Pensjoner og privatisering

I dag er jeg enig med regjeringen i to litt kontroversielle standpunkt. De er ikke de viktigste samfunnsspørsmålene, men likevel… Vi snakker om pensjonsalder for noen grupper og en privatisering.
For sikkerhets skyld. Jeg ønsket ikke at Norge skulle få en blå-blå regjering. Slik jeg ser det behøver politikken bidra til bedre balanse. Balanse i naturen, balanse mellom det private og det offentlige og balanse som gir valgfrihet i boende og kultur. Regjeringen tar de fleste av sine skritt i en annen retning. I tillegg synes jeg det er pinlig for Norge at Frp er kommet i regjering og ansvaret for det ligger ikke bare hos deres velgere, men også hos ledelsen i Høyre, KrF og Venstre. Men nok om det, i dag skulle jeg jo være positiv til regjeringen.

1. I dagens Adresseavisen sier arbeidsminister Robert Eriksson, Frp, at han vil fjerne alle særaldersgrenser i arbeidslivet. «Hvis statsråden får det som han vil, må politi, brannmenn, offiserer og alle andre med rett til å gå av med pensjon tidligere enn andre, belage seg på å stå mange år ekstra i jobben.
– Vi ser jo i dag at for eksempel politifolk, etter at de har gått av som 57-åringer, jobber i det private næringslivet.»

Så sier han og jeg er enig. Tidene er forandret. Vi lever lengre og vi behøver disse dyktige folkene noen år til. Foruten at de har denne rettigheten i dag finnes det vel ikke så gode grunner til å opprettholde dem, eller?

2. Det statlige eiendomsselskapet Entra skal privatiseres foreslår næringsminister Monica Meland, Høyre.

Dette er en type virksomhet som jeg ikke synes skal være statlig. De konkurrer med andre selskap og jeg har en klar oppfatning av at private eiere kan drive selskapet bedre. Selg slike selskap, men la skoler og omsorg være noe som i all hovedsak drives av stat og kommuner. Den skandinaviske velferdsmodellen har vist seg å være overlegen det meste. Den må stadig utvikles, men ikke gjennom å privatisere skoler og omsorg i stor skale. Det kommer vi i så fall å angre på. Å selge ut eiendomsselskap er derimot er en god idé.

Spännande och oroväckande

Den senaste månadens utveckling i Turkiet är otroligt spännande. Och oroväckande.
Det första som läckte ut var att mannen till en popstjärna var misstänkt för korruption. Efter kort tid var det också klart att chefen för en statligt ägd bank och sönerna till tre ministrar var misstänkta för det samma. Tillsammans är över 50 misstänkta i saken. Skokartonger med många miljoner hittades hemma hos misstänkta. Skokartonger har snabbt blivit en symbol för att protestera mot korruption.

När nyheten började läcka ut satt jag i Ankara i ett projekt med domare och åklagare och kunde diskutera utvecklingen med dem direkt.

Vad gör en statsminister när det visar sig att korruption kopplas till några av hans ministrars familjer? Det normala hade väl varit att försiktigt säga något om att utredningen måste få fortsätta, att all korruption måste bekämpas, men att ingen är skyldig förrän saken har prövats av en domstol. Men inte Erdogan. Han går till kraftig kritik av hela misstanken och säger att det är utländska krafter som står bak det hela. Polischefen i Istanbul får sparken och han misstänkliggör hela rättsväsendet. Nu har mängder av poliser och andra innanför rättsväsendet fått sparken.


Bakom anklagelserna om att utländska krafter ligger motsättningarna mot Erdogans gamla kumpan, Fethullah Gullan som från USA driver Hizmet-rörelsen.

Utan att gå in på alla detaljer, kan det som nu pågår betecknas som en kamp mellan regeringen och rättsväsendet.
För lite mer än tre år sedan ändrades konstitutionen i demokratisk riktning. Domstolarna och åklagarmyndigheten (påtalemyndigheten på norska) skulle vara oavhängiga av de andra statsmakterna. Högsta rådet för domare och åklagare (HSYK) fick en stark självständig ställning.
Efter att korruptionshärvan rullat i gång prövar statsminister Erdogan att begränsa HSYKs självständighet.

De skall inte längre kunna göra något som helst utan att det är godkänt av justitieministern. Härmed bevisar Erdogan hur han prövar att stoppa demokratiseringen av Turkiet.
Att det dessutom är oklokt genom att hans handlingar visar att han inte vill att korruption skall efterforskas är en annan sak.
Min uppfattning är att HSYK har gjort det de skall göra. De har försvarat domstolarnas självständighet. Regeringen blandar sig i efterforskning på ett otillåtet sätt. Det är dags för omvärlden att reagera starkt mot vad den turkiska regeringens försök på att avdemokratisera Turkiet.
Det är bra att EU har satt i gång, men mer behövs.

Ankara - ikke helt som Istanbul

Hadde på kjenn at det ikke skulle gå så bra i dagens cup-finale så jeg lettet anker og tok meg til Ankara. Etter å ett par ganger har vært i fantastiske Istanbul er det en gigantisk estetisk nedtur med Ankara. I hvert fall det jeg har sett så langt.
Det er en blanding av byggearbeidsplass, trafikkaos (fast det er søndag) og mengder av gigantiske kjøpesenter med reklameskilter overalt. Ikke spesielt pent. Men sikkert typisk for et land som kombinerer sterk økonomisk vekst og sentralisering.
Ankara har nå fem millioner innbyggere, hvilket likevel er mindre enn en tredjedel av Istanbul. Nye bydeler vokser opp over alt med 25-våningshus i alle mulige farger.
Ikke bra så langt altså. Men maten er i vanlig ordning fantastisk. Inn på noe vi kan kalle fast food der de serverer enten tyrkisk avlang pizza eller grillspett med lamm. Lammet kommer etter et minutt med nybaket pitabrød og fem små tallerkener med tilbehør. Nydelig. Øl kan man jo ikke der så jeg spør om juice, men når han nøler og foreslår noe annet jeg ikke forstår så svarer jeg ja. Og inn kommer et ølglass med …kefir. Annerledes men helt fint og når bøneutroperen kjør i gang sin bønn til solnedgangen er alt ok.

Hva jeg skal gjøre her? Jeg er med på et litet hjørne av et større EU-prosjekt for å reformere tyrkiske domstoler.

Lenge siden du hørte på tyrkisk musikk? Nå har du sjansen...

Ta dig en fika

Under lunchen på jobben började vi snacka om kaffe. Att det egentligen är ganska konstigt att någon kom på att man skulle ta bär från just denna buske, rosta dem, mala dem och sedan hälla på varmt vatten och sila eller låta dra. Hur många andra bär och metoder måste de inte ha prövat ut?

Kaffet håller ju maskineriet i gång. Att ta en fika är en mysfaktor på fritiden och på jobb. Det hade inte blitt det samma att samlas runt ett glas vatten.

Men hur var det nu man kom på att man skulle börja dricka kaffe? Bäst att kolla på nätet. Inga solklara svar, antagligen för att det är så himla länge sedan det startade. Det startade på Afrikas horn, kanske redan fôr två tusen år sedan.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kaffe

En legend,lite lângre ôsterifrån, är en snubbe som hette Omar var känd för att kunna bota sjuka genom böner. (Inte kaffebönor). Han var tvungen att sticka från Mocca i Jemen till en grotta i öknen. Uthungrad började han tugga på några bär, men tyckte att det var før bittra. Han prövade att rosta dem för att se om de blev bättre, men då blev dem för hårda. Då prövade han att koka dem för att mjuka upp dem och fick fram en brun vätska. Efter att ha druckit den kvicknade gubben till och kom tillbaka till Mocca med en mirakelmedicin. Omar blev helgon.

I vanliga fall dricker jag bara kaffe utan att tänka så himla mycket på vad det smakar. Men några gånger så känner jag efter mer, låter kaffet ligga mellan framtänder, tunga och läppar och blåser försiktigt in lite luft. Då kommer smaken starkt fram och smakar vidunderligt. Jag skall pröva att göra det oftare.
Nymalt kaffe, eller att öppna en påse med bra kaffe ger ju en av världens allra bästa lukter. Tydligen är det ämnet furufykmerkaptan som vi då känner lukten av.
För mycket kaffe kan vi få i oss, men visste du också att kaffe står før 60 procen av de antioxidanter vi får i oss. Fem koppar om dagen skyddar mot många sjukdommar, men mer skall vi inte dricka enligt denna forskningsartikeln.
Njut därfør fikan. Så kan vi sända en tacksam tanke till de i Etiopien som en gång kom på att man efter en ganska omständig process skulle börja dricka kaffe.

Vin og mat og stolthet

Tenk deg at store mengder folk drar rundt flere dager i strekk for å se og høre om hvordan bønder dyrker sin mark. Og for å prøvesmake på produktene fra gårdene. Høre detaljer om markenes beliggenhet, om hvordan jordsmonn, værstrekk og høyde påvirket kvaliteten på produksjonen.

Det er ikke vanlig, ikke her. Men nylig var jeg i Piemonte i Italia med en kompisgjeng. Når det er vin som produseres så er det på en måte lov å beundre bønder. Vi liker å høre hvordan gården har gått i arv og at den yngre generasjonen har hoppet av annen karriere for å ta over vinproduksjonen. Som her på gården Rizzi i Barbaresco.



Det er ikke noe vi har for vane å gjøre her.

Joda, produksjonen er annerledes og det er nok ikke like hyggelig å gå inn og studere hvordan griser og kyllinger har det. Være seg i Italia eller Norge. Og det er forskjell når de produserer hele kjeden fra druer til vin og lagrer dem på beste måte.
Noen sa at vi må prise legen som hjelper oss den dagen vi virkelig behøver, men bonden skal vi takke tre ganger om dagen. Jo, det er faktisk de som produserer det vi spiser og drikker, her og i Piemonte.

Det er sannsynligvis mest hardt arbeid å være bonde, men det er flott å se dem som er stolt over det. Som min gode venn, Gunnar Alstad:

De beste rådene du kan få i valgkampen

Ok. Om du ikke bor i Norge gå til slutten av artikkelen så skal du få flere gode råd. Hvis du bor i Norge så starte fra toppen før her kommer det.

Jeg synes du skal gi din stemme i Stortingsvalget til den du helst vil representere deg i ditt fylke. Ikke bare tenk parti eller statsministerkandidat.

Jeg mener Marit Arnstad er Trøndelags dyktigste og viktigste politiker. Jeg vet at jeg er inhabil fordi hun er min svigerinne. Men å andre siden kjenner jeg henne ganske godt og jeg er sikker på at du ikke finner noen bedre. Jeg skal spare på superlativene, men ber dere bare tenke på om de har noen dere heller ønsker skal representere oss?

Sammenlign gjerne med hvilke som kandiderer for de andre partiene. All ære til dem, men det er ikke så mange av dem du kjenner til. Med Marit får Trøndelag en folkevalgt med stor innflytelse og som jeg vet kommer å gjøre jobben.

Hvis du nå ikke bor i Nord-Trøndelag kan din stemme likevel være med å sikre Marit et utjevningsmandat. Dette var et knakende godt råd fra meg til deg. Helt gratis.

Her er noen helt andre råd som ikke har med politikk og valg å gjøre.

Bli en positiv del av prosessen:

På sikt har valget betydning

«Partiene er så lik hverandre at det ikke spiller noen rolle hva vi stemmer på«. Det er jo på mange måter riktig at vi er enige om mye her oppe i Nord. Det kommer heller ikke å bli noen dramatisk endring neste år hvis vi får en annen regjering.
Jeg tror valg er viktigst over tid. En annen sammensetning av Stortinget betyr at skuta Norge endrer retning langsomt. Det blir som å reise vesterut fra Europa. Vi kommer kanskje uansett til Amerika, men kommer vi til Sør- eller Nordamerika?

På lang sikt har det betydning hvilke justeringer Storting og regjering foretar. Det er derfor det er viktig å stemme. Så om du ikke stemmer er du også med på å la andre styre skuta i den retning de ønsker. Hvis du ikke stemmer så kan du ikke etterpå si at det ikke var ditt ansvar. Tvert imot har du bidratt til det gjennom å la andre styre Norge de ønsket.

Noen slike spørsmål som påvirker den langsiktige retningen av Norge og som jeg synes er viktige:
• Hvis vi skal satse på økt forbruk og enda høyere standard eller i større grad se på hva naturen langsiktig vil tåle? Selv mener jeg at vi bør gjøre forbruk dyrere gjennom skatter og avgifter og isteden gjøre arbeidskraft rimeligere gjennom lavere beskatning.

• Mengden private skoler. Her synes jeg at den svenske utvikling en med en rekke private skoler er en dårlig løsning. Det bidrar til segregering. Gjør som finnene isteden. Se: http://iwars-iwar.blogspot.no/2012/03/mindre-valgfrihet-i-skolen.html

• Hvordan vi skal utvikle et langsiktig bærekraftig næringsliv? Offshoreindustrien og de som lever av den går veldig bra, men hvor mye kommer til å fungere hvis prisene på olje og gass synker? Og hvilke deler av næringslivet har da livskraft?

• I hvilken grad skal vi prøve å jobbe for å utvikle hele landet? I hvert fall de statlige arbeidsplassene burde fordeles over hele landet.

• Noe av de minst viktige synes jeg er hvem som har brukt, eller skall bruke mest penger på helse, skole, veier og lavere skatt og alt mulig annet. Ingen av partiene kommer til å ha mer penger enn de andre. Fordelingen kan ha viss betydning, men nok høres det ut som om alle skal bruke mer på alt. Og det gir jo ingen større mening.
Du har sikkert andre ting du synes er viktige. Poenget er at valget har stor betydning, men bare på sikt.