Vad skall man mena om Wikileaks?

Den sista tiden har jag ställt mig - och många jag träffat på - den frågan. Det verkar som de flesta inte har något behov för att ha någon mening om fenomenet.

Men jag tycker det är en himla intressant fråga så jag kommer nog att fortsätta att plåga omgivningen med frågan. Vad tycker jag själv då?

Jo, hittills har jag kommit fram till följande:

1. Det är bra att en massa saker avslöjas och blir kända för många. Det kan gälla allt från att al-Jazeera delvis blir styrd och finansierat från Qatar, eller om det är så att norska staten inte följde spelreglena när de skulle köpa stridsflygplan. (Om det nu är sant)

2. Jag ogillar om de lägger ut dokument utan att känna till innehållet. Om de bara från USA har lagt ut 250 000 dokument så räknar jag med att de inte har läst allt. Det är oseriöst att lägga ut saker på nätet som man inte har kvalitetssäkrat. Här blandas ryktesspridningar med diplomatiska anteckningar och folks säkerhet sätts i fara.

3. Jag har ännu inte bestämt helt vad jag skall mena om detta med de diplomatiska anteckningarna, men jag tror det kommer att leda till att en skriftlighetskultur kommer att ersättas med en muntlig och det tror jag egentligen inte är bra. Det är både ineffektivt och mindre säkert eftersom informationen inte kan kollas upp på samma sätt.

4. Men viktigast av allt; Nu undrar jag vad du menar?

Bruk mindre er løsningen

Den viktigste løsningen på alle miljøutfordringer er å bruke mindre. Ta energi for eksempel.

Jeg er for vindkraftverk, bioenergi, kraftoverføringsledninger og solvarme. Protester fra hytteeiere som ikke vil se vindkraftverk eller kraftmaster bryr jeg meg ikke mye om. De kunde ha låtit bli å bygge sine ekstrahus så hadde ikke strandlinjen eller fjellet blitt påvirket av dem.

Men den beste løsningen er å bruke mindre energi. Lag energieffektive løsninger og øk strømprisen så at folk

Få vil betale for å spare energi melder VG. Vi er i ferd med å isolere et 170 år gammelt hus fra å kun ha hatt tømmer og plank til et hus med god isolasjon. Det er ikke økonomisk fornuftig. Det koster en formue og en til. Med dagens energipriser kunne vi isteden ha fyrt opp med strøm i 100 år og det hadde likevel blitt rimeligere. Det er et mikroeksempel, men det finnes mange eksempel.

Utelyset står på hele døgnet, hele året. Kasseroller kokes opp uten lokk, folk installerer varmekabler i garasjeoppfartet etc. Strøm er alt for rimelig.

Men at vi burde bruke mindre finnes det flere eksempel på. Bort med forpakningshysteriet. Å spise alt mat vi kjøper isteden for å kaste 30-50 prosent er viktigere enn all økologisk matproduksjon og kortreist mat.

Kjøp mindre - bruk mer.

Hvordan kan Høyesterett frifinne de som har skimmingutstyr?

Hvordan kan Høyesterett frifinne de som tar med skimmingutstyr til Norge? Et slikt utstyr brukes kun til kriminelle gjerninger så det blir helt ubegripelig at de skal få gå frie. Vel som mediene rapporterer er det resultatet av en dom i Høyesterett forrige uke.

Dommen har ført til en rekke leserinnlegg og harme over at rettsvesenet lar forbrytere gå frie. Hvordan kunne det bli så galt? Vi kan stoppe der, ved å bli sinte, eller vi kan prøve å se hvordan Høyesterett kom til den konklusjonen.

Utgangspunktet er at ikke noe er straffbart uten at det står i loven. Grunnlovens § 96 uttrykker det slik: ”Ingen kan dømmes uden efter Lov, ellers straffes uten efter Dom.” (Interesserte kan lese mer om lov, straff og bevis her på domstol.no) For at domstolene kan dømme må Stortinget altså først ha gitt lov. Dette uttrykker vi med at det må finnes lovhjemmel for å straffe. I Straffeloven har Stortinget gjort en rekke handlinger straffbare, og ellers i lovgivningen finner vi på en rekke områder handlinger som Stortinget har gjort straffbare.

I denne saken ble de to involverte dømt først i tingretten og deretter i lagmannsretten for brudd på straffelovens § 186. ”Den, som til Forberedelse af Dokumentfalsk forfærdiger eller anskaffer falsk Segl, stempel eller merke eller andre Gjenstande, der tilkjendegiver sig som bestemte til at benyttes til Eftergjørelse eller Forfalskning, eller i saadan Hensigt tilvender seg et ægte Segl, Stempel eller Merke, eller som medvirker hertil straffes med bøter eller med Fængsel indtil 3 Aar.”

Men saken ble anket til Høyesterett. Forsvareren hevdet her at domstolen ikke brukte loven riktig på to punkt.

1. For at saken ikke omfattes av den brukte lovparagrafen. Høyesterett beskriver i sin avgjørelse noe som vi kan tolke som at skimmingsutstyr må regnes som en viktig del i forberedelse til forfalskning.
2. For det at når utstyret er anskaffet og tilverket i utlandet av en utlending kan det ikke straffeforfølges i Norge da det ikke står i loven. Dette tolker jeg slik at Høyesterett er enige i.

Det kan jo synes merkelig. Er utstyr eller narkotika eller våpen som er produsert utomlands er ulovlig å bruke i Norge? Jo da, det er det, men på et vilkår. Det må framgå av loven. I straffelovens § 12 kan man lese at loven gjelder i Norge, men også i utlandet hvis det gjelder en rekke paragrafer som listes opp. Her står ikke § 186 med - som disse mennene var dømt for.

Høyesteretts dommere mener helt sikkert at det burde være straffbart. Ja, de går langt i å beskrive det i dommen. Men de våker over grunnloven, som sier at ingen kan dømmes uten lov.

Dermed har Justisdepartementet indirekte fått klar beskjed om at loven raskt må endres, hvilket selvfølgelig kommer. I tillegg sier Tollvesenet at de fortsatt kan beslaglegge skimmingutstyr, selv om de som innehar det ikke alltid kan straffes.


Hele dommen kan leses her.

Hvem skal forvalte velferdssamfunnet?

Min hyllest går i dag til de som stiller som fritidspolitikere i kommunene. Når en ny runde nominasjoner nå er i gang så er det bare å ta av seg hatten for at noen vil.

Det ser ut til at det mange plasser er vanskelig å få folk til å stille. I min kommune Stjørdal så ser det ut til at det største partiet, Arbeiderpartiet, ikke har noe lokkende å komme med. Ingen hets mot Joar Håve – det er greit at han stiller, men det pinlige er jo at de ikke har noe bedre å komme med. I Senterpartiet ser det ut til at Johan Arnt Elverum fortsetter som ordførerkandidat, 72 år gammel. Det er bra at vi også har noen rutinerte kommunepolitikere, men jeg tror han fortsetter for at det p.t. ikke finnes noen annen åpenbar ordførerkandidat i Stjørdal Sp.

I Trondheim ser det heller ikke så lyst ut. Høyre sliter med å få en samlende ordførerkandidat og i Ap er det heller ikke noe overflod å velge blant. Og dette er i de to sterkest voksende kommunene i Trøndelag.

Vi behøver absolutt en debatt om rekruttering av kommunepolitikere. Hvorfor skal folk stille til valg, slite ut seg og få kjeft mesteparten av tiden? Eller, hvordan skal man gjøre det meningsfylt for folk å bruke store deler av sin tid på slike oppdrag?

Selv om administrasjonene er dyktige og ordner stadig mer så er det til slutt kommunepolitikerne som bestemmer i de store sakene. De forvalter ikke bare milliarder, men også velferdssamfunnet.

Vi må være åpne for å diskutere alternativ til dagens ordninger. Vil det være riktig å redusere antallet politikere og konsentrere oppdragene til et fåtall heltidspolitikere – eller er det helt feil vei?

Kan man reformere innholdet slik at det blir enda tydeligere hva som er politikers ansvar lokalt, hva som hører til administrasjonen og hva som er rikspolitikernes ansvar?

Burde vi i mindre grad organisere kommunepolitikerne gjennom partier, eller er det bare det som sikrer engasjement?

Hvordan kan vi gjøre det mer morsomt å drive på med politikk?

Uten å konkludere i debatten om kommunesammenslåinger så tror jeg i hvert fall ikke at det er noen løsning på rekrutteringen av politikere. Min erfaring er at det er omvendt. Jo større område, jo flere mennesker, desto vanskeligere er det til få folk til å ta ansvar.

Hva mener du?

Kan guld och diamanter stoppa europeiska protester?

De franska demonstrationerna mot sänkt pensionsålder är antagligen bara början på en serie protester vi kommer att få se. I flera land startar nu en kraftig instramning som vi inte sett maken till.

Förra veckan snackade jag med domare i Storbrittanien som har fått besked om att domstolarna måste räkna med 20-25 procents nedskäringar. Det går inte att genomföra utan att säga upp folk.

The Guardian rapporterar om att 490 000 offentliga jobb nu skall bort i U.K.

Den spanska regeringen har tidigare varslat liknande besparingar, men har nu sagt att de inte behöver genomföras fullt ut.

Men Grekland, Irland, Italien, Portugal och andra är i samam sits som UK.

Det senaste året har Grekland, Spanien, Finland, Estland och Litauen höjt sin moms. En anledning till detta, skriver KPMG i en internationell skatterapport, är att bolagsskatterna har sjunkit dramatiskt i många land. Mellan 2009 och 2010 sjönk den genomsnittliga bolagsskatten i världen från 24,03 till 23,45 procent. Då måste staterna hitta något annat att beskatta. Ihop med momsen är det då fastighetsskatter och miljöskatter man ser på.

När jag var barn klagade farsan alltid på att skatten var för stor. Jag begrep ju inte att någon kunde klaga på för stora skatter. Jag såg för mig skatter av guld och diamanter.

Jag gillar i grunden den skandinaviska välfärdsmodellen. Den måste ständigt utvecklas, men när den gör det visar den sig vara en god bas både för jämlikhet och för stark ekonomi. Ett högt skattetryck är en del av den modellen. Jag tror vi måste leva med det, och ï alla fall i mitt nya hemland Norge, tror jag det vore riktigt att höja den.

Här är den privata förmögenheten och rikdomen stor, mens det fortfarande finns stora brister innanför den kommunala sektorn. Allt kan inte lösas med mera pengar, men i dag är skevfördelningen för stor.

Hata spam

Kan vi inte alla, alla, lova varandra att aldrig köpa något från de som förpestar nätet med Spam?

Min blogg har nu fått plenty kommentarer till olika artiklar om fantastiska produkter som förmodligen är crapp eftersom de tror att de kan sälja dem med hjälp av Spam in blogg.

Det mest välförtjänta pris någonsin?

Vi tror att vi vet otroligt mycket och att utvecklingen har gått fort. Men vi har bara börjat. Läs om det fantastiska material som Andre Geim och Konstantin Novoselov vid University of Manchester har utvecklat och som de nu fått Nobelpriset i fysik för. The Guardian skriver för övrigt att Novoselov är den yngsta nobelpristagaren sedan 1973.

Från grafit ( ja ungefär som i blyertspennor / blyanter / pencils) har de utvecklat materialet Grafen.

Grafen är det tunnaste materialet och samtidigt mycket starkt. Det leder elektricitet lika bra som koppar, men är så tunt att det nästan är helt genomskinligt. Samtidigt är det så tätt att inte ens den minsta gasatomen kan ta sig igenom.

Grafen väntas spela en stor roll i framtiden, inte minst inom elektroniken. Grafentransistorer förväntas till exempel bli mycket snabbare än dagens transistorer, vilket kan ge ännu effektivare datorer. Grafen kan också göra plaster elektriskt ledande samt värmetåliga.

Eftersom grafen både släpper igenom ljus och leder ström lämpar sig materialet till att användas i exempelvis genomskinliga pekskärmar, ljuspaneler och kanske solceller. Materialets hållfasthet kan utnyttjas i nya superstarka material som samtidigt kan bli tunna och elastiska. Satelliter, flygplan och bilar skulle i framtiden kunna byggas med hjälp av de nya materialen.

Jag har tidigare bloggat om hur fånigt jag tycker det är med alla priser och kåringar av Årets ditten och datten. Det mesta av sådant är bullshit, men här snackar vi om ett pris som är poetiskt vackert och ger enorma utvecklingsmöjligheter.

Tänk vad mycket vi ännu inte vet, och som väntar på att bli upptäckt. Hur många material som inte är utvecklade. Så många möjligheter som ligger i geologiskt och biologiskt material. Det är också en väckarklocka på att vi måste rädda det biologiska mångfaldet, om inte annat så för att kunna rädda oss själva. För varje växt som utrotas försvinner en möjlighet att det där finns t.ex. viktiga medicinska egenskaper.

Fakta om grafen har jag snott från Svenska Dagbladet.