Hur arméer på flera 10 000 tals personer drog runt och dammsög bland annat Tyskland, Danmark och Tjeckien på alla ressurser. Här dödades inte bara soldater, men också andra oskyldiga. De plundrade, våldtog och lemlästade på värsta sätt.

De ville inte sluta för krig var ett sätt att skaffa brödföda. En armé kunde inte stå still, men måste röra på sig för att kunna överleva. Stannade de upp tog mat och foder snart slut - precis som pengar att betala inhyrda soldater. De dammsög område efter område.

Några gånger uppträdde de mer sofistikerat, men var det svårvunna slag så gav befälhavaren besked om att det var fritt fram att plundra och våldta. Det ökade stridsmoralen...

Jag är otroligt glad för att jag inte lever på 1600-talet. Antingen blev du soldat, eller så fick du betala för kriget på andra sätt. Genom krigsinsatser blev många officerare nya adelsmän som fick speciella privelegier. Ofta genom att andra människor blev tvingade att betala skatt / underhåll till dem.

Allt det värsta vi kan säga om andra, från Djingis Khan till Balkan på 90-talet, är sådant Sverige höll på med. Det var inga fornstora dar - det var fasansfulla dar.

Boken är bra. Allra bäst när den beskriver annat än krigen. Som hur man smidde saker, hur kläderna var på den tiden eller hur de kunde använda månader till att gräla om etikettfrågor som vem som skulle sitta var under förhandlingar eller vem som skulle gå först in i rummet.

Valgomater er bra men...

Snart er det stortingsvalg og mange bruker nettsidenes valgomater som hjelp for å bestemme seg. Da tror jeg det er jeg er lurt å prøve et par stykker før man bestemmer seg. Selv har jeg prøvd tre og kommet ut på tre forskjellige partier...

Vårt valg av parti henger sammen med så mye forskjellig. Hvilke politikere vi liker best, hvilke spørsmål som blir hete i valgkampen, hva vi bruker stemme på, hvilke standpunkter partiene har i forskjellige spørsmål. De færreste leser program og her er jo valgomatene til god hjelp. De sammenligner dine standpunkt med partienes standpunkter og forteller hvem du er mest enig med. Men et sted har det likevel suttet noen og valgt ut hvilke spørsmål som skal besvares og de har også tolket hvordan partiene stiller seg til dem.

Det går aldri å lage en helt perfekt valgomat, men om man tester flere forskjellige så kanskje det gir en god veiledning. Jeg vil si at de gir en mye bedre veiledning enn debattene på TV som sjelden handler om innhold. Ja, faktisk er valgomatene den beste nyvinningen i valgkampen siden utspørringene startet på radio og tv.

Her er de tre valgomatene jeg prøvde:
Aftenpostens

Nettavisens

NRKs

Den som gjetter riktig på hvilke tre partier jeg landet på utloves premie.

Bönder spelar tennis

Vi slår ju bara bollen över nät,
Fram och tillbaka, fram och tillbaka
Och prövar att träffa rutan på andra sidan,
Ibland går den in, ibland går den ut.

Vi prøvar att träffa den i rätt ögonblick
Efter att den studsat, och igen är på väg ned,
Och få till ett slag med kraft som passerar lågt
över nätet, men ändå landar långt bak.

Och några gånger klarar vi både det,
Och att få bollen precis dit vi vill, i hörnet
Det är en befriande känsla av mästring
Som utlöser lycksaliga endorfiner i kroppen

Så kompisen på andra sidan klarar bara precis
Att styra bollen tillbaka, kort över nät.
Då har vi sprungit fram och står beredd att döda
Bollen med en smash som blir ottagbar.

Det enkla slaget som sätter punkt
Klarar vi ändå på något vis
Att slå i nätet, och vi skrattar och säger:
Är det möjligt? men det vet vi att det är.

Vi har gjort det förut, vi kommer att göra det igjen
Och mästringskänslan försvann
Vi tar opp en ny boll, servar och slår
Fram och tillbaka, fram och tillbaka.