Det är positivt att stater i dåliga tider sätter i gång byggverksamhet, vare sig det är byggnader eller infrastruktur. Jag tror också att det är nödvändigt med kreditförsäkringar för att folk och närlingsliv inte skall sticka av med sina pengar från banker och andra finansinstitutioner. Men...
När G20-mötet kommer fram till att Internationella Valutafonden, IMF, skall få leka sig med ytterligare 7000 miljarder SEK, då blir jag skeptisk.
IMF har genom åren utmärkt sig genom att styra mottagarländernas ekonomiska politik. Jag tror att detta i sig motverkar demokrati. De som inte får ansvar tar inte ansvar och blir ansvarslösa. IMF har tvingat mottagarländerna till att satsa allt på exportinkomster, till exempel genom att satsa på en gröda som går att sälja på världsmarknaden. Det har sällan varit vällyckat och har gett en ovanifrån styrd utveckling som inte involverat folk. Det har gett sårbarhet och en sådan ekonomi underlättar korruption. Säg gärna emot och kom gärna med exempel på att jag tar fel. Då skall jag ändra åsikt.
Gänget styrs från Washington och det finns flera exempel på att det främst är amerikanska näringslivsintressen som gynnas. Utviklingsfondet har samlat en del kritik mot IMF, men det är många om benet. Vi behöver ett IMF, men inte dagens IMF konkluderade Heather Stewart i The Observer. Super-sizing the IMF is wrong, skrev Kenneth Rogoff i The Guardian i höst. De som istället vill läsa ett försvar för IMF kan läsa denna ekonomiska essä.
Blått lys for helsetjenesten vår
for 5 år siden
Ingen kommentarer:
Legg inn en kommentar