Jordan / Jordanien

"Den som ikke har ligget i et telt om natten og hørt kamelen grumse - den har ikke levd". Det arabiske utsagnet fikk jeg fra en god venn for mange år siden. Det fastnet og det jeg akkurat nå angrer på er at jeg i forrige uke ikke benyttet muligheten.

Jeg og Eli var i Jordan og vi var i en helt fantastisk ørken der det fanns både kameler og mulighet til å sove i et telt. Ørknen var Wadi Rum som kombinerer klassiske sanddyner med flotte klippberg og halvørken der kameler og gjeter beitet. At vi bommet overnattingen kan delvis kompenseres av at vi satt og såg solen går ned og når mørkret kom så fikk vi i lag med en argentinere og en fransos et godt beduinmåltid.

Før den tid hadde vi en guide, Mosa, som kjørt oss rundt i jeep (ganske store avstander) og forklart det meste vi ville vite. Han er beduin og hadde valgt bort et mer moderne liv for å bo naturnært. Etter å ha vært i Wadi Rum kan jeg bedre forstå ham. Det var klassiskt vakkert, men også en helt spesiell stemning.

Ett annet heftig sted vi besøkte var Petra. Det står på Unescos verdensarvsliste og regnes nåmer som et av de syv underverk. Jordan har lagt opp turismen slik at jobb og inntekter går til de lokale beduinene.

I det hele tatt ser det ut som at det halvdemokratiske Jordan har hatt gode ledere. Det er, etter hva jeg kan forstå, relativt små forskjeller i velferd. Jordan har klart å balansere og samarbeide med alle sine naboland som Israel, Syria, Irak og Saudi Arabia.

De har jo også tatt imot mengder av flyktinger fra alle naboland (60 prosent av befolkningen er palestinere) på tross av at de er et litet og fattig land.

Vi bodde i Aqaba, der hele Jordans kyst på 28 kilometer ligger. Bra klima, hyggelige folk, god mat. Jeg merker at jeg ligner på en turistbrosjyre. Så det er vel best å legge til at det nok ikke var verdens håll-i-gang-sted.

Men du kan få inntrykk for alle sanser. Som å sitte på et utekafé med plenty av folk (nesten bare menn) som spiller backgammon, kort, snakker høyt, arabisk musikk på høytalere, tyrkisk kaffe i munnen, og den herlige lukten av Nargileh (vannpipe)i nesen.

Jordans store eksportartikler er som kjent basketspillere og tannbørster. Nei faktisk ikke, de har ikke mange naturressurser. Fosfater, litt gass, men turismen er faktisk ganske viktig. Til det siste kan du bidra. For hvis du ikke har forstått det enn så kan jeg si at Jordan anbefales.

Lönsam svininfluensa

Det var ju en våldsam hysteri runt svininfluensan i en symbios mellan myndigheter, media och experter som fick sina 15 minuter av berömdhet. Se min blogg från april 2009.

Polen var det enda land i Europa som inte köpte in vaccin. De har inte fler dödsfall än andra land, rapporterar danska Politiken.

Flera lokalradiokanaler rapporterar om hur många miljoner det har kostat de olika landsting att bli med. 20 miljoner här, 20 miljoner där. Det blir det fort pengar av. Som kunde användas på bättre sjukvård.

Vart tog pengarna vägen?

Glaxo Smith Kline drar in över en miljard euro på sitt vaccin i år och lika mycket nästa år. Marginalerna kan inte vara dåliga eftersom det är säljarens marknad, säger Nordeas analytiker Sami Sarkamies. Det rapporterade Hufvudstadsbladet redan i desember.

Lär vi något av detta?

De viktigste nyhetene kommer som notiser

Jeg har en teori om at de viktigste nyhetene kommer i notisform - et sted mellom familienytt og nedprioriterte utenriksnyheter.

Nylig skjedde det igjen. Jeg fant en bitteliten notis i avisen. "Oljeproduksjonen på norsk sokkel er nesten halvert siden 2002. Nå ber det statlige selskapet Petoro om hurtig omstilling i bransjen".

Hva er dette? Er oljeproduksjonen nesten halvert på syv-åtte år?

På nett fant jeg en eneste avis, Teknisk ukeblad, som hadde tatt inn artikkelen i litt lengre form:

Det ser altså ut til å være riktig. SSB:s tall er slik: Oljeproduksjonen har synkit ti strake år. Er det ikke dette som utgjører den store forskjellen mellom norsk økonomi og resten av verden? Kunne man tenke seg en viss politisk debatt om dette fenomen? Burde ikke bloggere og TV-debattanter stå i kø for å lufte hva dette vil føre med seg?

Åpenbart ikke.

Nå skal det sies at gassproduksjonen vokser veldig i samme periode. Men likevel - vi snakker om O L J E N.

Det er litt typisk at de virkelig store nyhetene kommer i denne form. Jeg husker andre. Bittesmå notiser om at kvaliteten på sædesceller har gått ned dramatisk. Notiser om forskere som har sagt at golfstrømmen kan stanse. Hallo! Vi snakker dramatiske nyheter.

Jeg har i det hele tatt ikke sett noen notis om den fantastiske nyheten at utslippen av det superfarlige miljøgiftet dioksin i luft er redusert til en tredjedel de siste 13 årene.

Jeg er klar over at det selvfølgelig ikke kan måle seg med nyheter som hvem som skal få det første hoppet i den nye Holmenkollenbakken, om krompen skal være med i utvalg eller ikke, de siste klesnyheter fra Melodi Grand Prix eller hva Petter Northug forteller om seg selv eller hvordan Gunde Svan kommenterer det.

Men likevel. Kanskje en halv side neste gang?

Obama går fel vei

Det rapporterers at president Barack Obama vil bruke over 300 milliarder kroner på atomkraft. Dette for å få republikanerne støtte til hans klimalov i Kongressen.

Hvorfor skal kjernekraften alltid få subsidier? Det finnes et godt svar på det. Uten subsidier ville aldri kjernekraften være lønnsom.

Problemet er at disse pengene skulle kunne brukes til a) å redusere energiforbruket og b) produsere alternative energikilder. Og ikke nok med det. Når de subsidierer kjernekraften vil de også bidra til å konkurrere ut tiltak for energieffektivisering og alternativ energiproduksjon. Bad, bad, bad.

Noen som bruker få amerikaner til å tenke til er terrortrussel. Er det noen som ser bedre objekt for terrorvirksomhet en atomkraftverk? Med den amerikanske fanatiske redselen for terror - som har etablert køer av sikkerhetsvakter over hele verden - burde atomkraften avvikles raskt.

En annen viktig subsidiering av kjernekraften gjelder at flere land begrenser skadestandsansvaret for eierne. Alt annet skal forsikres, men ettersom en atomkraftsulykke kan få så katastrofale følger så skal den liksom unntas. Les mer om dette i et tidligere blogginnlegg.

Men fra Sverige rapporteres i dag at "Det ekonomiska ansvaret för kärnkraftsägare vid en olycka fyrfaldigas från dagens tre miljarder kronor till tolv miljarder, föreslår regeringen i en lagrådsremiss.". Dette i følge Dagens Nyheter. Bak står miljøminister Andreas Carlgren. Bravo!

Minimalistiskt om Muhammed-teckningar

I Norge har debatten om Muhammed-teckningarna fått fart igen efter att tidningen Dagbladet i et dödsryck tydligen har publicerat sådana. Här kommer min minimalistiska syn på saken. Men vad menar du?
1. Det är löjligt att trycka teckningar med målet att provocera / kränka. Vi snackar dagisnivå.

2. Det är ännu löjligare att protestera mot att de gör det. Rätten att göra det har de självklart.

3. Varför skall religiösa extremister, som tror på helvete och liknande ting, straffa de som gör "onda ting"? Enligt de flesta religioner kommer de ju att få sitt straff - efter döden.

Vad tycker du?

Glad att vi inte har euro

Om jag har förstått det rätt så ær ordet Euro snarlikt urin på grekiska. Just nu är det nog en del greker som tänker så om sin valuta.

Det är ingen tvekan om att de grekiska statsfinanserna är usla och att de långt tidigare borde ha stramat inn. Problemena de har är till största delen självförvållade. Men när länder hamnar i svåra situationer så antar jag att ett stort gemensamt valutaområde är piss.

Jag är ingen ekonom så jag vill gärna att någon rättar mig om jag har fell. Men jag antar att om de inte hade haft en gemensam valuta så hade den grekiska valutan sjunkit i värde. De hade fått flera effekter. En är att utlandsskulden hade blivit ännu större i den egna valutan. En annan att utländska varor blir dyrare. Men viktigare är antagligen att konkurrenskraften till den grekiska ekonomin hade förbättras i takt med valutaändringen.

Det är naturliga valutaändringar som vill vara till hjälp i situationer som den grekerna och andra har. De starkare ekonomiernas valutor vill stiga motsvarande i värde. Det hade Grekland behövt nu.

Ett nytt borgerligt argument för en svensk EMU-anslutning är solidaritet med länder i valutaunionen som har det svårt. Men tvärtom skulle vår starkare valuta göra länder som nu är illa ute en riktig björntjänst, skriver nationalekonomen Stefan de Vylder.

EU-landen skall hjälpa Grekland rapporteras det i dag från EU.

Men efter vad jag förstår är det mest krav till vad de måste göra som paketet innehåller. Länder som Tyskland och Frankrike är naturligtvis livrädda för vad som kan hända med euron.

Jag tror att skillnaderna i EU-ländernas ekonomi är för stor för att de skall ha gemensam valuta. Och jag är själaglad just nu för att Sverige inte har euro.

Vi behøver melkebønder

Jeg har aldri blogget om landbruk tidligere, men en gang må være den første. Grunnen er en bekymring for en utvikling jeg ikke liker. SSB forteller at antallet melkeprodusenter har gått ned med syv prosent på bare et år. Det er drastisk. I dag viser landbruksdirektør Kirsten I. Værdal til en ny undersøkelse om krisen hos melkebønder. Trønder-Avisa skriver om saken.

Problemene står i kø:
- Store investeringsbehov men ingen økonomisk evne til investeringer.
- Timelønnen er på 80 kroner
- Antall melkebruk har siden 1970 gått fra 6 000 til 1 000.

Den nedgangen i antall bruk har sikkert vært nødvendig. Men nå begynner en å nærme seg smertegrensen.

En tid trodde man at løsningen var samdrift der flere bønder gikk i lag for å få større enheter og samtidig litt regulert arbeidstid. Det har ikke slått vel ut.

Kvar står en igjen med det vi kan kalle livstilsbønder. Mennesker som har bestemt seg for å leve av jordbruket, men som ikke teller timer. Folk som går opp tidlig på morgenen uansett om det er hverdag eller søndag. Mennesker som vet at selv om de er på fest til tre på natten så skal de opp klokka seks eller syv for å melke.

Det er flott, men det blir færre av dem. Jeg har kamrater som lever slik og som trives godt med det. Bra. Men jeg tror det blir vanskeligere å rekruttere nye bønder til en slik livsstil. Tar jeg feil? Jeg håper det.

For vi behøver melkebøndene. Vi behøver deres produkter. Næringsmiddel er ikke det som egner seg best for lange transporter og frihandel over grensene. Kvantitene er store og utslippene fra transporten blir deretter.

Vi behøver disse melkebøndene for å ta vare på kulturlandskapet. Det pene Skatval, Inderøy eller Byneset blir ikke det samme uten det grønne landskapet som er et resultat av blant annet melkebøndene.

Mange områder av landet behøver rett og slett heltidsbønder for å kunne være befolket. For at det skal finnes grunnlag for skole, butikk og idrettslag.

Er vi beredt på å betale for det? Jeg mener at maten må få koste mer. I dag bruker vi kun 11 prosent av vårt budsjett på mat. SSB skriver at:

Norske husholdninger bruker en stadig mindre del av budsjettet på mat. En gjennomsnittshusholdning bruker i dag bare 11 prosent av budsjettet til mat, sammenliknet med 40 prosent i 1958. Samtidig spiser og drikker vi mer på restaurant i dag enn i 1958. Bolig og transport utgjorde henholdsvis om lag 14 og 7 prosent av budsjettet vårt i 1958. Til sammenligning bruker vi i dag rundt 31 og 17 prosent av budsjettet til bolig og transport.

Det gjelder ikke bare at vi må tåle høyere matpriser - ikke minst på melkprodukter. Vi må sannsynligvis også være beredt til å betale mer over skattseddelen. Jeg mener i hvert fall at det er verdt det.

Du savner ikke kua før båset er tomt, heter det. Snart er det tomt.