Jag har aldrig varit på den afrikanska kontinenten. Har du?
Förra veckan hade jag däremot över en timmas telefonintervju med en norrmann i Arosha, Tanzania. Detta för att göra ett porträtt till det fantastiska domstolsmagasinet Rett på sak.
I andra ändan av telefonen satt den energiska och diplomatiska Erik Møse. I snart tio år har han varit domare vid Rwanda-domstolen som har ansvaret för att döma de som tilltalats för krigsforbrytelser i Rwanda 1998 när ca. 800 000 rwandier slaktades.
Han snackade bland annat om kontrasterna i Afrika. Mellan det livsbejakande under fattiga förhållanden och på samma kontinent så otroligt brutala handlingar blir begått.
Det är ju lovande och spännande att man prövar att ställa krigsforbrytarna för rätta.
Nu sitter jag och hör på ett otroligt intressant radioprogram på svenska P1 Makt och möjlighet i internationell rätt. Du kan läsa om det och lasta ner podcast här.
En man som har flytt från Västafrika till Lappland berättar dels om de brutala handlingarna till Charles Taylor i Sierra Leone, men också hans son Chuckie Taylor. Den senare är för övrigt musiker, och har nyss blivit dömd för sina krigsförbrytelser vid en domstol i U.S.A.
Dels berättar han om hur befriande det var att vittna mot far och son Taylor i domstolarna. Inte som hämnd, men för att kunna komma vidare.
Samtidigt innehåller programmet kritiska röster mot de internationella straffdomstolarna. Bland annat för att de bara behandlar de tvister som stormakterna godkänner.
Blått lys for helsetjenesten vår
for 5 år siden
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar